-Vi måste hjälpa varandra att få ett slut på det. Min uppfattning är att kollektivavtalet är ett generationslöfte, det är inte varje ny generations rätt att ta ut värden som tidigare generationer har stridit för att få, kanske i många år.

Det säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, nyvald vid kongressen i maj i år och med bakgrund som avtalssekreterare på Byggnads.

Istället, menar han, måste LO-förbunden hjälpa varandra att upprätthålla avtalen genom att gå fram i enighet, med tydliga krav. Krav som är lätta att förklara och enkla att följa upp.

–Avtalsförhandlingar är en form av krig. Det är svårare för facken att försvara något som är komplicerat, än något som är enkelt, säger Torbjörn Johansson. 

Hur ska facken få igenom lönekrav utan att bjuda på något?

–På sedvanligt sätt. Genom att stå enade och i sista hand ta till de vapen vi har, säger Torbjörn Johansson.

Inför nästa års avtalsrörelse har LO-förbunden enats om en modell som går ut på att alla som tjänar upp till 25 000 kronor per månad ska få en löneökning med samma krontalsbelopp. Samma belopp ska gå till att höja avtalens lägsta löner.

De som tjänar 25 000 och mer ska istället få sin löneökning i procent. Om de som tjänar 25 000 kronor exempelvis får en löneökning på 2 procent, blir det 500 kronor i påslag för alla som tjänar 24 999 kronor och neråt. Det blir i genomsnitt en löneökning på 2,5 procent för de lägre betalda. Några sifferkrav är dock ännu inte beslutade.

LO har beslutat att sätta gränsen vid 25 000 kronor, som enligt LO motsvarar en genomsnittlig industriarbetarlön. Det finns flera sätt att räkna ut industriarbetarlönen, så för att slippa en diskussion om statistik beslutade LO att välja en lämplig summa. 

–För oss var det viktigt att hitta en så hög brytpunkt som möjligt, ju högre, desto bättre. Då blir löneökningen större för de lägst betalda, vilket är vad vi vill uppnå. Vi vill se minskade klyftor.

Drömmen är att även få tjänstemännens fackliga organisationer att ansluta sig till samma lönemodell. LO har talat med och bjudit in både Saco och TCO, men inte fått något slutligt svar.

–Det är ett långsiktigt mål för oss och vi letar efter möjliga samarbeten. Lyckas vi bygga en ohelig allians med tjänstemännen har inte arbetsgivarna något att sätta emot.   

Skälet till att LO i år valt ännu en ny modell för förbundens lönekrav är, enligt Torbjörn Johansson, erfarenheten från de senaste tre-fyra avtalsrörelserna. Målet har hela tiden varit att minskade löneskillnader mellan män och kvinnor och mellan låg- och högavlönade. Men dit har facket inte nått.

–Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har ökat både bland arbetare och tjänstemän under den senaste avtalsrörelsen, säger Torbjörn Johansson. När det sker fungerar inte lönemodellen.

Dessutom, understryker han, måste LO hitta en modell som alla kan ställa sig bakom. Förra året valde industriförbunden att inte vara med i samordningen för att man inte ställde sig bakom beslutet om jämställdhetspott. Årets modell innehåller inga potter, men ska ändå få en utjämnande effekt, enligt Torbjörn Johansson.   

Ett problem, som han ser det, är att modellerna med låglöne- och jämställdhetspotter varit krångliga att förklara och svåra att följa upp. Ett exempel är kravet 125 kronor mer till avtalsområden med löner under 21 300 kronor, som det löd 2010,

–Det visade sig vara svårt att mäta hur fördelningen blev i praktiken.

Hur man ska se till att årets samordningskrav, om de går igenom, kommer alla till del är inte en fråga för LO, utan för förbunden säger Torbjörn Johansson. LO har beslutat om en modell för att samla in pengar till löneökningar, den säger inget om det slutliga fördelningen för varje individ.

–Varje förbund har sin egen lönepolitik att följa, säger Torbjörn Johansson. 

Förutom lönekrav har LO inför 2013 ett yrkande på en ny avtalsförsäkring som ska ge alla anställda ett individuellt föräldrapenningtillägg på tio procent på lönen under 180 dagar. Lika för kvinnor och män.

Det hoppas LO ska stimulera fler män att ta ut sin föräldraledighet, vilket i sin tur gynnar kvinnors löneutveckling. Arbetsgivare har då inget skäl att anta att en kvinna ska ta ut mer föräldraledighet och därför ge henne lägre lön än en man, det som forskare kallar statistisk diskriminering.