Samtliga oppositionspartier röstade igår för kravet att regeringen snarast ska lämna förslag på hur järnvägsunderhållet ska organiseras på ett effektivare och mer samordnat sätt – det vill säga en viss återreglering av underhållet.
   Kravet har vållat stor debatt. Regeringen, entreprenörerna och Trafikverkets gd, Gunnar Malm, är några av dem som varnat för en återreglering av underhållet.
   Det främsta argumentet är att man får mer för pengarna genom konkurrensutsättning.
   – Min uppfattning är att konkurrensen stimulerar innovation och nytänkande. Det ger ett billigare underhåll, säger Gunnar Malm till Sekotidningen.
   Han menar att bristerna på järnvägen inte är en organisationsfråga, utan handlar om resurser. Det behövs mer pengar helt enkelt.
   – Vi måste i och för sig bli bättre på att följa upp att vi får det vi beställt i upphandlingarna.  Men om vi får ordning på det så är konkurrens ett bättre alternativ, säger han.
   Men det är inga argument som imponerar på Anders Ygeman (s), trafikutskottets ordförande.
   – Gunnar Malm bör fokusera på att få järnvägen att fungera, inte ge sig in i den politiska debatten. Verkligheten talar emot honom när han säger att punktligheten förbättrats på senare tid.
   Även han menar att mer resurser måste till men också att underhållet måste organiseras på ett bättre sätt.
   – Vi har västvärldens mest splittrade järnvägssystem men definitivt inte västvärldens bästa järnväg, det talar för sig självt. Jag tror vi måste göra en genomlysning av hela järnvägssystemet, inte bara underhållet, för att se vilka delar som passar för konkurrens och vilka delar som inte passar.

Kan du tänka dig privata entreprenörer inom underhållet om en sådan genomlysning visar att det fungerar?

   – Ja, jag kan tänka mig olika lösningar. Men som det är nu är det för splittrat.
   Entreprenörerna är av naturliga skäl mindre nöjda med återregleringskravet. Även det statligt ägda Infranord,    som torde vara det bolag som skulle kamma hem uppdragen vid en återreglering, är kritiskt.
   – Att backa tillbaka bandet och återreglera järnvägen skulle innebära att vi tar bort incitamenten för produktivitetsutvecklingen, vilket kraftigt skulle fördyra underhållet och kosta skattebetalarna miljarder kronor, säger vd Niclas F Reinikainen.
   Han är dock positiv till att frågan uppmärksammas.
   – Vi är medvetna om att järnvägsunderhållet idag inte fungerar fullt ut, och tycker därför det är positivt att regeringen får i uppdrag att komma med ett förslag på bättre samordnat järnvägsunderhåll.
   Liknande tongångar hörs från Strukton Rail, som har cirka tio procent av marknaden.
   – Underhållet är väldigt eftersatt och det krävs en del nyinvesteringar också. Men jag tror inte att en återreglering i sig löser de problemen, säger vd Robert Röder. 
   Han håller med om att marknaden är fragmentiserad, att det kan finnas vissa samverkansproblem mellan olika aktörer och att upphandlingsförfarandet inte är optimalt.
   – Det är viktigt att nyktert titta på de problem som finns och inte bara fastna i att allt var bättre förr. Om man förstatligar underhållet tappar man konkurrenstrycket och innovationskraften. Det blir dyrare med bara en aktör på marknaden.
   Att det behövs mer pengar är alla alltså överens om. En undersökning från Tekniska högskolan i Stockholm visar att Sverige lägger minst pengar på underhåll i hela Europa. Här satsar vi cirka 35 euro per spårkilometer medan snittet ligger runt 72 euro, mer än dubbelt så mycket alltså.