Det senaste året har varit minst sagt omtumlande för Eva Cederström. Från den där dagen då hon råkade få se att hennes tjänst var utannonserad utan att hon visste om det, tills hennes uppsägningstid gick ut den sista november.
   När hon fick se sitt jobb på webben ropade hon på chefen.
   – Han hade inte tid just då men lite senare blev jag inkallad till honom. Då var också regionchefen med, berättar Eva.
   Cheferna berättade då att det skulle bli ny organisation och nytt arbetssätt.
   Ingen av cheferna bad om ursäkt för hur man burit sig åt när man annonserade ut tjänsten utan att informera Eva.
   Eva sökte sitt gamla jobb och ett annat jobb som receptionist. Men trots att hon var ensam sökande så fick hon inte tillbaka sitt jobb. Däremot fick hon tjänsten som receptionist.
   Hon började jobba i receptionen och tog med sig en del av sina tidigare arbetsuppgifter dit. Men efter tre månader var det dags igen för ny organisation. Den här gången skulle receptionisttjänsten bort och nu blev Eva uppsagd.
   Trots att det fanns andra administrativa tjänster som hon lätt hade kunnat klara så fick personer som endast arbetat några få år de jobben.
  – Man känner sig verkligen tilltufsad. Det verkar som om det är åldern som är nackdelen, säger hon.
   Under uppsägningstiden har Eva ryckt in då och då och hjälpt till med olika arbetsuppgifter.
   – Jag har ställt upp. Hela tiden har jag tänkt att om jag visar mig duktig så kanske det finns en chans att jag kan få tillbaka jobbet.
    – Därför har jag aldrig bråkat. Man är så utsatt och så sårbar under uppsägningstiden.
   Men något nytt arbete fick hon inte.
   – Det är overkligt. Jag har behandlats som luft och saknar helt värde, säger Eva.