Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Tema: Arbetslösas ekonomi
Arbetsförmedlare Rikard Åkesson Foto: David Bergström
Reportage

Pengabrist ger längre arbetslöshet

De flesta som kommer till Rikard Åkesson på arbetsförmedlingen i Staffanstorp har det tajt ekonomiskt. Bristen på pengar kan fördröja att få ett nytt arbete, i extrema fall i åratal.

23 oktober 2013 11:10

– Stressade, deprimerade personer fungerar inte optimalt i sitt jobbsökande. De kan vara alltför ivriga i sitt möte med arbetsgivare, eller också når de gränsen då de ger upp helt, slutar betala hyran och förlorar balansen, säger Rikard Åkesson.

Han har arbetat som arbetsförmedlare sedan 1990 och sett allt fler få problem med ekonomin,och han anser att det är ett stort hinder i arbetet. Särskilt svårt är det för unga som hoppat av gymnasiet, inte kan få a-kassa och inte heller ekonomiskt stöd från kommunen eftersom de många gånger bor kvar hemma.

– De mår psykiskt dåligt, har ibland svåra hemförhållanden och ofta skamkänslor inför omgivningen, föräldrar och skola. Känslor som kommer fram hos oss, som skolan inte har en aning om. Skamkänslor finns också hos föräldrar som tycker att situationen är svår, säger Rikard Åkesson.

När det gäller unga som inte går klart gymnasiet tycker han inte att det är en bra lösning att individen kommer till arbetsförmedlingen. Det bästa vore om kommunen, skolan, arbetsförmedlingen och andra tillsammans försökte stötta eleverna i skolan, så att de kan gå kvar och fullgöra studierna.

– Ungdomarna behöver utbildningen, sen kanske det kan var- vas med arbete, men många behöver duvningen i skolan.

Under hela sin tid som förmedlare har Rikard Åkesson arbetat med arbetssökande som behöver rehabilitering för att klara ett arbete. I dag anses ca 25 procent av de sökande ha ett funktionshinder, för 20 år sedan var det mellan 10 och 15 procent.

Behoven ser olika ut inom rehabiliteringen. Det kan vara utbildning, anpassat arbete, särskilda insatser i olika typer av program eller liknande. Till rehab kommer unga, ensamstående med och utan barn, funktionshindrade, äldre. Ja, i stort sett alla.

Många är starkt påverkade av sin ekonomiska situation, oavsett om de har full ersättning från a- kassan, grundersättning, aktivitetsstöd, försörjningsstöd från kommunen eller inga pengar alls. Högsta nivån i a-kassan är 680 kronor per dag minus skatt.

– Det har legat stilla sedan tio år tillbaka och räcker inte lika långt som förr. För en grupp långtidsarbetslösa blir den låga inkomsten ett sätt att leva, de anpassar sig till det och passiviseras.

Ekonomisk trygghet skulle underlätta arbetet då det tar bort den ekonomiska stressen. Allt skulle gå snabbare, de sökande skulle bli piggare i huvudet, få fler idéer, bli mer kreativa.

– Oron för hyran och maten gör att de går miste om en del möjligheter, säger han. Folk presterar inte genomgående bättre under knappa förhållanden, det kan snarare vara tvärtom.

Rikard Åkesson pratar med de sökande om deras ekonomiska situation, frågar och lyssnar, det kan vara första gången någon lyssnar och visar förståelse.

– Det räcker långt att bara lyssna, säger han. Det handlar om att få ett bra möte, trots det stressiga läget.

Samtidigt försöker han att inte prata för mycket om pengar. Han måste hitta en utväg så att individen kan bryta sig loss, se framåt, hitta lösningar. Individen ska känna att han eller hon inte är ensam och att det går att hitta ett arbete. Det gäller att hitta styrkorna.

– Alla har något de är bra på och det går att leta fram. Det är inte alltid individen är medveten om det själv. Jag försöker följa min intuition och inte förlita mig på olika manualer.

På samma sätt som Rikard Åkesson lyssnar på de arbetssökande försöker han lyssna på de potentiella arbetsgivarna. Om de inte har ekonomiska problem eller funktionshinder så känner de någon som har eller har haft. Han säger att många vill hjälpa till.

– Arbetsgivare är människor de också. De kan få en liten kick av att göra en insats. Och så säger jag alltid: vi provar oss fram.

Att ekonomisk stress, tillsammans med sjukdom och sociala svårigheter, motverkar och fördröjer möjligheten att få jobb har Rikard Åkesson många exempel på.

Han berättar om en kvinna som hade en psykisk stressjukdom och som fick sin sjukpenning indragen efter ett och ett halvt år. Hon hade påbörjat rehabilitering under sjukskrivningstiden och jobbade 10 timmar per vecka när Försäkringskassan fattade sitt beslut.

Efter det klarade hon inte att fortsätta arbeta, och hennes man blev i sin tur sjuk av att inte våga bli sjuk. Familjen var hänvisad till hans inkomster. Kvinnan kunde inte arbeta alls på två år efter detta.

Hur ska man lösa de ekonomiska problemen?

– Jag tror det räcker om vi förenklar de regler som finns när det gäller arbetslöshetsförsäkringen, sjukförsäkringen och kommunens försörjningsstöd. Bildar nätverk kring de arbetslösa, som i sin tur kan skriva under på att de ska medverka.

– Det finns bra regler i dag som vi skulle kunna använda mer ge- neröst, mindre byråkratiskt. Gå utanför ramarna lite, för individens skull. Det kan i många fall vara mer rättssäkert än att behandla alla på samma sätt.

Vad är det ni inte får göra idag?

– Till exempel om det ramlar in en sökande på arbetsförmedlingen som snabbt skulle bli hjälpt av en åtgärd så kan vi inte ge den om han eller hon inte tillhör en prioriterad grupp: ung, långtidsarbetslös, funktionshindrad. Och är personen ung måste vi vänta i tre månader.

Rikard Åkesson oroar sig för att allt fler unga och äldre fastnar i jobb- och utvecklingsgarantin, med låg ersättning, om ens någon. De kan gå kvar i flera år och det finns näst intill inga resurser att erbjuda den här gruppen.

– Det läggs mycket pengar på jobbcoacher, man skulle kunna ta några av de medlen och satsa på deltagarna i Fas 3, som numer kallas sysselsättningsfasen, så att de kan komma ut i arbete, säger han. Vi har fler möjligheter nu, men det fattas åtgärder som kan göra deltagarna redo för arbetsmarknaden.

En del av pengarna till jobbcoacher och till administrationen inom arbetsförmedlingen kunde läggas på bättre ersättningar till de arbetslösa, tycker Rikard.

– Det finns för många som arbetar på myndigheten utan att delta i produktionen på fältet. En del av dessa resurser borde kunna styras om till tjänster riktat direkt på och mot de sökande.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Förvaltningsrätten: Bring citymail ska se till att brevbärare kan gå på toaletten

Förvaltningsrätten: Bring citymail ska se till att brevbärare kan gå på toaletten

Bring citymail ska se till att brevbärarna kan äta under tillfredsställande förhållanden, tillbringa pauser på lämplig plats och säkerställa att det finns tillräckligt många toaletter med låsbar dörr. Läs mer

Personalen får betala priset för avreglerad elmarknad

Personalen får betala priset för avreglerad elmarknad

Det har gått 20 år sedan elmarknaden avreglerades. Nu är det hög tid för en utvärdering och att regeringen säkrar att det finns tillräckligt med personal och kompetens i branschen. Läs mer

Friad för dödsolycka

Friad för dödsolycka

Göta hovrätt friar samtliga åtalade för dödsolyckan på Åsbro kursgård 2014. Det blir heller ingen företagsbot för kursgården. Läs mer

Slavlöner på fartyg

Dubbla kontrakt är vanligt för anställda ombord på bekvämlighetsflaggade fartyg. Ett officiellt som följer internationella avtal och ett hemligt där lönerna är orimligt låga, uppger tidningen Arbetet. Något Sekotidningen tidigare skrivit om. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

Snöröjningen på järnvägen i norra Sverige är sämre i år än tidigare. Det anser Green cargo som noterat att antalet incidenter med mindre urspårningar ökat. Trafikverket medger att snöröjningen brustit. Läs mer

Harly håller koll på entreprenörerna

Harly håller koll på entreprenörerna

I januari förra året fick Trafikverket ett regeringsuppdrag att sköta leveransuppföljningen av järnvägsunderhållet i egen regi. Redan i september var Harly Nielsen ute för att hålla koll på att entreprenörerna gör det de ska. Läs mer

”Ingen dag är den andra lik”

”Ingen dag är den andra lik”

Freddie Åfeldt är transportledare på Hector rail och han gillar såväl jobbet som kollegerna. Läs mer

Raka spåret in i politiken

Raka spåret in i politiken

Lina el Yafi hamnade i hetluften när hon som klubbordförande drev kampanj för de uppsagda konduktörerna på tvärbanan. Nu gör hon politisk raketkarriär och kommer av allt att döma bli landstingspolitiker efter valet. Läs mer

Himmel eller helvete

Himmel eller helvete

Det är ingen mening att slå sönder maskinerna, bättre att slåss för en rättvis fördelning av vinsterna som robotar och automatisering ger. Och kanske få en kortare arbetstid. Läs mer

Billigare fackföreningsavgift bra för tryggheten

Den svenska modellen bygger på att löntagare är med i facket. Våra fackförbund ser till att löne- och avtalsvillkor följs och att nödvändiga försäkringar finns, inte minst avtals- och tjänstepension. Därför går vi socialdemokrater nu fram med förslag om att det ska bli billigare att vara med i facket. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Svårare för fifflande entreprenörer

Svårare för fifflande entreprenörer

Idag presenterade regeringen ett förslag om entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. Detta för att skydda de anställdas löner och stoppa osund konkurrens. Läs mer

ny på arbetsmarknaden
Maskinföraren Ghalia bryter normen

Maskinföraren Ghalia bryter normen

Ghalia Alhindi flydde från Syrien till Sverige för drygt två år sedan. Bland det första hon gjorde här var att lära sig cykla, sedan tog hon körkort och nu går hon en maskinförarutbildning. – Sen blir det lastbil och till slut flygplan, säger hon halvt på skämt, halvt på allvar. Läs mer

6F i bråk med Jan Björklund

6F i bråk med Jan Björklund

Efter att Liberalernas partiledare Jan Björklund uttalat sig om ”de militanta LO-förbunden i 6F” i tidningen Arbetet kontrar nu 6F med att kalla Björklund politikens främsta huligan. Läs mer

Språkförbistring kan ligga bakom dödsolycka

De två estniska montörer som omkom vid ett kraftledningsarbete i Dalarna hösten 2016 kunde inte svenska och det kan ha bidragit till att de gjorde misstag. Läs mer

Seko: ”Omplacering av fackligt ombud en bestraffning”

Kriminalvården vill omplacera en facklig förtroendevald på anstalten Ljustadalen efter påståenden om kränkande särbehandling. Läs mer

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Vägarbetaren Timmy Edström slog en asfaltraka genom vindrutan på en bil när föraren vägrade dra ner farten. Nu har han dömts till böter och skadestånd, men han får starkt stöd och pengar från kolleger och allmänhet. Läs mer

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Vissa medarbetare i Kriminalvården arbetar väldigt mycket övertid. Den är frivillig och ger i de flesta fall betydande extrainkomster. Vilket i sin tur gör det svårt för skyddsombud och fack att se till att avtal följs. Läs mer

Lönekostnad

Löner plus sociala avgifter.