– Nu måste vi sluta snacka och börja bygga om vi ska klara av att bli en halv miljon invånare till i Stockholm till 2030, sade statens förhandlingsman Carl Cederschiöld när han presenterade resultatet av de så kallade Stockholmsförhandlingarna.
Cederschiöld fick uppdraget att utreda och förhandla hur Stockholms infrastruktur ska utvecklas. På onsdagen överlämnade han utredningen ”Trafiklösning för Stockholmsregionen till 2020 med utblick mot 2030” till infrastrukturminister Åsa Torstensson.
På grund av oenigheter kring hur finansiering ska ske hoppade socialdemokraterna i Stockholm läns landsting nyligen av förhandlingarna om hur trafiklösningen ska se ut. Socialdemokraterna är dock överens med allianspartierna om vad som ska byggas och i vilken ordning. Däremot anser partier att det är staten som ensamt ska stå för kalaset.
När det gäller Citybanan har Cederschiöld dessutom förhandlat med Mälarlänen och Östergötland om medfinansiering. Av den beräknade totala kostnaden på drygt 16 miljarder kronor ska dessa stå för två miljarder.
Totalt handlar det alltså om 95 miljarder som föreslås satsas på spår och vägar med ungefär hälften var. Undantar man Förbifart Stockholm, som har en speciell finansiering, föreslås staten stå för 47 miljarder och regionen för 23 miljarder när det gäller de andra projekten.
Förbifartens första etapp som beräknas kosta 5,5 miljarder, anses vara lämplig för så kallad OPS-finansiering, offentlig-privat samverkan. Största delen av etapp två ska finansieras med trängselskattepengar.