Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Yvonne Niia, Skanova och ordförande i tele-kulturhistoriska veteranföreningen Foto: Marc Femenia
Reportage

Telenätet som binder samman nu och då

Den här historien börjar vid Tele- och posthuset och slutar vid snickerifabriken. Den kan också börja i slutet av 1600-talet, eller kanske 1853 och sträcka sig in i framtiden. Den handlar om att minnas och att binda samman.

21 december 2016 16:12

”Det var ett mycket tungt arbete. Våra axlar var både gula och blå. Så var det på den tiden, det fanns inga hjälpmedel. Allteftersom bygget framskred kom vi längre och längre bort från byn. Nu var endast himmeln vårt tak. Vi sov på den mjuka mossan under bar himmel, men det var inga problem för nätterna var ljusa och varma. Det var härligt att krypa upp från mossbädden och sätta kaffepannan på brasan innan det långa dagsverket startade.”

Citatet kommer från en berättelse av linjearbetaren Viktor Eliasson och den handlar om bygget av telelinjen mellan Kattuavoma och Vouskujaure norr om Torne träsk under sommaren 1945.

Det finns inte någon staty av Viktor Eliasson. Men för att minnas honom, hans arbetskamrater och, inte minst, det de åstadkom kan man besöka Skansen i Stockholm och det Historiska telenätet.

En stolpe med tråd, och en stolpe till, och en till och så vidare. Så kan man beskriva ett telenät, historiskt eller ej. Men telenätet på Skansen är mer. Det står för teknikhistoria och arbetarhistoria och för historien om Sveriges utveckling från bondesamhälle till industrination.

De som eventuellt tycker att den beskrivningen lägger för stor vikt vid bara ett telenät har inte träffat Yvonne Niia. Men det har Sekotidningen gjort.

En småkall novembermåndag ses vi på Skansen för en rundvandring under koppartråden.

Tele-och posthusstolpen. I nederkant syns arbetsbryggan

Den första stolpen är placerad vid Tele- och posthuset, där det förhoppningsvis någon gång ska installeras en tidstypisk växel för att göra telenätet användbart.

På vägen dit berättar Yvonne Niia varför hon tycker att det historiska telenätet är så viktigt. Och när hon berättar återkommer hon ofta till uttrycket ”binda samman”, men använder det med flera olika betydelser.

Den första är given, klart att ett telenät binder samman, både platser och människor.

Det historiska telenätet binder också samman nutid med dåtid, dagens människor med anläggarna, telefonisterna, ingenjörerna och alla andra som verkade i telefonins barndom.

– Ungdomarna måste få veta hur det var, lära sig att det finns en historia bakom allt det som många tar för givet, säger Yvonne. Och det som gäller för ungdomar gäller för oss alla.

– Vi kanske sitter i våra små boxar, men vi måste lyfta blicken över kanten och se att alla boxar hänger ihop, vi måste se de andra.

Yvonne Niia är same från Överkalix, men flyttade till Stockholm på 70-talet. Nu går hon snart i pension från jobbet som projektledare för stolplinjenät på Skanova, Telias nätbolag, en del av tiden som fackligt aktiv i Seko. Och när hon berättar känns det naturligt med övergångarna mellan gammal samisk historia och den modernaste teletekniken.

När vi kommer fram till den första av sex stolpar har solen kommit upp över hustaken. Men det är rätt tomt omkring oss när Yvonne Niia visar och berättar, bara några föräldrar med sina barnvagnar som inte bryr sig, och en grupp kineser med sina kameror som sneglar lite i ögonvrån.

Utan förre linjeingenjören John-Lars de Chasseur hade vi inte stått här, för det är han som projekterat och konstruerat nätet och som ritat alla stolpar. Liksom Yvonne Niia känner han ett ansvar för att de som byggde vårt välstånd inte glöms bort.

– Det verkar precis som samhället i dag inte värderar och ser de hårt kroppsarbetande och deras historia. Jag tror att äldre som yngre telearbetande bör värderas för vad de skapat. Då som nu.

Utan Yvonne Niia hade vi inte heller haft något här att göra, det är hon som letat upp allt materiel. Ett digert arbete eftersom allt på Skansen ska vara tidstypiskt och i original.

Telenätet är uppfört med dåtidens hantverk och teknik. Stolphålen är grävda med dåtidens verktyg, strävor sågade och huggna med timmersåg och yxa och tråden är uppspänd med block och talja.

Vaktstugestolpen står på berg och har därför tre strävor.

Betydligt fler var givetvis inblandade i att Skansen kunde inviga ett stadsnät hösten 2005. Många telearbetare, verksamma och pensionärer, har ställt arbete och kunskap till förfogande. Anläggningen har skänkts av Telia.

Den första teleledningen i Sverige öppnades 1 november 1853, men telenätet på Skansen är inte fullt så gammalt.

Det skildrar perioden från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet och består av sex stolpar. Den första kallas Tele- och posthusstolpen och den sista kallas Hasselbacksstolpen, efter den fortsätter ledningen över taken för att slutligen landa i snickerifabriken och den gamla väggtelefonen i förmanskontoret.

Mycket mer information om telehistoria och om Skansenanläggningen finns på tkhv.se. Hemsida för Telekulturhistoriska veteranföreningen.

Mats Andersson, chefredaktör
mats.andersson@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Rättelse om Postnordartikel

Fel version av artikeln ”Seko postens kupp mot danska facket” är publicerad i senaste numret av Sekotidningen och innehåller felaktiga citat. Det beror på att reportern missuppfattade Seko postens ordförande Johan Lindholm, vilket vi ber om ursäkt för. Den korrekta versionen av texten finns att läsa här https://sekotidningen.se/artikel/spelet-om-postnord/ Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höjd pensionsålder

De sex partierna i pensionsgruppen har slutit en överenskommelse om att förändra pensionssystemet. Lägstaåldern för pensionsuttag höjs från 61 till 64 år, rätten att jobba kvar höjs från 67 till 69 år och skyddet för de fattigaste pensionärerna stärks. Läs mer

Metoo-upprop inom Kriminalvården

Över 1000 anställda och tidigare anställda inom Kriminalvården har skrivit under uppropet #virivermurarna mot sexuella trakasserier och kränkningar på jobbet. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Tågkompaniet ska köra Krösatågen

Nu är det klart att Krösatågen tas över av Tågkompaniet från och med december 2018 och nio år framåt. Båda affärerna, nord och syd, ingår i upphandlingen. Idag är det Transdev som kör trafiken. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Mutanklagelser mot Trafikverket

Mutanklagelser mot Trafikverket

”Vi ska vända på alla stenar.” Det var löftet från Trafikverket när Sekotidningen i april skrev om den muthärva som Kalla fakta på TV4 fortsatt att granska. Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko tappar inte längre medlemmar

-Seko tappar inte längre medlemmar. Antalet aktiva medlemmar är strax under 74 000 och har legat stilla sedan april i år. Läs mer

Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt

Vinden tycks ha vänt för den svenska handelsflottan.  Tre rederier har beslutat att låta sammanlagt åtta fartyg gå under svensk flagg. Läs mer

Externt företag vill ta över SJ:s kundtjänst

SJ kan låta ett externt företag ta över verksamheten vid servicecentret i Ånge. SJ har ett 100-tal anställda i Ånge, som nu är oroliga för avtalsdumpning. Men enligt SJ kan det vara ett sätt att rädda jobben. Läs mer

Sänkt avgift i Sekos a-kassa

Avgiften till Sekos a-kassa sänks med 15 kronor den 1 januari 2018, under förutsättning att beslutet godkänns av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Läs mer

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Trots höjningen av a-kassetaket för två år sedan är många arbetslösa fortfarande underförsäkrade. Åtta av tio av arbetslösa Sekoiter får mindre än 80 procent. För hela arbetsmarknaden är det sju av tio. Läs mer

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

Konfliktåtgärder

Stridsåtgärder i samband med kollektivavtalsförhandlingar. För arbetstagarsidan: strejk, mertids-, nyanställnings- och övertidsblockad. För arbetsgivarsidan: lock out.