Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Upphandling och kollektivavtal

Syftet med det nya upphandlingsdirektivet är att skärpa och förtydliga reglerna för offentliga upphandlingar i medlemsländerna. Parlamentet har bland annat drivit igenom att större hänsyns ska tas till arbetsvillkor samt miljö- och socialt ansvar hos anbudsvinnaren, inte bara lägstapris. Man skriver in att det ska vara möjligt att kräva kollektivavtalsenliga villkor.

31 mars 2014 13:10

Ska krav på kollektivavtal vara en del av upphandlingsdirektivet?

Vänsterpartiet:

Ja, vi anser att kollektivavtal ska vara en del av upphandlingsdirektivet.

Socialdemokraterna:

Vi har jobbat hårt med att få in ett krav om att kollektivavtal ska följas i vårt arbete med upphandlingsdirektivet i Europaparlamentet. Vi la en rad förslag om detta, vilket vi fick majoritetens stöd för. Nu är det dags upp till medlemsstaterna att implementera direktivet i svensk rätt, och vi är oroade över den borgerliga regeringens hållning i frågan då vi vet att moderaternas syn på detta är att kraven är ”onödiga” och ”skapar krångel och kostnader för alla”.

Miljöpartiet:

I översynen av upphandlingsdirektivet röstade vi för att det ska vara möjligt (men inte obligatoriskt) för en upphandlare att kräva kollektivavtal. Kommuner i andra EU-länder som tycker att landets minimilön är för låg ska ha möjlighet att ställa krav på bättre arbetsvillkor.

Folkpartiet:

Vi i Folkpartiet välkomnar införandet av begreppet ”ekonomiskt mest fördelaktiga” i det nya direktivet, som bland annat gör det lättare att väga in sociala och miljömässiga kriterier. Samtidigt måste detta alltid vägas mot rimligheten att ställa dessa krav i de enskilda upphandlingarna. Det är också bra att direktivet uppmuntrar att kontrakt delas i mindre delar, vilket underlättar för mindre företag att delta. När det gäller krav på arbetsvillkor anser vi att det är villkoren i sig som måste vara föremål för bedömning, inte huruvida de har kommit till genom kollektivavtal eller på annat sätt.

Centerpartiet:

Vi är för det nya upphandlingsdirektivet. Främst för att det öppnar upp för nya krav på kvalitet och miljö. Där finns även möjligheten att ställa krav på sociala delar såsom kollektivavtal.

Moderaterna:

Möjligheten till att ställa krav på kollektivavtal får inte hindra företag från andra EU-länder att erbjuda sina tjänster i Sverige på de villkor som gäller för den fria rörligheten på EU:s inre marknad. Inom EU har förhandlingarna om nya upphandlingsdirektiv avslutats och vi röstade i Europaparlamentet och rådet för den slutgiltiga överenskommelsen. Den närmare innebörden av de nya direktiven och vilka möjligheter som EU-rätten ger att ställa krav på villkor enligt svenska kollektivavtal analyseras i det utredningsarbete med att genomföra direktiven i svensk rätt som redan har påbörjats.

Kristdemokraterna:

Upphandlingsdirektivet förvänats innebära större möjligheter för små aktörer att vinna upphandlingar. Möjligheterna att ta hänsyn till samhällspolitiska mål som miljö och social hänsyn är positivt. Ett krav på kollektivavtal riskerar däremot att ställa upp onödiga hinder för en del företag att delta i upphandlingarna.

Piratpartiet:

Piratpartiet har inte tagit ställning till frågan om kollektivavtal i upphandlingsdirektivet. Däremot är vår förhoppning att det nya upphandlingsdirektivet ska leda till att svenska kommuner och landsting i större utsträckning börjar upphandla laglig, privatlivsskyddande mjukvara och går över på öppen källkod.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Relaterade ämnen

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Så tycker partierna i EU-frågor

Sekotidningen har frågat de partier som i dag är representerade i EU-parlamentet hur de ser på ett antal frågor som har direkt inverkan på arbetstagare i Sverige. Här är deras svar i kortform. För att se hela svaret och få mer information klicka på länken i anslutning till respektive fråga. Läs mer

EU-valet

Varför ska man egentligen rösta i EU-valet?

Den 25 maj är det val till EU-parlamentet. EU påverkar allas vår vardag och vårt arbetsliv vare sig du bryr dig om valet eller inte. På följande sidor kan du läsa om aktuella arbetsmarknadsfrågor, parlamentarikersnack, hotet från extremhögern och mycket annat. Läs mer

Övrigt

Finns det några andra frågor ni driver som påverkar situationen för arbetstagare i Sverige? Läs mer

Upphandling och kollektivavtal

Syftet med det nya upphandlingsdirektivet är att skärpa och förtydliga reglerna för offentliga upphandlingar i medlemsländerna. Parlamentet har bland annat drivit igenom att större hänsyns ska tas till arbetsvillkor samt miljö- och socialt ansvar hos anbudsvinnaren, inte bara lägstapris. Man skriver in att det ska vara möjligt att kräva kollektivavtalsenliga villkor. Läs mer

Arbetsmiljö

Syftet med REfit-initiativet är att underlätta för små och medelstora företag genom att rensa bort vad man anser vara onödiga regler och förordningar. Problemet är att kommissionen tycker att arbetsmiljön är onödigt reglerad och man vill då släppa på kraven för företag med under 250 anställda, vilket omfattar cirka 90 procent av EU:s arbetstagare. Många kritiker påpekar att problem med arbetsmiljön är vanligare i små företag. Läs mer

Det sociala protokollet

Den svenska arbetarrörelsen kräver tillsammans med sina europeiska kolleger att ett socialt protokoll införs vid nästa fördragsändring i EU. Tanken är att den fria rörligheten inom EU inte ska kunna utnyttjas för att pressa löner eller arbetsvillkor. Ett socialt protokoll skulle innebära att de grundläggande fackliga rättigheterna inte underordnas EU:s ekonomiska friheter. Läs mer

Lex Laval

Laval-lagen, eller Lex Laval, stiftades efter att Laval-domen avkunnats i EU-domstolen. Den reglerar bland annat i vilka sammanhang svenska fackföreningar kan ta till stridsåtgärder mot företag med utstationerad arbetskraft. Till exempel är det inte tillåtet att kräva något över kollektivavtalets hårda kärna, det vill säga minimilön även om de verkliga lönerna i branschen är högre. Läs mer

Utstationerings-direktivet

Syftet är att säkerställa att arbetstagare som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land åtnjuter samma sociala skydd som inhemsk arbetskraft. Parlamentet har också lyckats få till en skrivning om huvudentreprenörsansvar, om än bara i ett led och inte i hela entreprenörskedjan. Nackdelar är att man inte gör något åt konsekvenserna av Laval-domen. Det går till exempel inte att kräva högre löner för utstationerad arbetskraft än minimilönen i kollektivavtalet. Läs mer