Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Foto: Michael Steinberg
Intervjun

Skyddsombudens skyddsängel

Maria Steinberg är en av Sveriges främsta arbetsmiljöjurister och skyddsombudens ivrigaste supporter. Skyddsombuden har en särställning i den fackliga världen, menar hon.

29 augusti 2013 16:14

Fakta

Maria Steinberg

Namn Maria Ingrid Katarina Steinberg, kallas Pia.

Ålder 65 år.

Yrke Universitetslektor vid Örebro universitet och utbildar skyddsombud och arbetsgivare.

Familj Tre söner och deras familjer som inkluderar två barnbarn.

Lön 31 000 kronor i månaden, 80 procent på universitetet och frilansar 20 procent.

Bor I hus i Örebro, som delas med äldste sonen, och övernattningslägenhet i Stockholm.

Aktuell med Fjärde upplagan av boken Skyddsombudsrätt.

– Jag blir så himla arg om man säger så: ”Det är skitsvårt, det är ingen idé.” Ja, men om det är svårt får man väl bara anstränga sig lite hårdare. Tror du inte att folk för hundra år sedan tyckte att det verkade svårt att sätta folk på månen, säger Maria Steinberg med emfas.

Det var när jag frågade om det inte var väldigt svårt att utreda kränkningar i arbetslivet eftersom ord kan stå mot ord och det sällan finns konkreta skador att visa upp, som Maria Steinberg blev så arg.

Lika irriterad blir hon när jag undrar om det kanske är lite knepigare att utreda psykosociala arbetsskador eller sjukdomar. Om man jämför med till exempel en fallolycka på ett bygge.

– Man kan ju inte ge upp bara för att det är svårt. Då kommer man ju ingen vart. Det är bara att jobba hårdare.

Hon ser det som en jämställdhetsfråga. Arbetsmiljölagen är sexistisk, menar hon, då den alltför ensidigt fokuserar på riskerna i de manligt dominerade branscherna industri och bygg. Något som smittar av sig och blir en allmän attityd.

– Kvinnor har ringt till mig och sagt: ”De river mig, de slår mig, de drar mig i håret och de hånar mig, men chefen säger bara att lite får man tåla om man jobbar i psykbranschen.” Men om någon skulle riva sig på en travers i en industrilokal, då fixas det med en gång.

steinberg2

– Kvinnor är sjukskrivna 45 procent mer än män. Det visar ju att något är problematiskt i kvinnornas arbetsmiljö. Ändå ligger fokus på de traditionellt manliga yrkena i arbetsmiljölagen.

 

Jämställdhetsfrågor är mycket viktiga för Maria Steinberg och hon har fört en kamp mot förkättrade könsroller sedan hon var elva år. Fram till dess levde hon i förvissningen att ingenting var omöjligt bara för att man fötts till ett visst kön.

– Min mamma sa att allt en pojke kan göra kan också en flicka göra. Alla jobb en man kan ha kan också en kvinna ha. Och det trodde jag på.

När hon så i sjuårsåldern fick se Amerikabåtarna i hamnen kom hon fram till att sjökapten verkade fint att vara. Med det målet i sikte ville hon några år senare gå med i sjöscouterna i Lysekil, men där stötte hon på patrull.

– Nej – du är flicka. Det finns inte toalett eller sovplats för flickor så du får inte vara med, sa de till mig då, berättar Maria Steinberg.

Så småningom flyttade hon till USA där hon gifte sig. Men hon insåg snart att det där ansågs omoraliskt för en kvinna att arbeta om hon hade barn. Hon bestämde sig då för att det inte var ett samhälle hon ville uppfostra sina barn i, så de flyttade till Sverige.

steinberg3

Men i USA hade hon också lärt sig att om man vill förändra saker och ting så är jurist yrket att satsa på.

– Politikerna där var jurister, som Kennedys till exempel, och då kom jag fram till att det var vad jag skulle bli.

Tillbaka i Sverige började hon så läsa juridik i Uppsala. Men inte heller där fanns någon egentlig jämställdhet mellan kvinnor och män. Maria Steinberg kallades fröken (trots att hon var gift) medan hennes manliga kurskamrater titulerades kandidaten. När studenterna skulle konkurrera om de hetast eftertraktade tingsmeriteringarna fick killarna pluspoäng för reservofficersutbildning, något som inte ens var möjligt för kvinnor att göra.

– Jag tycker att jag i så fall borde ha fått extrapoäng för barnafödande, men icke.

Hon blev irriterad och började skriva i juristernas studenttidning.

– Jag intervjuade en ombudsman på Juristförbundet och frågade varför det fanns så få kvinnliga affärsjurister. Han svarade att kvinnor inte orkar vara uppe och förhandla på nätterna. Och jag ställde frågan varför det finns så få kvinnliga advokater, till ordföranden för Advokatsamfundet. För att klienterna inte litar på att kvinnor kan ta hand om deras miljonaffärer, svarade han.

Hon kom då på att hon ville forska om kvinnans rättsliga ställning i arbetslivet. Men inte ens det gick utan att den manliga professorn dissade hennes idé.

– Det är inte juridik och dessutom är det i princip omöjligt att forska när man har barn, sa han.

Efter studier och tingsmeritering skulle hon söka jobb, helst som arbetsrättsjurist.

– Men då fick jag höra att man inte skulle ha småbarn och att man var tvungen att vara duktig på att supa. Och jag hade småbarn och är dålig på att supa.

Så hon började jobba på Yrkesinspektionen (nuvarande Arbetsmiljöverket) i stället. Och det var här som hon började intressera sig för skyddsombuden och arbetsmiljöjuridiken.

Maria Steinberg är ett av skyddsombudens största fans. Hon menar att de har en särställning i den fackliga världen som inte alltid är lätt att balansera. Det blev hon varse för 30 år sedan då hon pratade med ett skyddsombud som hade problem: Arbetsgivaren ville att de anställda skulle jobba mer övertid. De anställda tyckte det var bra för då tjänade de mer pengar och de fackliga ombuden höll med.

– Men då sa skyddsombudet till mig att de här unga killarna inte kommer att orka ett helt yrkesliv om de ska jobba så här mycket övertid nu.

Då förstod jag vad ett skyddsombud var. Pengarna får facket sköta om men skyddsombudens fokus ska vara på liv och hälsa.

steinberg4

Hon har tittat på ett stort antal fall där skyddsombuden stoppat arbetet då man ansett att det funnits ”omedelbar fara för liv eller hälsa” som arbetsmiljölagen uttrycker det.

 

Även om Arbetsmiljöverket inte alltid går på skyddsombudens linje och utfärdar förbud mot det farliga arbetsmomentet så har skyddsombudsstoppen effekt.

– I över 90 procent av fallen har skyddsombuden flyttat fram sina positioner. Ofta åtgärdas bristerna i arbetsmiljön som skyddsombuden pekat på även utan förbud. Det kan till exempel bero på att just det problemet inte täcks av lagstiftningen och då har Arbetsmiljöverket inte möjlighet att utfärda ett förbud.

– Men det är skyddsombudens roll att upptäcka nya risker, som inte täcks av lagstiftningen, och på så sätt påverka lagstiftarna. Det är en del av den demokratiska processen.

Men hon är samtidigt kritisk till att regeringens utredningar allt som oftast utmynnar i luddiga handlingsplaner i stället för skarpa lagar. Och att när man ser över den befintliga lagstiftningen så vill man inte tänka nytt.

– De håller på med sitt gamla industrisamhälle och försöker hitta nya lösningar på gamla problem. I stället borde man titta mer på de nya problem som uppstått med en ny arbetsmarknad och till exempel fokusera mycket mer på den psykosociala arbetsmiljön, tycker Maria Steinberg. Och när det gäller den psykosociala arbetsmiljön finns det mycket att önska, tycker hon.

– Den är svårare för Arbetsmiljöverket att hantera med nuvarande lagstiftning. Vid inspektion får de ju bara en ögonblicksbild. Dessutom är sanktionsmöjligheterna mycket otydligare och trubbigare än för andra problem. Det är inte bara att säga åt någon att sätta på sig hjälmen.

Men hon ser också att man använder de medel som finns för att komma åt problem.

– Inom sjukvården till exempel måste det vara minst 80 centimeter mellan sängarna av ergonomiska skäl. Men det är också ett sätt att hindra överbeläggning som gör att stressen ökar.

Hon har ändå visst hopp för framtiden och att man måste fokusera mer på arbetsmiljön – och det av två skäl.

– För det första har dagens ungdomar andra krav och framhåller andra värden. De vill trivas på jobbet och det tror jag kommer att sätta spår. För det andra måste vi ju jobba längre, kanske till 75 år, och då måste arbetsmiljön anpassas till det så vi orkar.

Själv är hon 65, men har inga planer på att sluta.

– Om jag bara får jobbar jag gärna till jag blir 75, och jag har ju ett yrke där det funkar.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Förvaltningsrätten: Bring citymail ska se till att brevbärare kan gå på toaletten

Förvaltningsrätten: Bring citymail ska se till att brevbärare kan gå på toaletten

Bring citymail ska se till att brevbärarna kan äta under tillfredsställande förhållanden, tillbringa pauser på lämplig plats och säkerställa att det finns tillräckligt många toaletter med låsbar dörr. Läs mer

Personalen får betala priset för avreglerad elmarknad

Personalen får betala priset för avreglerad elmarknad

Det har gått 20 år sedan elmarknaden avreglerades. Nu är det hög tid för en utvärdering och att regeringen säkrar att det finns tillräckligt med personal och kompetens i branschen. Läs mer

Friad för dödsolycka

Friad för dödsolycka

Göta hovrätt friar samtliga åtalade för dödsolyckan på Åsbro kursgård 2014. Det blir heller ingen företagsbot för kursgården. Läs mer

Slavlöner på fartyg

Dubbla kontrakt är vanligt för anställda ombord på bekvämlighetsflaggade fartyg. Ett officiellt som följer internationella avtal och ett hemligt där lönerna är orimligt låga, uppger tidningen Arbetet. Något Sekotidningen tidigare skrivit om. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

Snöröjningen på järnvägen i norra Sverige är sämre i år än tidigare. Det anser Green cargo som noterat att antalet incidenter med mindre urspårningar ökat. Trafikverket medger att snöröjningen brustit. Läs mer

Harly håller koll på entreprenörerna

Harly håller koll på entreprenörerna

I januari förra året fick Trafikverket ett regeringsuppdrag att sköta leveransuppföljningen av järnvägsunderhållet i egen regi. Redan i september var Harly Nielsen ute för att hålla koll på att entreprenörerna gör det de ska. Läs mer

”Ingen dag är den andra lik”

”Ingen dag är den andra lik”

Freddie Åfeldt är transportledare på Hector rail och han gillar såväl jobbet som kollegerna. Läs mer

Raka spåret in i politiken

Raka spåret in i politiken

Lina el Yafi hamnade i hetluften när hon som klubbordförande drev kampanj för de uppsagda konduktörerna på tvärbanan. Nu gör hon politisk raketkarriär och kommer av allt att döma bli landstingspolitiker efter valet. Läs mer

Himmel eller helvete

Himmel eller helvete

Det är ingen mening att slå sönder maskinerna, bättre att slåss för en rättvis fördelning av vinsterna som robotar och automatisering ger. Och kanske få en kortare arbetstid. Läs mer

Billigare fackföreningsavgift bra för tryggheten

Den svenska modellen bygger på att löntagare är med i facket. Våra fackförbund ser till att löne- och avtalsvillkor följs och att nödvändiga försäkringar finns, inte minst avtals- och tjänstepension. Därför går vi socialdemokrater nu fram med förslag om att det ska bli billigare att vara med i facket. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Svårare för fifflande entreprenörer

Svårare för fifflande entreprenörer

Idag presenterade regeringen ett förslag om entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. Detta för att skydda de anställdas löner och stoppa osund konkurrens. Läs mer

ny på arbetsmarknaden
Maskinföraren Ghalia bryter normen

Maskinföraren Ghalia bryter normen

Ghalia Alhindi flydde från Syrien till Sverige för drygt två år sedan. Bland det första hon gjorde här var att lära sig cykla, sedan tog hon körkort och nu går hon en maskinförarutbildning. – Sen blir det lastbil och till slut flygplan, säger hon halvt på skämt, halvt på allvar. Läs mer

6F i bråk med Jan Björklund

6F i bråk med Jan Björklund

Efter att Liberalernas partiledare Jan Björklund uttalat sig om ”de militanta LO-förbunden i 6F” i tidningen Arbetet kontrar nu 6F med att kalla Björklund politikens främsta huligan. Läs mer

Språkförbistring kan ligga bakom dödsolycka

De två estniska montörer som omkom vid ett kraftledningsarbete i Dalarna hösten 2016 kunde inte svenska och det kan ha bidragit till att de gjorde misstag. Läs mer

Seko: ”Omplacering av fackligt ombud en bestraffning”

Kriminalvården vill omplacera en facklig förtroendevald på anstalten Ljustadalen efter påståenden om kränkande särbehandling. Läs mer

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Vägarbetaren Timmy Edström slog en asfaltraka genom vindrutan på en bil när föraren vägrade dra ner farten. Nu har han dömts till böter och skadestånd, men han får starkt stöd och pengar från kolleger och allmänhet. Läs mer

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Vissa medarbetare i Kriminalvården arbetar väldigt mycket övertid. Den är frivillig och ger i de flesta fall betydande extrainkomster. Vilket i sin tur gör det svårt för skyddsombud och fack att se till att avtal följs. Läs mer

Omställningsavtal

Ett kollektivavtal om olika åtgärder vid uppsägningar på grund av övertalighet.