I april 2003 skulle Kronobergshäktet i Stockholm tillsätta tre tjänster som klientinspektörer.
Tjänsterna var nyinrättade och i arbetsuppgiften låg bland annat att leda en personalgrupp på 13 personer med ansvar för 40 häktade. Klientinspektören skulle också bevaka de intagnas rättsprocess och handlägga beslut som hade med de intagna att göra.
Kraven för tjänsten var att den sökande hade beteendevetenskaplig, eller annan likvärdig, högskoleutbildning.
En kvinnlig vårdare som arbetat på häktet sedan 2000 beslutade sig för att söka en av tjänsterna.
Hon hade tidigare vikarierat som arbetslagschef på häktet. Dessutom hade hon en juristutbildning från sitt forna hemland Bosnien-Hercegovina motsvarande 140 poäng vid en svensk juristutbildning.
När kriminalvården utannonserade de nya tjänsterna skrev man följande: ”Vi ser gärna att du är kvinna för att upprätthålla en jämn könsfördelning, mångkulturell erfarenhet är en merit.”
Detta talade till den sökande kvinnans fördel. Hon var kvinna, hon hade utländsk bakgrund, hon hade en juristutbildning. Dessutom ville den övriga personalen att hon skulle få tjänsten. Men när tjänstetillsättningen var klar gick jobbet till en svensk man med sämre meriter.
Seko anser att tjänstetillsättningen är ett klart fall av etnisk diskriminering och ett brott mot jämställdhetslagen.
– Kan kriminalvården göra så här är deras vackra ord om jämställdhet och etnisk mångfald bara skitsnack, säger Gabriella Lavecchia, biträdande avtalssekreterae på Seko.
Kriminalvårdsstyrelsen och Arbetsgivarverket är dock av en annan uppfattning, och de centrala förhandlingarna som genomförts har slutat i oenighet. Därför har Seko stämt stater vid Arbetsdomstolen och krävt 100.000 kronor i skadestånd för brott mot jämställdhetslagen och 100.000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om etnisk diskriminering.