Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

För dig som arbetar med service och kommunikation
Yvonne Niia, Skanova och ordförande i tele-kulturhistoriska veteranföreningen Foto: Marc Femenia
Reportage

Telenätet som binder samman nu och då

Den här historien börjar vid Tele- och posthuset och slutar vid snickerifabriken. Den kan också börja i slutet av 1600-talet, eller kanske 1853 och sträcka sig in i framtiden. Den handlar om att minnas och att binda samman.

21 december 2016 16:12

”Det var ett mycket tungt arbete. Våra axlar var både gula och blå. Så var det på den tiden, det fanns inga hjälpmedel. Allteftersom bygget framskred kom vi längre och längre bort från byn. Nu var endast himmeln vårt tak. Vi sov på den mjuka mossan under bar himmel, men det var inga problem för nätterna var ljusa och varma. Det var härligt att krypa upp från mossbädden och sätta kaffepannan på brasan innan det långa dagsverket startade.”

Citatet kommer från en berättelse av linjearbetaren Viktor Eliasson och den handlar om bygget av telelinjen mellan Kattuavoma och Vouskujaure norr om Torne träsk under sommaren 1945.

Det finns inte någon staty av Viktor Eliasson. Men för att minnas honom, hans arbetskamrater och, inte minst, det de åstadkom kan man besöka Skansen i Stockholm och det Historiska telenätet.

En stolpe med tråd, och en stolpe till, och en till och så vidare. Så kan man beskriva ett telenät, historiskt eller ej. Men telenätet på Skansen är mer. Det står för teknikhistoria och arbetarhistoria och för historien om Sveriges utveckling från bondesamhälle till industrination.

De som eventuellt tycker att den beskrivningen lägger för stor vikt vid bara ett telenät har inte träffat Yvonne Niia. Men det har Sekotidningen gjort.

En småkall novembermåndag ses vi på Skansen för en rundvandring under koppartråden.

Tele-och posthusstolpen. I nederkant syns arbetsbryggan

Den första stolpen är placerad vid Tele- och posthuset, där det förhoppningsvis någon gång ska installeras en tidstypisk växel för att göra telenätet användbart.

På vägen dit berättar Yvonne Niia varför hon tycker att det historiska telenätet är så viktigt. Och när hon berättar återkommer hon ofta till uttrycket ”binda samman”, men använder det med flera olika betydelser.

Den första är given, klart att ett telenät binder samman, både platser och människor.

Det historiska telenätet binder också samman nutid med dåtid, dagens människor med anläggarna, telefonisterna, ingenjörerna och alla andra som verkade i telefonins barndom.

– Ungdomarna måste få veta hur det var, lära sig att det finns en historia bakom allt det som många tar för givet, säger Yvonne. Och det som gäller för ungdomar gäller för oss alla.

– Vi kanske sitter i våra små boxar, men vi måste lyfta blicken över kanten och se att alla boxar hänger ihop, vi måste se de andra.

Yvonne Niia är same från Överkalix, men flyttade till Stockholm på 70-talet. Nu går hon snart i pension från jobbet som projektledare för stolplinjenät på Skanova, Telias nätbolag, en del av tiden som fackligt aktiv i Seko. Och när hon berättar känns det naturligt med övergångarna mellan gammal samisk historia och den modernaste teletekniken.

När vi kommer fram till den första av sex stolpar har solen kommit upp över hustaken. Men det är rätt tomt omkring oss när Yvonne Niia visar och berättar, bara några föräldrar med sina barnvagnar som inte bryr sig, och en grupp kineser med sina kameror som sneglar lite i ögonvrån.

Utan förre linjeingenjören John-Lars de Chasseur hade vi inte stått här, för det är han som projekterat och konstruerat nätet och som ritat alla stolpar. Liksom Yvonne Niia känner han ett ansvar för att de som byggde vårt välstånd inte glöms bort.

– Det verkar precis som samhället i dag inte värderar och ser de hårt kroppsarbetande och deras historia. Jag tror att äldre som yngre telearbetande bör värderas för vad de skapat. Då som nu.

Utan Yvonne Niia hade vi inte heller haft något här att göra, det är hon som letat upp allt materiel. Ett digert arbete eftersom allt på Skansen ska vara tidstypiskt och i original.

Telenätet är uppfört med dåtidens hantverk och teknik. Stolphålen är grävda med dåtidens verktyg, strävor sågade och huggna med timmersåg och yxa och tråden är uppspänd med block och talja.

Vaktstugestolpen står på berg och har därför tre strävor.

Betydligt fler var givetvis inblandade i att Skansen kunde inviga ett stadsnät hösten 2005. Många telearbetare, verksamma och pensionärer, har ställt arbete och kunskap till förfogande. Anläggningen har skänkts av Telia.

Den första teleledningen i Sverige öppnades 1 november 1853, men telenätet på Skansen är inte fullt så gammalt.

Det skildrar perioden från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet och består av sex stolpar. Den första kallas Tele- och posthusstolpen och den sista kallas Hasselbacksstolpen, efter den fortsätter ledningen över taken för att slutligen landa i snickerifabriken och den gamla väggtelefonen i förmanskontoret.

Mycket mer information om telehistoria och om Skansenanläggningen finns på tkhv.se. Hemsida för Telekulturhistoriska veteranföreningen.

Mats Andersson, chefredaktör
mats.andersson@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Arriva fortsätter köra Pågatågen

Idag blev det klart att Arriva fortsätter köra Pågatågen för Skånetrafikens räkning. Politikerna i Region Skåne har också beslutat att Arriva ska sköta hela affären, det vill säga även underhåll av stationer och ersättningstrafik. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Krav växlade mellan Seko och Arbetsgivarverket

Idag har parterna på staten växlat yrkanden med varandra. Seko kräver löneökningar enligt LO-samordningen med låglönesatsning samt tryggare anställningar och bättre arbetsmiljö. Läs mer

Kongress 2017

Allt om kongressen

Läs mer

Slipp stressen på semestern

Slipp stressen på semestern

På ISS Transport i Malmö har de anställda lite olika planer inför semestern. Några planerar, andra tar dagen som den kommer. Läs mer

Seko stämmer Leif–Ivan Karlsson

Seko stämmer Leif-Ivan Karlsson på 1,4 miljoner kronor i obetalda löner efter Birger Jarl-konkursen. Läs mer

Långa dagar i bilen – utan riktig lön

Långa dagar i bilen – utan riktig lön

De berättar om långa dagar i bilen. Om jobbiga körningar när sömnen tränger sig på, och så det värsta – att vara borta från familjen långt in på kvällen, var och varannan dag. Läs mer

”Vi får kämpa hela tiden”

”Vi får kämpa hela tiden”

Läs mer

Janne Rudén tackar för sig

Janne Rudén tackar för sig

Efter 15 år som förbundsordförande har Janne Rudén gått i pension. Här berättar han om framgångar och bakslag och om fördelen med att Frölunda förlorar i ishockey. Läs mer

Seko är sina medlemmar

Seko är sina medlemmar

En ny förbundsledning ska nu göra Seko till ett öppet och lyssnande förbund dit nya söker sig och gamla stannar kvar. Läs mer

Nej till begränsningar i konflikträtten

Uppenbarligen blir det ett ingrepp i förhandlingarna till fördel för en arbetsgivare som agerar antifackligt, skriver Seko Stockholms styrelse apropå regeringens kommande utredning av konflikträtten. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Dödsolycka på Malmbanan

Under gårdagen omkom en 21-årig man från Jokkmokk när han blev påkörd bakifrån av ett tåg strax söder om Abisko. Läs mer

Minst och bäst – på Boxholmsdepån gick övergången utan problem

Minst och bäst – på Boxholmsdepån gick övergången utan problem

När Alstom tog över Boxholmsdepån 2014 var det Jörgen Liebgotts tredje arbetsgivare på sex år. Alla övergångar har varit okej, men det senaste bytet gick riktigt bra, säger han. Läs mer

Avtal klart på KFS energi

Seko och de kommunala energibolagen i KFS har tecknat ett nytt treårigt avtal. Avtalet ger löneökningar enligt det så kallade märket på 6,5 procent och innehåller en låglönesatsning. Läs mer

Åsbro kursgård döms för arbetsmiljöbrott

En instruktör vid Åsbro kursgård döms till 60 dagsböter för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Företaget döms att betala en miljon kronor i företagsbot. Läs mer

Fortsatt många arbetsskador

Arbetsmiljön blir inte bättre för Sekos yrkesgrupper när man ser till antalet anmälda olycksfall och sjukdomar som orsakats på jobbet. Läs mer

One contact säger upp kundservicepersonal

One contact varslar drygt 20-talet anställda på kundservice i Malmö om uppsägning. Enligt Seko beror varslet på att företaget tappat sin största kund. Läs mer

Städavtalet klart

Seko och Fastighets har tecknat ett nytt städavtal med Almega. Därmed blir det ingen strejk nästa onsdag. Uppgörelsen innebär en låglönesatsning på 83 kronor, enligt de båda facken. Läs mer

Nöjda parter på ME-avtalet

Båda parter är nöjda med det nya maskinföraravtalet som Seko och ME slöt i går. Utökad arbetstidsförkortning byttes mot längre ramtid för ordinarie arbetstid. Dessutom innehåller avtalet nya skrivningar för in- och uthyrning. Läs mer

Bristyrken
Svårt för många branscher att locka ungdomar

Svårt för många branscher att locka ungdomar

En ko ställer sig och tittar på Linnea Sundfors när hon åker upp i liftkorgen. Hon och Leif Bergman är i Smedsbyn utanför Örnsköldsvik för att besikta gatubelysningen. Läs mer

Primärkonflikt

En konflikt mellan de två parter som förhandlar om kollektivavtal. En lovlig primärkonflikt kan få stöd av sympatiåtgärder från andra fackföreningar eller arbetsgivarorganisationer. De kallas då sekundärkonflikt.