Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

För dig som arbetar med service och kommunikation
Tema: EU-valet
Reportage

Varför ska man egentligen rösta i EU-valet?

Den 25 maj är det val till EU-parlamentet. EU påverkar allas vår vardag och vårt arbetsliv vare sig du bryr dig om valet eller inte. På följande sidor kan du läsa om aktuella arbetsmarknadsfrågor, parlamentarikersnack, hotet från extremhögern och mycket annat.

2 april 2014 13:42

Fakta

Partigrupperna i EU-parlamentet

För att få bilda en partigrupp i EU-parlamentet måste man samla minst 25 ledamöter från minst sju EU-länder. Som partigrupp får man rätt till mer pengar, bättre lokaler och, framför allt, mer talartid och möjlighet att lyfta sina frågor.

Grupperna är:

  • GUE/NGL – Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (Vänsterpartiet). Har idag 35 mandat (5 procent). Väntas få 57 mandat (8 procent).
  • S&D – Progressiva gruppen av socialdemokrater (Socialdemokraterna). Har idag 194 mandat (25 procent). Väntas få 214 mandat (28 procent).
  • Greens/EFA – De gröna/Europeiska fria alliansen (Miljöpartiet och Piratpartiet). Har idag 58 mandat (8 procent). Väntas få 38 mandat (5 procent).
  • ALDE – Alliansens liberaler och demokrater för Europa (Folkpartiet och Centern). Har idag 85 mandat (11 procent). Väntas få 66 mandat (9 procent).
  • EPP – Europeiska folkpartiets grupp (Moderaterna och Kristdemokraterna). I dag 274 mandat (36 procent). Senaste opinionsundersökningen ger dem 213 mandat (28 procent).
  • ECR – Europeiska konservativa och reformister (inga svenska ledamöter). Har idag 57 mandat (7 procent). Väntas få 40 mandat (5 procent).
  • EFD – Frihet och demokrati i Europa (inga svenska ledamöter). Har idag 31 mandat (4 procent). Väntas få 33 mandat (4 procent).
  • NI – Grupplösa (inga svenska ledamöter). Har idag 32 mandat (4 procent). Väntas få 90 mandat (12 procent).

This time it’s different – den här gången är det annorlunda. Så ser budskapet ut som EU-parlamentets informationsenhet vill trumma ut till Europas 400 miljoner röstberättigade i parlamentsvalet.

I EU-parlamentets korridorer ser man med skräckblandad förtjusning fram emot valet i maj.

Förtjusningen kommer sig av att det är första gången Europa går till val sedan man antog Lissabonfördraget. Det ger mer makt åt det folkvalda parlamentet som får beslutanderätt på fler områden än tidigare.

Men vad kommunikatörerna i första hand hoppas på för att få upp intresset och valdeltagandet är att det är parlamentet som väljer kommissionens ordförande, eller Europas president. Tidigare har det skötts av de nationella regeringarna utan demokratiskt inflytande. Nu ska kandidater för de olika grupperna utses. Den som kommissionen sedan föreslår ska spegla styrkeförhållandena i det nyvalda parlamentet som också ska ge sitt godkännande.

Och det ser ut som att de till viss del har lyckats. Valdeltagandet tycks öka. Förra gången, 2009, utnyttjade 45 procent av svenskarna sin rösträtt. Nu uppger närmare 55 procent att de tänker rösta. Liknade siffror presenteras från övriga medlemsländer.

Skräcken handlar om den extrema högerns framgångar i Europa. De senaste opinionssiffrorna antyder att de kommer att bli fler än någonsin i EU-parlamentet. Med dagens siffror skulle omkring 100 mandat (av 751) tillfalla partier långt ut på högerkanten. Gemensamt för dessa är att de är skeptiska till EU i allmänhet och den fria rörligheten och invandring i synnerhet.

EU-skeptikerna ser ut att erövra ytterligare 100 mandat, men då på vänsterkanten. Även om höger och vänster aldrig kommer att samarbeta i några frågor kan de sätta käppar i hjulet för de EU-positiva krafterna i parlamentet. Något som kan leda till att de två största grupperna, EPP där Moderaterna ingår, och S&D där Socialdemokraterna har sin hemvist, tvingas till ett närmare samarbete.

Men vad som också skiljer detta val från de tidigare är den extrema ekonomiska krisen som många länder gått och går igenom. Kraven från EU för nödlån har varit hårda på många länder, något som lett till ett minskat förtroende för EU och därmed krattat manegen för EU-skeptikerna.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Relaterade ämnen

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Så tycker partierna i EU-frågor

Sekotidningen har frågat de partier som i dag är representerade i EU-parlamentet hur de ser på ett antal frågor som har direkt inverkan på arbetstagare i Sverige. Här är deras svar i kortform. För att se hela svaret och få mer information klicka på länken i anslutning till respektive fråga. Läs mer

EU-valet

Varför ska man egentligen rösta i EU-valet?

Den 25 maj är det val till EU-parlamentet. EU påverkar allas vår vardag och vårt arbetsliv vare sig du bryr dig om valet eller inte. På följande sidor kan du läsa om aktuella arbetsmarknadsfrågor, parlamentarikersnack, hotet från extremhögern och mycket annat. Läs mer

Övrigt

Finns det några andra frågor ni driver som påverkar situationen för arbetstagare i Sverige? Läs mer

Upphandling och kollektivavtal

Syftet med det nya upphandlingsdirektivet är att skärpa och förtydliga reglerna för offentliga upphandlingar i medlemsländerna. Parlamentet har bland annat drivit igenom att större hänsyns ska tas till arbetsvillkor samt miljö- och socialt ansvar hos anbudsvinnaren, inte bara lägstapris. Man skriver in att det ska vara möjligt att kräva kollektivavtalsenliga villkor. Läs mer

Arbetsmiljö

Syftet med REfit-initiativet är att underlätta för små och medelstora företag genom att rensa bort vad man anser vara onödiga regler och förordningar. Problemet är att kommissionen tycker att arbetsmiljön är onödigt reglerad och man vill då släppa på kraven för företag med under 250 anställda, vilket omfattar cirka 90 procent av EU:s arbetstagare. Många kritiker påpekar att problem med arbetsmiljön är vanligare i små företag. Läs mer

Det sociala protokollet

Den svenska arbetarrörelsen kräver tillsammans med sina europeiska kolleger att ett socialt protokoll införs vid nästa fördragsändring i EU. Tanken är att den fria rörligheten inom EU inte ska kunna utnyttjas för att pressa löner eller arbetsvillkor. Ett socialt protokoll skulle innebära att de grundläggande fackliga rättigheterna inte underordnas EU:s ekonomiska friheter. Läs mer

Lex Laval

Laval-lagen, eller Lex Laval, stiftades efter att Laval-domen avkunnats i EU-domstolen. Den reglerar bland annat i vilka sammanhang svenska fackföreningar kan ta till stridsåtgärder mot företag med utstationerad arbetskraft. Till exempel är det inte tillåtet att kräva något över kollektivavtalets hårda kärna, det vill säga minimilön även om de verkliga lönerna i branschen är högre. Läs mer

Utstationerings-direktivet

Syftet är att säkerställa att arbetstagare som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land åtnjuter samma sociala skydd som inhemsk arbetskraft. Parlamentet har också lyckats få till en skrivning om huvudentreprenörsansvar, om än bara i ett led och inte i hela entreprenörskedjan. Nackdelar är att man inte gör något åt konsekvenserna av Laval-domen. Det går till exempel inte att kräva högre löner för utstationerad arbetskraft än minimilönen i kollektivavtalet. Läs mer