Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Nyhet

Teliasonera i förtryckets Azerbajdzjan

6 september 2006 08:55

–Här, det var här de tog sig in.
Sardar Jalaloglu, ledare för Demokratipartiet, Azerbajdzjans näst största oppositionsparti, visar dörren och fönstret där femton maskerade män stormade in en höstnatt för tre år sedan. Sedan pekar han ut platserna där han, frun och de tre barnen som var hemma trycktes ner med automatgevär mot kroppen.
–Jag trodde de skulle skjuta oss allihop, säger han.
Men de maskerade männen har andra planer. De slog sönder lägenheten, tog värdesakerna och förde Sardar Jalaloglu till polisen.
Förhörsledaren försökte få honom att avslöja namnen på de som stödde hans parti. Han vägrade. Några minuter senare kom två kraftigt byggda män in i rummet. De tog tag i varsin fot och började slå honom med käppar. Misshandeln fortsätter utan uppehåll i fyra timmar. Först när Sardar Jalaloglu fick svårt att andas slutade de och kastade in honom i en isoleringscell.

På rättegången, fyra månader senare, stod Sardar Jalaloglu och fem andra oppositionella åtalade för att ha uppmanat till protester efter presidentvalet i oktober året före – ett val internationella observatörer dömt ut som fyllt av oegentligheter.
Viktiga delar av bevisningen kom från mobil-operatören Azercell. I den slutna rättssalen spelade åklagaren upp ett bandat mobiltelefonsamtal mellan två andra oppositionsanhängare som säger sig vilja följa de åtalades uppmaningar att protestera mot valresultatet.
Därefter fortsatte han att referera till mobiltelefonsamtal som Sardar Jalaloglu fört med andra oppositionella före, under och efter valet. Gång på gång anklagas han för att ha ringt en viss person vid en specifik tidpunkt och diskuterat olika former av protester.
–Åklagaren gör inte den minsta hemlighet av att Azercell lyssnat av våra telefoner, trots att det strider mot azerbajdzjansk lag, säger Sardar Jalaloglu.
Domen blir fem års fängelse. Men efter internationellt tryck, främst från EU, släpps han ett år senare, i mars ifjol.
Redan före rättegången hade Sardar Jalaloglutyckt sig se prov på hur Azercell hjälper regimen att kränka mänskliga rättigheter.
Bland annat har han flera gånger märkt hur den egna telefonen slutat fungera i samband med viktiga möten och manifestationer.
–Azercell har skickat textmeddelanden som sagt att jag inte betalt mina räkningar, vilket inte varit sant.

I samband med protesterna efter presidentvalet 2003 och parlamentsvalet 2005 var demonstranterna så många att Azercell stängde av masterna runt stadens stora torg.
–De var livrädda att demonstrationerna skulle växa om vi kunde ringa andra.
Efter demonstrationerna 2003 gav Azercell även ut samtalslistor från kända oppositionella till säkerhetsministeriet. Sardars parti räknar med att mellan 20 och 30 människor arresterades bara för att deras namn fanns i andras samtalslistor.
–Personer jag ringt veckorna före valet blev gripna och förhörda om varför de varit i kontakt med mig.
Sardar Jalaloglu är inte ensam om sitt vittnesmål. Av de nio journalister, oppositionspolitiker och mänskliga rättighets-aktivister vi intervjuar i Azerbajdzjan delar alla samma bild – att Azercell systematiskt avlyssnar telefoner, släcker ner master och lämnar ut samtalslistor för regimens räkning. Samtliga menar också att de märkt hur deras egna mobiltelefoner varit avlyssnade vid olika tillfällen.
Fuad Hasanov är chef för Democracy, human rights and media monitor, en organisation som arbetar för mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan. Han har fått bekräftat att telefonen är avlyssnad av en vän som jobbar som chef på Azercell.
–Gång på gång har hon varnat mig för att diskutera känsliga saker på telefon, säger han.
Fuad Hasanov och de andra vi träffar tvingas använda Azercell eftersom det inte finns några alternativ. Företaget har en monopolliknande ställning i landet eftersom den enda konkurrenten har bristfällig täckning.

Vi rör oss genom centrala Baku, huvudstaden i Azerbajdzjan, över det väldiga Frihetstorget där Azercell släckte ner masterna, och demonstranterna slogs blodiga efter valen 2003 och 2005. Bara några kilometer härifrån trängs de fattiga på förorenade mark runt nedlagda fabriker. Men här i city härskar lyxen – det är modebutikernas och stadsjeeparnas värld.
Överallt, i varje gathörn, syns jätteporträtt på Heydar Aliyev, den förre presidenten. En man vars politik gick ut på att styra så mycket som möjligt av statsinkomsterna till det egna bankkontot. Och vars metoder tagits över av sonen Ilham Aliyev, den nuvarande presidenten.
Landet är idag ett av världens mest korrupta, enligt antikorruptionsorganisationen Transparency international. Rena Safaraliyeva, som är chef för organisationens Bakukontor, vill inte spekulera i om Azercell måste betala för att hålla sig väl med regimen.
–Men korruptionen finns överallt och det är oerhört svårt för att verka här utan att betala mutor.
Vugar Gojayev, analytiker på organisationen International crisis group i Azerbajdzjan, är mindre diplomatisk. Han tror inte att Teliasonera skulle kunna vara kvar om de inte betalade mutor och gick med på att lyssna av telefoner.
–De är här på nåder av regeringen. Så länge de samarbetar får de alla tillstånd de behöver. Men om de sätter sig på tvären får de problem. Ett turkiskt företag blev nyligen utkastat sedan de hamnat i onåd hos den styrande familjen.

Också internationella organisationer som Amnesty och Human rights watch dömer ut den här typen av samägda företag.
– Vi avråder bestämt från att äga företag tillsammans med regimen i Azerbajdzjan, säger Veronika Szente-Goldston, advokat på Human rights watch i New York på telefon. Särskilt inom ett område som telekom, som vi vet kan användas till avlyssning.
Att den svenska staten är största ägare i Teliasonera tycker hon är förkastligt:
– De skandinaviska länderna är kända för att respektera mänskliga rättigheter. Den här typen av samarbete sänder fel signaler och ger legitimitet till regimen.
Borta i Sardar Jalaloglus våning har spåren från säkerhetsstyrkornas besök sopats igen. De krossade fönstren har lagats och på väggarna är de vackra orientmattorna åter på plats.
Sardar själv sitter nersjunken i soffan medan hustrun Fatma bär fram fat med frukt, kakor och te. Än idag, tre år efter tortyren, smärtar det i fötterna så fort han tvingas stå.
Bakom den bestämda blicken märks en oro. Många av hans partikamrater har tvingats lämna Azerbajdzjan för att söka asyl, i Sverige och andra länder. Men den senaste tiden har han sett många av dem skickas tillbaka till fängelse och tortyr.
I flera månader har han därför försökt träffa Sveriges konsul i Baku, Erdal Durukan. Först skrev han flera brev utan att få något svar. Därefter lyckades han nå honom på telefon – bara för att höra att han inte hade tid för något möte.
Först tyckte han det var märkligt. Sedan fick han höra att Erdal Durukan tidigare var vd för Azercell och nu är vd för Teliasonera i hela forna Sovjetunionen.
– Han har sina affärsintressen att bevaka och har inget att vinna på att ta kontakt med oppositionen.

På väggen hänger en affisch från parlamentsvalet i höstas med en leende Sardar klädd i orange slips. Före valet trodde många att tiden var inne för en förändring, som i Ukraina och Georgien. Istället lyckades regimen fuska sig till ännu en seger och nu är oppositionen mer splittrad än på länge.
Sardar Jalaloglu fruktar att de unga håller på att tappa tron på demokratin. Samtidigt ser han nya, islamistiska organisationer vinna mark.
– Den nya moskén här i kvarteret drar tio tusen besökare i veckan, nästan alla unga män. Vad händer den dag de får order om att göra något?
Blicken fylls åter av oro.
–Vad ska hända då med Azerbajdzjan?

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Slavlöner på fartyg

Dubbla kontrakt är vanligt för anställda ombord på bekvämlighetsflaggade fartyg. Ett officiellt som följer internationella avtal och ett hemligt där lönerna är orimligt låga, uppger tidningen Arbetet. Något Sekotidningen tidigare skrivit om. Läs mer

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

Snöröjningen på järnvägen i norra Sverige är sämre i år än tidigare. Det anser Green cargo som noterat att antalet incidenter med mindre urspårningar ökat. Trafikverket medger att snöröjningen brustit. Läs mer

Svårare för fifflande entreprenörer

Svårare för fifflande entreprenörer

Idag presenterade regeringen ett förslag om entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. Detta för att skydda de anställdas löner och stoppa osund konkurrens. Läs mer

6F i bråk med Jan Björklund

6F i bråk med Jan Björklund

Efter att Liberalernas partiledare Jan Björklund uttalat sig om ”de militanta LO-förbunden i 6F” i tidningen Arbetet kontrar nu 6F med att kalla Björklund politikens främsta huligan. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

Språkförbistring kan ligga bakom dödsolycka

De två estniska montörer som omkom vid ett kraftledningsarbete i Dalarna hösten 2016 kunde inte svenska och det kan ha bidragit till att de gjorde misstag. Läs mer

Harly håller koll på entreprenörerna

Harly håller koll på entreprenörerna

I januari förra året fick Trafikverket ett regeringsuppdrag att sköta leveransuppföljningen av järnvägsunderhållet i egen regi. Redan i september var Harly Nielsen ute för att hålla koll på att entreprenörerna gör det de ska. Läs mer

”Ingen dag är den andra lik”

”Ingen dag är den andra lik”

Freddie Åfeldt är transportledare på Hector rail och han gillar såväl jobbet som kollegerna. Läs mer

Raka spåret in i politiken

Raka spåret in i politiken

Lina el Yafi hamnade i hetluften när hon som klubbordförande drev kampanj för de uppsagda konduktörerna på tvärbanan. Nu gör hon politisk raketkarriär och kommer av allt att döma bli landstingspolitiker efter valet. Läs mer

Himmel eller helvete

Himmel eller helvete

Det är ingen mening att slå sönder maskinerna, bättre att slåss för en rättvis fördelning av vinsterna som robotar och automatisering ger. Och kanske få en kortare arbetstid. Läs mer

Billigare fackföreningsavgift bra för tryggheten

Den svenska modellen bygger på att löntagare är med i facket. Våra fackförbund ser till att löne- och avtalsvillkor följs och att nödvändiga försäkringar finns, inte minst avtals- och tjänstepension. Därför går vi socialdemokrater nu fram med förslag om att det ska bli billigare att vara med i facket. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Seko: ”Omplacering av fackligt ombud en bestraffning”

Kriminalvården vill omplacera en facklig förtroendevald på anstalten Ljustadalen efter påståenden om kränkande särbehandling. Läs mer

ny på arbetsmarknaden
Maskinföraren Ghalia bryter normen

Maskinföraren Ghalia bryter normen

Ghalia Alhindi flydde från Syrien till Sverige för drygt två år sedan. Bland det första hon gjorde här var att lära sig cykla, sedan tog hon körkort och nu går hon en maskinförarutbildning. – Sen blir det lastbil och till slut flygplan, säger hon halvt på skämt, halvt på allvar. Läs mer

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Vägarbetaren Timmy Edström slog en asfaltraka genom vindrutan på en bil när föraren vägrade dra ner farten. Nu har han dömts till böter och skadestånd, men han får starkt stöd och pengar från kolleger och allmänhet. Läs mer

Ny rikspolischef välkomnas

Ny rikspolischef välkomnas

Säpochefen Anders Thornberg tar över jobbet som rikspolischef efter att hårt kritiserade Dan Eliasson tvingats bort. Seko polisen tycker att Thornberg är ett bra val men tycker att Eliasson hade kunnat sitta kvar. Läs mer

Seko och 6F inleder valrörelsen

Vem f’n bryr sig? Den frågan ställer Seko och de övriga förbunden i 6F i årets valrörelse. Enligt förbunden är svaret på frågan socialdemokraterna. Läs mer

Kriminalvården och Seko inte överens om lokalt avtal

Seko och Kriminalvården har inte lyckats komma överens om ett avtal för 2017. Nu blir det de lokala parterna som ska förhandla utifrån det centrala avtalet, som slöts i höstas. I potten finns totalt 6,5 procent på tre år med låglönesatsning. Läs mer

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Vissa medarbetare i Kriminalvården arbetar väldigt mycket övertid. Den är frivillig och ger i de flesta fall betydande extrainkomster. Vilket i sin tur gör det svårt för skyddsombud och fack att se till att avtal följs. Läs mer

Lönesättning

Att fastställa lönenivåerna för en grupp eller i ett företag.