HUvudskyddsombudet Helene Bohne Strauss och arbetsmiljöexpert Kåra Evelander arbetar med planeringen av Telia Soneras flytt till Solna 2015.

Konsekvenserna av att hålla skyddsombud och anställda med sakkunskap utanför, kan bli att nya lokaler kanske måste byggas om, att de nya maskinerna inte går att använda, att antalet olyckor,
arbetsskador och sjukskrivningar ökar.

Skyddsombud och anställda släpps dock ofta in i en förändringsprocess när underlaget för beslut redan är klart. Arbetsgivaren har redan bestämt sig och den riskbedömning som borde vara gjord tidigt i arbetet kommer försent.

På Telia Sonera är frågan om arbetsmiljöarbetsmiljöombudens (som skyddsombuden kallas på företaget) medverkan i förändringsarbete och vid riskbedömningar högaktuell. Det beror dels på att arbetsmiljöarbetet har skjutit fart i och med bytet av den högsta ledningen, och att förväntningarna på dialog och samarbete därför är höga.
Och dels på att en stor förändring genomförs, delvis utan att arbetsmiljöombuden fått vara med.

Telia Soneras personal i Farsta och vid Stureplan ska flytta ihop i nya lokaler i Solna 2015. Flera tusen anställda ska få gemensamma lokaler.
Företagsledningen har beslutat var det nya huset ska placeras geografiskt och att flertalet
medarbetare ska sitta i så kallade aktivitetsbaserade arbetsplatser. Det senare är en numera vanlig och omdebatterad modell för kontor, som innebär att medarbetarna rör sig mellan olika ytor, soffhörnor, gåband och så vidare. Det finns både negativa och positiva erfarenheter av det.

Vissa enheter inom Telia Sonera kommer dock av säkerhets- och sekretesskäl att sitta i mer traditionella kontorslösningar. Det gäller även medarbetare som behöver särskilt anpassade arbetsplatser.

Efter att företaget tagit beslut om placering och kontorslösning är det i dag tid för att planera hur lokalerna ska utformas. Då är det också dags för arbetsmiljöombud och huvudskyddsombud att vara med i olika projektgrupper.
Det är bra, men lite försent i processen, tycker Sekos centrala huvudskyddsombud på Telia Sonera, Helene Bohne Strauss.
– Jag hade gärna varit med i ett tidigare skede, säger hon. Det borde ha tagits fram en riskbedömning med den centrala arbetsmiljöorganisationen för att se konsekvenser och risker i och med en stor flytt som denna.

Hon säger att en aspekt är att Solna ligger på andra sidan staden för många medarbetare som sedan länge bor i närheten av Farsta för att ha nära till jobbet.
– Vad finns det exempelvis för kommunikationsmöjligheter eller möjlighet till parkering då många anställda idag använder sig av bilen till jobbet?

Kåre Evelander är Telia Soneras arbetsmiljöspecialist och Helenes samarbetspartner i arbetsmiljöarbetet. Han har lång erfarenhet som skyddsingenjör i olika funktioner, inte minst från företagshälsovårdscentraler som Bygghälsan, Statshälsan och Previa.

De hittar ofta gemensamma ståndpunkter under arbetets gång, men när det gäller i vilket skede arbetsmiljöombuden ska komma in i förändringsprocessen delar inte Kåre Helenes uppfattning. Han är inte övertygad om att det är bättre eller ens möjligt för arbetsmiljöombuden att vara med redan när en förändring förbereds. Beslut om exempelvis var lokaler ska placeras är en arbetsgivarfråga, säger han.

I sin funktion som arbetsmiljöspecialist befinner han sig ”mitt emellan” ledning och personal, vilket kan vara svårt.
– Jag har en vågmästarroll, säger Kåre Evelander. Men jag strävar efter samverkan, precis som arbetsmiljöombuden, lägger han till.

När Kåre Evelander och Helene Bohne Strauss sammanstrålar med Sekotidningen i fackets lokaler i Farsta, är syftet att berätta om hur arbetet med arbetsmiljö och riskbedömningar går till på Telia. De har gott hopp om framtiden och känner en gnutta stolthet.

– Vi är på god väg mot något bättre, säger de med en mun.

Kåre hyser hopp om att Telia ska bli arbetsmiljöcertifierat enligt OHSAS 18001, som ska ge ett mer effektivt ledningssystem, med bättre styrning av arbetsmiljöarbetet. Det finns en rad krav som företaget måste leva upp till, exempelvis när det gäller hälsobokslut.

Helene har inga invändningar mot certifieringen, men hon vill också ha mer dialog och utbildning av såväl chefer som arbetsmiljöombud.

Arbetsmiljöutbildningen för chefer har minskat från 40 timmar lärarledd undervisning på 1990-talet, till en webbaserad utbildning som respektive chef måste gå igenom på sin egen dator. Tanken är att alla chefer ska gå igenom den utbildningen.

Därför, understryker Kåre och Helene, krävs det hela tiden att cheferna får veta hur viktigt arbetsmiljöarbetet är i en ledares roll. Även arbetsmiljöombuden har möjlighet att gå webbutbildningen, lägger de till.

– Målet är att de som gör riskbedömningarna ska förstå varför man tar fram en sån, säger Helene.
Vad är en riskbedömning?
– Det är ett kontinuerligt vardagsarbete med att ta reda på vad som händer på arbetsplatsen, se vilka som omfattas, beskriva hur förändringen påverkar arbetsmiljön, vilka risker som finns och hur hög risken är. När det är klart beslutas om åtgärder som sedan följs upp.

– Vid större förändringar måste man anstränga sig mer. Särskilt när det är något nytt som ska hända, där man kanske inte omedelbart ser konsekvenserna, säger Helene Bohne Strauss.

Lästips

* ”Hantera risker, systematiskt arbetsmiljöarbete”, utgiven av Prevent, parternas samarbetsorgan. Den ligger till grund för genomgången ovan.

* Prevent har en uppsjö av böcker och foldrar som går att beställa och köpa på hemsidan.

* På Arbetsmiljöverkets hemsida finns lagtexter, föreskrifter, tips och råd, checklistor och blanketter.

* Där finns också en webbaserad arbetsmiljökurs om riskbedömning som vem som helst kan ta del av.