Situationen i fängelserna i den fransktalande delen av Belgien är minst sagt kaotisk.

I slutet av april gick tusentals anställda ut i en ovanligt hård och långvarig strejk.

Regeringen har beordrat militärer, brandkår och polis att sköta en del av den dagliga ruljangsen.

Men det sker inte utan protester från de berörda yrkesgrupperna, som också hotar med konflikt. Flera statliga yrkesgrupper säger sig vara på gränsen till utmattning efter månader av höjd beredskap på grund av terroristattackerna.

De anställda på fängelserna protesterar däremot mot en utveckling som pågår sedan två år tillbaka. 2014 meddelade den nytillträdda koalitionsregeringen att fängelsebudgeten skulle minska med tio procent under de kommande fyra åren.

För att lätta på trycket skulle omkring tusen interner utvisas ur landet under samma period.

Pascal Verhelst är ansvarig för fängelsepersonalen inom facket SLFP-VSOA som organiserar offentliganställda. Han säger att besparingskraven har gjort att situationen helt enkelt har blivit ohållbar.

– De flesta av fängelserna består av byggnader från i början av 1900-talet, som inte alls är anpassade till verksamheten idag. Det går inte att försöka rationalisera personalens arbete i en sådan miljö.

Kriminalvårdarna kräver helt enkelt att antalet anställda stiger till samma nivå som under 2014.

Justitieministern Koen Gens har gått med på vissa förbättringar. I den flamländska delen av landet har fängelsepersonalen nöjt sig med det. Men både i Bryssel och i den södra fransktalande delen av landet vägrar kriminalvårdarna att släppa på sina ursprungliga krav.

Pascal Verhelst förklarar att det är de anställda själva som har gått ut i konflikt. Facken fungerar som medlare. Men han har stor förståelse för deras ilska.

– Jag har själv jobbat som kriminalvårdare i tio år.

De strejkande kriminalvårdarna har också fått kritik för att försätta internerna i en närmaste livsfarlig situation. Under de senaste veckorna har den belgiska staten dömts flera gånger i domstol för inhuman behandling av interner.

De kan till exempel inte ta emot besök på grund av strejken.

Det ska enligt belgiska medier också leda till att det börjar råda brist på droger bakom murarna, vilket i sin tur leder till att stämningen är ännu mer överhettad.

Å andra sidan har flera interner släppts ut i det fria i förtid.

– Men man ska vara medveten om att fängelserna idag fungerar med en slags minimiservice, även när övervakarna arbetar.  De hinner inte med vad de borde göra för att kriminalvården ska fungera bra. Internerna får till exempel inte vistas utomhus så mycket som de har rätt till.

Pascal Verhelst säger att läget är låst, och att det är omöjligt att sia om när konflikten är över.