Stämningen är både uppgiven och arg på Kronobergshäktet. 25 tjänster av cirka 200 ska bort. Det har bara gått två år sedan kriminalvården gjorde en stor nerdragning på häktet som då förlorade 17 vårdartjänster. Efter det har antalet intagna ökat, och ännu fler lär det bli efter regeringens senaste budget med en storsatsning på både poliser och domstolar. Nu har Stockholmsregionen kommit med nya spardirektiv.
Suzan Scapiro, skyddsombud, känner sig lurad:
– Det här känns som ett jätteskämt. Jag tog det här jobbet för att jag ville vara kriminalvårdare, nu blir jag bara en vakt, säger hon. Man skalar bort vården och satsar på inlåsning. Det blir betydligt färre besök till de intagna, färre telefonsamtal och ovanpå det ett rökförbud. Det skapar intagna som är som krutdurkar, farliga både för personal och omgivning.

Även häkteschefen Lars-Åke Pettersson är bekymrad över sparkraven:
– Besparingen får kraftiga återverkningar för både personal och intagna. Det blir förvaring utan omvårdnad. Enligt lag har de intagna rätt till en timme frisk luft om dagen, allt annat går att ta bort.
Pengabristen har flera förklaringar. Inga statliga myndigheter får full kompensation för löneökningar, och dessutom har alla statliga myndigheter fått ett sparbeting på 3 procent.
Ombudsman Roal Nilssen är kritisk till sparplanerna:
– Saknas det pengar så är det inte personalen närmast de intagna som ska behöva ta stöten. Kronoberg har gjort tillräckligt med nedskärningar, och man är nere på nivåer som äventyrar säkerheten för både personal och intagna, säger ombudsman Roal Nilssen och tillägger att den uteblivna lönekompensationen innebär att man i praktiken får sparka anställda när man höjer lönerna.

Stockholms kriminalvårdsregion har sagt upp alla tjänstgöringslistor på häktet och planerar att lägga transportstjänsten utanför häktet. Idag sköter vårdarna transporterna.
– Försvinner transporttjänsten blir jobbet oerhört monotont med risk för ohälsa. Vårdarna kommer i princip bara gå i korridorerna och låsa upp och låsa in, Markku Murtosaari.
– Budskapet är tydligt; ingenting är heligt, allt kan förändras, säger Markku Murtosaari som är säker på att sparkraven kommer att gå ut över vårdkvalitén. Han tillägger att den europeiska tortyrkommittén har kritiserat Kronobergshäktet för alltför långa cellvistelser.
– Ska vi dra ner på personal kommer de intagna självklart sitta ännu längre i cellerna, säger Markku Murtosaari.

I besparingskravet på 14 miljoner kronor ligger 8 miljoner från förra året. Transporttjänsten kostade 2,3 miljoner kronor mer på grund av hög beläggning, bevakningen av en intagen som låg på brännskadeavdelningen under flera månader slukade 2,5 miljoner kronor och häktesfilialen i Västberga kostade 1,5 miljoner kronor extra.
Dessutom får Kronobergshäktet inte betalt för alla intagna. Häktet har ett system som läser av vilka som är inskrivna klockan 06.00 varje morgon. Kronobergshäktet får in mängder med så kallade ”lobar” (fulla och stökiga) som får frihetsberövas max 6 timmar. Om en ”lob” kommer in vid 21-tiden och släpps sex timmar senare syns denna aldrig i statistiken.
– Förra helgen tog vi in 122 personer, av dem syntes inte 49 i statistiken, säger Markku Murtosaari. På åtta månader hade vi 3.500 intagna som aldrig registrerades. Varje registrerad intagen ger oss cirka 1.700 kronor per dygn.
– Om vi fick betalt för alla skulle vår ekonomi ser ljusare ut, säger Lars-Åke Pettersson, häkteschef.
birgitta.forssell@sekotidningen.se

FOTNOT: Lob är lagen om omhändertagande av berusade personer.