– Vilken tung dag det är för oss. Vi hade ju hoppats på någon form av upprättelse här och att vi skulle få se SJ AB vid skampålen, säger Ulla-Britt Salomonsson.

Hon var en av de 200 som blev uppsagda från Trafficare i samband med att SJ tog tillbaka tågstädningen. Hon hade emellertid tur och fick efter ett tag tillbaka jobbet på Trafficare.

Seko hade stämt SJ på två punkter och förlorade på båda. Dels åldersdiskriminering då de som anställdes av SJ var betydligt yngre och i många fall saknade erfarenhet jämfört med dem som sades upp från Trafficare.

Dels menade förbundet att det rörde sig om en verksamhetsövergång vilket skulle ha inneburit att SJ varit tvunget att ta över personalen från Trafficare.

Men där uppstår ett moment 22. AD hänvisar till ett av de kriterier som finns för att det ska räknas som verksamhetsövergång, nämligen att huvuddelen av personalen ska övertas. Då endast en tredjedel av de som anställdes av SJ kom från Trafficare menar AD att det alltså inte är en verksamhetsövergång.

– Då är det ju bara för arbetsgivarna att ta över 49 procent så går de fria. Det var ju inte syftet med lagen. Tanken var ju att den skulle vara ett skydd för arbetstagarna. Men så är det ju inte längre, säger Per-Olof Fällman, ombudsman på Seko.

Han menar att man i Sverige tolkar lagen på ett ofördelaktigt sätt för arbetstagarna.

– I Holland till exempel följer personalen alltid med. Och då grundar man det på samma EU-direktiv som här i Sverige får de här konsekvenserna.

Även förre klubbordföranden på Trafficare, Leif Eriksson, är inne på samma spår.

– Det visar hur tandlös lagen är. Den har spelat ut sin roll och måste ses över. Den kanske funkade förr när det bara handlade om industrier, men nu när det är det mer tjänsteföretag och då är förutsättningarna helt annorlunda.

Han är mycket besviken över domen.

– Många har ju suttit och hoppats på upprättelse. Men det är ändå bra att vi drivit den här frågan så långt det går. Nu har AD sagt sitt och då måste vi arbeta för en politisk förändring, säger Leif Eriksson.

Något Ulla–Britt Salomonsson håller med om.

– Nu får kampen drivas på det politiska planet. För det här gäller inte bara oss tågstädare utan det rör ju alla även alla andra vars verksamheter kommer att handlas upp i framtiden.