Hans huvudförslag är att HKF, som idag är en egen myndighet med knappt 30 anställda, ska inordnas i Sjöfartsverket. Därigenom menar utredaren att man skulle uppnå administrativa samordningsvinster.
HKFs verksamhet kostar idag knappt 30 miljoner kronor per år och finansieras genom farledsavgifter från sjöfarten samt genom avgifter för vissa tjänster. Lars Ljung föreslår att detta kompletteras med en avgift som tas ut enbart av svenskflaggade fartyg för sådan service som bara kan nyttjas av svenska fartyg.
På HKF är man skeptiska till utredarens förslag.
– En så speciell verksamhet sköts bättre av en liten ändamålspräglad organisation än av en liten enhet i en stor organisation som har en annan huvudsaklig inriktning, säger HKF:s chef Torbjörn Cruth som inte ser några fördelar i att införlivas med Sjöfartsverket.
Den verksamhet som HKF bedriver skyddas i stor utsträckning av att Sverige har åtagit sig att upprätthålla en viss service till sjömän som ligger i hamn genom att ratificera ILO-konventionen 163. Därmed kan man inte sänka nivån på servicen jämfört med tidpunkten då konventionen ratificerades.
Hur kalaset ska betalas är emellertid en öppen fråga. Utredarens förslag om en särskild avgift för svenska fartyg är delvis redan genomfört, eftersom stora delar av servicen till de svenska fartygen är avgiftsfinansierad.
– Grundtanken är inte fel, att koppla avgift och motprestation. Uttagsmodellen lägger vi oss inte i. Men det tål nog att räkna på eftersom svenska redare redan betalar mer.