Seko kräver centrala löneökningar, individgaranti och höjda lägstalöner, medan Almega och IT- och telekomföretagen fortsätter att argumentera lokal lönebildning plus individuella avtal om alla övriga villkor.

Arbetsgivarna vill även utöka semesterperioden till att gälla från april till oktober.

2012 ledde oenigheten till att det nästan blev strejk på området. Parterna gjorde upp om ett nytt avtal bara två timmar innan strejkvarslet skulle träda i kraft. Strejkvarslet föranleddes främst av att arbetsgivarna inte ville gå med på de löneökningar som resten av arbetsmarknaden fått. Till sist fick telekomområdet också 2,6 procent i löneökning, dock inga individgarantier.

Som alla andra LO-branscher följer telekom LO-samordningens krav på minst 700 kronor per månad, för löner under 25 000, dock med ett lägsta utrymme på 2,8 procent. Låglöneprofilen är uttalad eftersom även de lägsta lönerna ska höjas med 700, vilket ger en högre procentsats. Förutom löneökningar kräver Seko bland annat begränsning i visstidsanställningarna, lönekartläggning och höjd föräldralön.

På energiområdet är yrkandena desamma när det gäller procentsatsen, minst 2,8 procent. Seko kräver också en individgaranti på 80 procent av löneökningen. Därutöver finns krav på kollektivavtal när energiföretagen anlitar underentreprenörer. Elektrikerarbetsgivarnas yrkanden är inte offentliggjorda.

På väg och ban, som överlämnade sina yrkanden, redan i december har frågan om arbetstidens förläggning seglat upp som en stor fråga. Arbetsgivarna i Sveriges Byggindustrier och Maskinentreprenörerna vill kunna fritt lägga ut arbetstid mellan 05 och 24.