Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Debatt

Välfärd för vem – Medborgarna eller Marknaden?

Socialdemokratin byggde en välfärdssektor som gjorde Sverige jämlikt och starkt och som också blivit internationellt hyllad. Idag ser vi dock hur denna välfärd i allt större skala bryts ner. Idag har välfärden istället blivit till en marknad där privata vinstintressen blivit styrande, där det varje år plockas ut flera miljarder skattekronor i vinst av privata vårdföretag i Sverige.

29 oktober 2012 10:49

Löftet om att vi skulle få en ökad mångfald i och med privatiseringarna har också kommit på skam. Inom den privata sektorn av välfärden har de idéburna och kooperativa alternativen blivit utträngda på bekostnad av en markant ökad ägandekoncentration av vinstdrivande företag.

Vi måste alla kunna lita på att våra skattemedel används på ett sunt sätt och inte slarvas bort. Åtta av tio vill inte att vinster ska kunna tas ut inom välfärdssektorn. Grundproblemet är då inte att skattemedel går till normala vinster i normala företag. Samhället har i alla tider köpt tjänster och varor och det är klart att företagen måste gå med ett visst överskott för att överleva. Det är stor skillnad på att låta ett privat företag bygga ett vårdhem, men en helt annan sak att företag som har vinst som främsta drivkraft tillåts bedriva vården. Man måste helt enkelt räkna med att om man lämnar över så svårdefinierade uppgifter som vård och undervisning så öppnas många möjligheter att göra oetiska besparingar.

Riskerna för missbruk ligger alltså inbyggt i systemet eftersom det inte är möjligt att klargöra allt i ett upphandlingskontrakt. Detta leder till löst formulerade kontrakt som lämnar utrymme för neddragningar av både personal och andra resurser. Möjligheterna att tjäna pengar på sämre kvalitet är uppenbar. När kontrakten väl är undertecknade är det krångligt och dyrt att rätta till misstagen. Om verksamheten däremot hade drivits kommunalt hade det varit enklare att rätta.

Så länge vinstuttag finns i välfärden kommer också företagen att försöka konkurrera ut varandra genom att maximera sina vinster, vilket till sist blir på medborgarnas bekostnad – genom effektiviseringar och tummande på kvalitén. Erfarenheten ifrån andra länder som har sådana system visar både på att de är dyra, orättvisa och ineffektiva. Risken är dessutom överhängande att medborgare delas upp efter lönsamhet, där de rika som kan betala väl för sig också får bättre tillgång till välfärdstjänster än fattiga och resurssvaga medborgare. Så förstärks klassamhället, också inom välfärdssektorn.

Vill vi sätta stopp för att vinstintresset i välfärden påverkar skolan, vården och omsorgen, dess brukare liksom personal negativt, så är det, ur samhälls- och medborgarperspektivet, den bästa åtgärden att göra ett rent förbud mot vinstdrift i sig, d.v.s. mot de företagsformer som främst är tänkta att främja företagsägarnas ekonomiska vinstintressen. Ett alternativ skulle kunna vara att en icke-vinstprincip, som innebär att vinstöverföringar begränsas till ränta på insatt kapital ska vara gällande inom vård, skola och omsorg. Detta kan enklast göras genom att kapitel 32 i aktiebolagslagen görs tvingande.

Överlåter man grundläggande välfärdsfunktioner på företag där vinstmaximering är det överordnade intresset så öppnar man naturligtvis för risken att vinstmaximeringen kommer att gå ut över verksamheten. Man släpper in en riskfylld logik på välfärdsområdet och hoppas att man ska kunna bygga upp så enorma säkerhets- och kontrollsystem att man ska kunna undvika att logiken slår igenom. Det är ett spel med höga insatser. På många samhällsområden behöver vinstintresse och marknadslogik inte vara något problem. Gillar man inte en vara eller tjänst så köper man en annan. Men i välfärden är vi som svagast och som mest utsatta. Det är få områden i samhället där vinstintresse passar sämre än i välfärden. Defekta varor och usla tjänster kan reklameras. Men en defekt barndom eller en usel ålderdom går inte att ersätta. Därför ska vi begränsa vinstuttagen och återinvestera dem i välfärden.

När det gäller välfärdspolitiken måste vi vara mycket tydliga med att sätta människan som medborgare i centrum och inte se människan som kund på en marknad.

Gun Svahn, S-kvinna
redaktionen@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Rättelse om Postnordartikel

Fel version av artikeln ”Seko postens kupp mot danska facket” är publicerad i senaste numret av Sekotidningen och innehåller felaktiga citat. Det beror på att reportern missuppfattade Seko postens ordförande Johan Lindholm, vilket vi ber om ursäkt för. Den korrekta versionen av texten finns att läsa här https://sekotidningen.se/artikel/spelet-om-postnord/ Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höjd pensionsålder

De sex partierna i pensionsgruppen har slutit en överenskommelse om att förändra pensionssystemet. Lägstaåldern för pensionsuttag höjs från 61 till 64 år, rätten att jobba kvar höjs från 67 till 69 år och skyddet för de fattigaste pensionärerna stärks. Läs mer

Metoo-upprop inom Kriminalvården

Över 1000 anställda och tidigare anställda inom Kriminalvården har skrivit under uppropet #virivermurarna mot sexuella trakasserier och kränkningar på jobbet. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Tågkompaniet ska köra Krösatågen

Nu är det klart att Krösatågen tas över av Tågkompaniet från och med december 2018 och nio år framåt. Båda affärerna, nord och syd, ingår i upphandlingen. Idag är det Transdev som kör trafiken. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Mutanklagelser mot Trafikverket

Mutanklagelser mot Trafikverket

”Vi ska vända på alla stenar.” Det var löftet från Trafikverket när Sekotidningen i april skrev om den muthärva som Kalla fakta på TV4 fortsatt att granska. Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko tappar inte längre medlemmar

-Seko tappar inte längre medlemmar. Antalet aktiva medlemmar är strax under 74 000 och har legat stilla sedan april i år. Läs mer

Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt

Vinden tycks ha vänt för den svenska handelsflottan.  Tre rederier har beslutat att låta sammanlagt åtta fartyg gå under svensk flagg. Läs mer

Externt företag vill ta över SJ:s kundtjänst

SJ kan låta ett externt företag ta över verksamheten vid servicecentret i Ånge. SJ har ett 100-tal anställda i Ånge, som nu är oroliga för avtalsdumpning. Men enligt SJ kan det vara ett sätt att rädda jobben. Läs mer

Sänkt avgift i Sekos a-kassa

Avgiften till Sekos a-kassa sänks med 15 kronor den 1 januari 2018, under förutsättning att beslutet godkänns av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Läs mer

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Trots höjningen av a-kassetaket för två år sedan är många arbetslösa fortfarande underförsäkrade. Åtta av tio av arbetslösa Sekoiter får mindre än 80 procent. För hela arbetsmarknaden är det sju av tio. Läs mer

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

Blockad

En stridsåtgärd då arbetstagarsidan stoppar vissa arbeten