En sorts masshysteri utbröt i Milano när tunneltågförarna strejkade i tisdags. Rädslan för att inte hinna med sista tåget innan strejken bröt ut fick människor, som normalt sett aldrig skulle göra något sådant, att slänga sig under spärrar och ockupera tåg. Tågpersonalen försökte lugna ner passagerarna och få trafiken att fungera normalt, men det gick inte, utan de tvingades tillkalla polis för att tågen skulle kunna gå igen.

 

Detta gjorde att strejken hamnade på förstasidan i alla tidningar och öppnade alla tevenyheter. Plötsligt visste alla att branschen varit utan avtal i fem år, något som facken inte lyckats få fram innan.

 

– Vi följde alla regler som gäller för strejker inom kollektivtrafiken, bland annat att inte strejka under de tre timmarnas rusningstid på morgonen och på kvällen. Kaoset var inte de strejkandes fel, men det kanske hjälper oss att få till förhandlingar och ett avtal, säger Santo di Santo från ett av de fem strejkande facken, Filt-Cgil.

 

Avtalet gick ut för fem år sedan. Sedan dess har tågförarna bara fått en enda lönehöjning på drygt 200 kronor. Det innebär att de i praktiken förlorat flera tusen kronor om året på grund av ökade skatter och priser.

 

– Vi försöker kontrollera arbetarnas vrede, men de är på krigsstigen och beredda att stanna upp all trafik tills de fått ett nytt avtal, konstaterar Santo di Santo.

 

Trots mycket tal om medlande mellan parterna efter strejkkaoset, har inget officiellt erbjudande ännu hamnat på fackens bord. Om inget händer innan 16 november kommer de fem facken att genomföra en ännu mer omfattande strejk (vilket de har rätt till en gång under varje avtalsförhandling) och en stor demonstration i Rom.