– Vad många har glömt är att Lex Britannia redan har testats mot EG-rätten och fått godkänt, säger Tomas Abrahamsson som är vice ordförande i Seko.
– Det var Bildtregeringen som ville göra sig av med Lex Britannia. De gav juris doktor Sven Hugo Ryman i uppdrag att pröva Lex Britannia. Han fann att lagparagraferna var kompatibla med EG-lagstiftningen.
Lex Britannia fick namn efter fartyget JSS Britannia som blockerades i Göteborgs hamn i juli 1988. Blockaden prövades i Arbetsdomstolen som oväntat ändrade tidigare gällande praxis, förbjöd fackets stridsåtgärd och hävde blockaden.
Efter hårt arbete lyckades Sjöfolksförbundet, med hjälp av både LO och TCO, skapa opinion för en lagändring. Lex Britannia, som utgörs av tre paragrafer i medbestämmandelagen, trädde i kraft 1 juli 1991.
– Lex Britannia är det vapen vi har mot social dumpning. Utan den skulle ett utländskt företag kunna komma hit med kollektivavtal som inte är vatten värt, utan att vi skulle kunna göra något åt det, säger Tomas Abrahamsson.
Även på LO är man oförstående till Arbetslivsinstitutets kritik mot Lex Britannia.
– Jag har väldigt stor tillförsikt om att det kommer att gå bra när EG-domstolen prövar Vaxholmsfallet, säger Erland Olausson som är avtalssekreterare och förste vice ordförande i LO.
– Om jag sammanfattar artikeln från professorerna på Arbetslivsinstitutet så menar de att det finns en risk att EG-domstolen säger att det är okej att använda vår modell så länge vi inte använder den för att sänka lönerna för gästande arbetstagare. Det är väl i så fall en utlåtande vi kan leva med.
Därför finns det heller inga skäl för Sverige att ändra på Lex Britannia.
Han menar att EG-domstolens prövning inte handlar om att godkänna eller underkänna svensk lag. Det handlar istället om att pröva om EG-rätten innebär någon inskränkning av Byggnads och Elektrikernas rätt att vidta åtgärder för att få fram ett kollektivavtal för utländska arbetare som ligger på samma nivå som för svenskar.
Erland Olausson jämför med reglerna i det så kallade utstationeringsdirektivet:
– Utstationeringsdirektivet säger att om ett land har lagstiftade minimilöner så måste de undantränga de kollektivavtal som de anställda har med sig hemifrån Direktivet öppnade för att använda de kollektivavtal vi har här på samma sätt. Det är olika metoder som ger samma effekt. Det finns inget skäl att tro att EG-domstolen skulle försöka tvinga in alla länder i en och samma metod.