Arbetsgivarna gick ut med nollbud i årets avtalsrörelse. Samtidigt är det vinst varje gång för vd:n när hon eller han (oftast han) öppnar lönekuvertet.
   Sekotidningen har granskat chefslönerna hos de största företagen inom Sekos branscher. Resultatet visar att man för att tjäna stora pengar ska bli vd för ett helt eller delvis statligt ägt bolag.
   Extra skjuts i löneutvecklingen ger dessutom en nyligen genomförd bolagisering. I topp när det gäller löneökning ligger nämligen vd:n för Svevia, före detta Vägverket produktion, Per Olof Wedin.
   År 2007 när han tillträdde hade direktören, som högste chefen då kallades, en årslön på knappt 1,4 miljoner. År 2009 när bolagiseringen är genomförd får man för samma tjänst 3,3 miljoner – en ökning med 135 procent.
   Ordföranden för Sveviasektionen i Skåne, Ronny Gustafsson, tappar hakan när han får höra om chefens lönelyft.
   – Det är skandal ju. Och så sitter de där och säger att vi ska ha noll procent, det är en ren skandal.
   Går det inte att motivera hans löneökning med att ansvaret blir större med bolagiseringen?
   – Det finns inte en enda rimlig motivering till att någon människa skulle få en sådan ökning, säger han mycket upprört.
   Och någon motivering bjuder inte Per Olof Wedin på i alla fall.
   – Han kommenterar inte sin egen lön. Den sätts av styrelsen, är det kortfattade svaret som informationschefen på Svevia, Charlotte Sandström, ger när Sekotidningen ber om en kommentar.   
   Styrelsens ordförande, Christina Rogestam, har däremot en förklaring.
   – Han rekryterades till Vägverket produktion 2007 för att bli vd efter bolagiseringen. Han gick då ner i lön från sitt förra jobb och man bestämde redan då vad hans lön som vd skulle bli. Regeringen har bestämt att statliga bolag ska ha marknadsmässiga löner för cheferna men inte vara löneledande. Och där ligger han i dag.
   Snittlönen för en anställd inom väg- och banbranschen var 26.000 kronor i månaden förra året med en löneökning på 6,7 procent under samma period som Wedin ökade med 135 procent.
   – Och jag tyckte att vi fick mycket senaste året, säger Ronny Gustafsson uppgivet.
   En annan statligt anställd vd med god förtjänst är Vattenfalls Lars G. Josefsson. Han toppar löneligan i vår granskning med en årslön på drygt 12 miljoner kronor.
   – Ingen människa gör sig förtjänt av en sådan lön och framförallt inte Lars G. Josefsson, säger Jan Palmqvist, ordförande för Sekos koncernfack på Vattenfall.
   Han är mycket upprörd, både över chefens lön och hur han styrt bolaget. Nyligen plockade Seko bort sina två representanter från Vattenfalls styrelse med motiveringen att man saknade förtroende för Josefsson.
   – De säger att man måste betala de här nivåerna för att få kompetenta människor till vd-posterna, men den här mannen är otroligt inkompetent och destruktiv. Han har förstört bolaget under sina tio år.
   Kan inte lönen motiveras med att det är en stor koncern med hög omsättning och bra vinst?
   – Det sker ju per automatik med ett bolag av den här typen. Du skulle kunna sätta mig som koncernchef och det skulle gå lika bra. Du kan aldrig motivera en sådan lön bland vanliga löntagare – inte ens för en otroligt bra chef.