Signalteknikerna Ola Rydberg och Maria Kax arbetar på godsbangården i Älvsjöi Stockholm.

 

Signalteknikerna Maria Kax och Ola Rydberg har just bytt en drivkabel i en växel på godsbangården Älvsjö i Stockholm. Båda är inhyrda av Infranord sedan ett knappt halvår tillbaka från entreprenörsföretaget NVBS.

De stegar ut över bangården på väg mot ett växelskåp. En bit bort gräver entreprenörsföretaget från Uppsala kabelkanaler och lägger ner fundament. Längre ner på området jobbar en grupp inhyrda eltekniker med en högspänningsinstallation.

Arbetet som pågår är förberedelser inför kommande underhåll av sträckan mellan Stockholms central och Södra station, den så kallade ”stora getingmidjan”, då trafik tillfälligt ska gå över bangården Älvsjö.

– För närvarande har vi inhyrt folk från minst fyra eller fem bemanningsföretag. Plus underleverantörer som också har inhyrt folk, förklarar Pietro Nilsson Toracca, Infranord, tillförordnad ar-betsledare, eltekniker och huvudskyddsombud, som står med ute på bangården.

– Vi dammsuger bemanningsmarknaden. Behovet
är stort, ibland finns det inte tekniker i den utsträckning vi önskar, framförallt inte under arbetstopparna. Vi var 15 till 20 eltekniker när Citybanan kopplades in. Och lika många signaltekniker. Just vid en sådan insats hade vi behövt vara fler, säger han.

Ola Rydberg är bosatt i Malmö och veckopendlar till Stockholm som inhyrd arbetsledare för signalteknikerna på bangården Älvsjö. Han arbetsleder även alla underleverantörer på bangården.

– Just nu händer det mycket i Stockholm. Det är här man vill vara, säger han.

Maria Kax håller med, hon veckopendlar från Västerås och har kontrakt till årsskiftet, men hoppas få stanna.
Nybyggnation är roligare än underhåll, det är båda överens om. Möjligheten att flytta till de spännande projekten är större i ett bemanningsföretag, vilket de tycker är en fördel.

– I allafall som livet ser ut just nu, säger Ola.

Det faktum att bemanningsanställda, enligt Arbetsmiljöverkets statistik, löper en högre risk än anställda att drabbas av arbetsskador är inget de reflekterat över. Ett stort antal utförda arbetsmiljöinspektioner har visat att det framförallt är introduktionen av inhyrda som brister. Enligt Arbetsmiljöverkets noteringar finns det i många fall en förväntan att de snabbt ska komma igång med jobbet de är inhyrda för.

Ola som varit uthyrd till ett 20-tal olika projekt de senaste fyra åren känner igen sig. Hur företagen tar emot och introducerar sina inhyrda skiljer sig ”gigantiskt”, enligt honom.

– Jag har varit på projekt där man får en pärm och någon som tar sig tid att gå igenom säkerheten noggrant. Men jag har också varit på projekt där det inte funnits någon information överhuvudtaget, bara ut och jobba direkt.

Maria, som är på sitt första uppdrag, kan inte påminna sig att hon fick någon särskild information när hon började på bangården Älvsjö, mer än en rundvandring.

– Just på ett sådant här stort projekt där det byts ut personal hela tiden kan man nog missa att introducera hundraprocentigt, resonerar Ola Rydberg.

Båda menar att de har ett tänk kring säkerhet som sitter i ryggraden, och ingår i yrkesrollen, det räcker en bit.

– Eftersom man har en utbildning som gör att man får vara på spår överhuvudtaget, säger Maria.

Men de håller med om att de är en riskgrupp, både som inhyrda och som signaltekniker. Så visst borde introduktionen av inhyrda vara obligatorisk.

– Vi signalare är överallt och ingenstans, brukar man säga. Vi ansluter en kabel där, sedan åker vi tio minuter bort och ansluter en kabel där. Vi rör oss väldigt mycket över spåren och inte syns vi så bra heller.

Att det kan gå fel även för de anställda med lång erfarenhet har de nyligen erfarit. Inför inkopplingen av Citybanan klippte en teletekniker av misstag av en högspänningskabel och blev illa brännskadad.

– Även om man har erfarenhet kanske platsen är ny, och då måste man alltid vara extra vaksam. Här jobbar vi i ett projekt där det finns aktiva spår. Det kan dyka upp ett tåg. Det måste man ha extra koll på, oavsett hur erfaren man är.

Det finns generella säkerhetsregler som alltid gäller på en bangård, förklarar Pietro Nilsson Toracca.

– Säkerhetsväst, hjälmtvång, och flamskyddade ljusbågstestade kläder.

Därutöver finns de specifika riskerna som arbetsledaren går igenom i samband med varje ny jobbsituation.

– I morse inne på kontoret gjorde jag en grov riskbedömning av elsäkerhet innan jag skickade iväg elteknikerna till andra änden av bangården. Kollade om det kommer att passera spårgående fordon under dagen och om strömmen kommer att vara på i intilliggande spår.

Men, resonerar Pietro Nilsson Toracca, det egna ansvaret är också viktigt. För oavsett skydds- och säkerhetsplanering ska alltid en egen slutbedömning av riskerna göras på plats.

– Inhyrd personal ska likställas med en anställd när det gäller hur vi informerar om rutiner. Men det är även viktigt att de som är inhyrda ska ha rätt utbildning och gärna har erfarenhet av spårmiljö. Vi kollar alltid cv noga så att vi vet att de är utbildade för de arbetsuppgifter de ska göra.

Han uppskattar att de vanligaste arbetsskadorna ute i spårmiljön är fingrar som kläms i kabelrännor eller att någon snubblar och slår i bröstkorgen mot rälsen, eller ramlar ner i ett hål. De allvarligaste riskerna är högspänning och tågpåkörning.

De tillbudsrapporter som kommer in i avvikelsesystemet är lika ofta skrivna av inhyrda som av anställda, vilket han ser som mycket positivt.

– Det betyder att alla lappar jag sätter upp på väggar och dörrar om säkerhet och rap- porteringssystem når fram i någon mån i alla fall, säger Pietro Nilsson Toracca.

Många arbetsplatser brister i säkerhet

Dubbelt så många bemanningsanställda skadar sig på jobbet jämfört med anställda. Bemanningsanställda drabbades under åren 2011–2015 av 13 arbetsolycksfall per 1 000 anställda, att jämföra med 7 arbetsolycksfall per 1 000 för samtliga branscher.

För bemanningsanställda män var frekvensen 15 per1 000.
t Under 2016–2017 ska Arbetsmiljöverket göra inspektioner på cirka 300 bemanningsföretag och 900 inhyrningsföretag. 75 procent av de hittills inspekterade arbetsställena har haft brister i systematiskt arbetsmiljöarbete vad gäller undersökning och riskbedömning, rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete, åtgärder och handlingsplaner, samt introduktion av och instruktioner för de inhyrda/uthyrda.

Källa: Arbetsmiljöverket