Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Nyhet

Språkförbistring kan ligga bakom dödsolycka

De två estniska montörer som omkom vid ett kraftledningsarbete i Dalarna hösten 2016 kunde inte svenska och det kan ha bidragit till att de gjorde misstag.

9 februari 2018 10:37

-Männen arbetsjordade inte och de arbetade utan arbetsbevis. Det är den direkta orsaken till olyckan. Bakomliggande orsak kan vara att de inte förstod den driftorder de fått. Men det har vi inte kunnat ta reda på, säger arbetsmiljöinspektör Paul Keenan.

Arbetsmiljöverket har utrett olyckan och kommit fram till att inte göra någon åtalsanmälan om brott. Utredningen är avslutad.

Frågan om åtal är dock inte helt avgjord. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål gör en egen utredning och arbetsmiljöåklagare Ann-Marie Helander säger till Sekotidningen att hon ska fatta sitt beslut inom kort.

Enligt Arbetsmiljöverket berodde olyckan på att männen bröt mot elsäkerhetsanvisningarna, ESA 14, och eventuellt på språkförbistring.

-Männen arbetsjordade inte och de arbetade utan arbetsbevis. Det är den direkta orsaken till olyckan. Bakomliggande orsak kan vara att de inte förstod den driftorder de fått, säger arbetsmiljöinspektör Paul Keenan.

Elsäkerhetsverket, som bistått Arbetsmiljöverket i utredningen, ger en liknande beskrivning av olyckan.

-Männen begick två fel. De hade inte arbetsjordat ledningen. Och arbetade utan arbetsbevis, vilket innebär att Ellevios driftcentral inte hade gett något klartecken till att arbetet kunde påbörjas, säger Lars Jansson, Elsäkerhetsverket.

Enligt Elsäkerhetsverket är det nätinnehavaren som ska se till att de som arbetar i anläggningen har rätt kompetens, oavsett var dessa är anställda.

I det här fallet låg ansvaret på Ellevio som även var beställare av ledningsarbetet. De estniska montörerna var anställda i det tyska företaget Leonhard Weiss estniska dotterföretag och hade, enligt Lars Jansson, fått en obligatorisk elsäkerhetsutbildning i ESA 14.

-De hade en utbildning i ESA som de fått i Estland, på engelska med svenska termer, säger Lars Jansson.

I elsäkerhetsanvisningarna står att det vid planeringen av ett arbete krävs att det finns en fungerande kommunikation på ett språk som alla förstår. Vad det betyder i det enskilda fallet är upp till de inblandade parterna att definiera.

I Tyfors krävde Ellevios driftcentral att kommunikationen skulle vara på svenska. Det löstes genom att Leonhard Weiss anlitade en svensk elkonsult som kunde förmedla information till den estniske elsäkerhetsledaren på engelska.

Elsäkerhetsverket kommer att informera samtliga nätbolag om att om att detta inte är ett bra arbetssätt. De måste försäkra sig om att de entreprenörer de anlitar har rätt kompetens.

-För att uppnå en betryggande säkerhet krävs, enligt ESA 14, en fungerande kommunikation på ett språk som alla inblandade förstår, säger Lars Jansson.

Som ett resultat av utredningen ska Arbetsmiljöverket möta sin motsvarighet i Estland för att överföra kunskaper.

Språkfrågan är ett av de ämnen Paul Keegan och hans kolleger ska ta upp.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

ISS: Vi har vidtagit tillräckliga åtgärder

ISS: Vi har vidtagit tillräckliga åtgärder

ISS har vidtagit tillräckliga åtgärder när det gäller de sexuella trakasserierna på biljettkontrollen. Det säger ISS affärsområdeschef Ulrika Andersson. Läs mer

Fransk strejkvåg når energisektorn

Fransk strejkvåg når energisektorn

Franska energiarbetare stänger av strömmen för dåliga arbetsgivare och lovar samtidigt att leverera billigare el till hushållen. - Vi vill tvinga regeringen till att helt lägga om kurs, säger Rachel Neis, hos gasföretaget GRDF. Läs mer

Sextrakasserier på ISS till AD

Sextrakasserier på ISS till AD

Seko och Almega kunde inte komma överens om hur problemen med sexuella trakasserier på ISS biljettkontroll ska lösas. Seko förbereder nu en stämning till Arbetsdomstolen. Läs mer

”Jag är ung och har inte behövt kriga”

”Jag är ung och har inte behövt kriga”

– Varför ska man vara med i facket och betala medlemsavgift när alla får ta del av villkoren som vi förhandlar fram? Frågan lyfts när Sekos vice ordförande, Gabriella Lavecchia, besöker klubb Fastigheter i Stockholm, som en del av medlemsveckan. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

Facklig seger när MTR tar över städning

Den 1 maj tar MTR över städningen av pendeltågen i Stockholm. Enligt Seko innebär övergången en facklig seger för medlemmarna, då viktiga villkor behålls eller stärks. Läs mer

Många brev med narkotika på Posten

Brevbärare och postombud riskerar att oskyddade exponeras för den extremt farliga drogen fentanyl. Arbetsmetoder för att göra postpersonalen tryggare har tagits fram. Läs mer

”Vi är som Sherlock Holmes”

”Vi är som Sherlock Holmes”

Läs mer

Med jämlikhet i fokus

Med jämlikhet i fokus

Kadir Kasirga kom till Sverige från Kurdistan som 15-åring. Efter många år som fackligt aktiv i Seko kandiderar han i höst till riksdagen för Socialdemokraterna.
 Läs mer

Vem vill jobba mer?

Vem vill jobba mer?

Problemet är inte att det går dåligt för Sverige. Problemet är att våra gemensamma tillgångar är orättvist fördelade. Läs mer

En sjukförsäkring att lita på

"Vi förväntar oss att en samlad arbetarrörelse gör gemensam sak för att utveckla den svenska modellen där en rättvis och trygg sjukförsäkring är självklar!" Det skriver Agneta Tiger Seko och Ingemar Nilsson, riksdagsledamot (S). Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

6F:s lönerapport får kritik

6F:s lönerapport får kritik

Det blev en hel del mothugg och kritik när 6F:s och Katalys rapport ”Lågt lönemärke gynnar högavlönade” diskuterades på ett seminarium i Stockholm på tisdagen. Läs mer

Tull vill att brevbärare knarkspanar

Tull vill att brevbärare knarkspanar

Tullkriminalen vill använda brevbärare som spanare, det väcker obehag och frågor om säkerhet och ansvar. Men brevhemligheten väger tungt. Läs mer

Facklig företrädare fick rätt – JK kritiserar Kriminalvården

Facklig företrädare fick rätt – JK kritiserar Kriminalvården

Kriminalvården får kritik av Justitiekanslern, JK, för att en regionchefer brutit mot repressalieförbudet i grundlagarna. Offentliganställda får inte straffas för att de uttalar sig om sin arbetsplats i media. Läs mer

Ny rapport: Arbetare missgynnas av lågt lönemärke

Ny rapport: Arbetare missgynnas av lågt lönemärke

De privatanställda tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas vid flera avtalsperioder sedan sedan industriavtalets tillkomst 1998. För att vända trenden behövs ett högre ”märke” och samtidiga låglönesatsningar. Läs mer

Sparkade av ISS – kräver jobbet tillbaka

Sparkade av ISS – kräver jobbet tillbaka

ISS har avskedat fyra biljettkontrollanter av personliga skäl. ISS uppger att de fyra validerat sina egna SL-kort, vilket skulle vara att likställa med fusk eller bedrägeri. Seko har ogiltigförklarat samtliga avsked och menar att de fyra enbart följt företagets instruktioner. Läs mer

MTR tar över städning av pendeln

MTR tar över städning av pendeln

MTR och Solreneriet inleder fackliga förhandlingar om att MTR ska ta över städningen av pendeltågen i Stockholm. Läs mer

Efter metoo – de efterlyser visselblåsare på sjön

Efter metoo – de efterlyser visselblåsare på sjön

På Youtube finns videon #lättaankar, där kvinnor inom svensk sjöfart vittnar om grova övergrepp och sexuella trakasserier på jobbet. Ett Metoo-upprop i branschen har samlat 1150 underskrifter. Läs mer

Löneform

I huvudsak finns det två löneformer: fast tidlön, oftast månadslön, och rörlig lön, som beror på prestation och resultat. Ackord är en typ av rörlig lön. Man kan också komma överens om en kombination av fast tidlön och rörlig lön, så kallad premielön.