Det handlar dels om att Försäkringskassan gör för få efterkontroller och inte alltid tar till sig och använder den kunskap som finns. Det faktum att det på vissa områden saknas forskning och därmed kunskap om samband mellan arbete och skador påverkar också rättssäkerheten.
Dels handlar det om att det finns brister i rutinerna och att Försäkringskassans använder flera olika IT-system som inte är samordnade i sin hantering av arbetsskadeärenden. Vare sig arbetsgivaren eller Arbetsmiljöverket får till exempel information om att Försäkringskassan bedömt att en arbetsskada inträffat. Kassans personal får inte heller använda e-post för att samla in uppgifter från andra aktörer.
Riksrevisionen menar också att arbetsskadeförsäkringens konstruktion inte ger arbetsgivare några ekonomiska motiv att sätta in åtgärder för att minska antalet arbetsskador. Inte heller den enskilde får stöd i regelverket för att genomgå rehabilitering för att kunna gå tillbaka till arbetslivet.
Riksrevisionen har en rad förslag till åtgärder, som riktar sig både till Försäkringskassan och regeringen.
För kassan handlar det bland annat om att de bör uppdatera den kunskap om samband mellan arbete och skada som används vid arbetsskadebedömningar, att utveckla rutiner och arbetssätt och förbättra samordningen mellan sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna. De uppmanas också att förbättra sin kvalitet och rättssäkerhet, både för beslut och beslutsunderlag, vid handläggningen av arbetsskadeärenden.
På regeringen vilar ansvaret för att pröva om anmälan om arbetsskada ska göras direkt till Arbetsmiljöverket, istället för via Försäkringskassan, och att se över utformningen av ersättningen. Regeringen bör också överväga att ändra begreppet livränta till något som inte framstår som permanent och varar livet ut, anser Riksrevisionen.