De privatanställda tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas vid flera avtalsperioder sedan sedan industriavtalets tillkomst 1998. För att vända trenden behövs ett högre ”märke” och samtidiga låglönesatsningar.
Det säger Kristoffer Arvidsson Thonäng, utredare på Seko och projektledare för 6F:s lönebildningsprojekt ”Lönebildning för jämlikhet”.
-Målet är att utjämna skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän och det har vi inte lyckats så bra med. Det är också bakgrunden till det här projektet, säger han.
Den första av projektets rapporter ”Lågt lönemärke gynnar högavlönade”, som presenteras i dag, visar att tjänstemännen dragit ifrån arbetarna lönemässigt de senaste 20 åren. Enligt rapporten beror det på att det så kallade ”märket”, den löneökning som bestäms av industrin, är så lågt att det blir pengar över till lokala lönelyft för tjänstemännen. I själva verket, menar utredaren Mats Morin, är löneutrymmet större än normen för de centrala avtalen, märket.
Så har det varit i flertalet avtalsrörelser sedan 1998. Det finns undantag, en avtalsperiod som lyfts fram som förebild för en utjämning av lönerna inleddes 2007. Då var märket relativt högt satt, LO-förbunden var ense om en kraftig jämställdhetssatsning och det kom en finanskris som minskade möjligheterna för tjänstemännen att ta ut stora lokala lönelyft.
-Vi vill förstås inte ha en finanskris, men de övriga ingredienserna har visat sig vara framgångsrika, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng.
Rapporten utgår ifrån att det finns ett givet löneutrymme som arbetare och tjänstemän kan dela på. Om den ena gruppen får mer, så får den andra mindre. Det betyder att den större del av kakan som tjänstemännen förhandlat sig till lokalt lika gärna skulle kunna komma arbetarkollektivet till del genom en ökade centrala löneökningar, enligt rapporten.
-Löneutrymmet brukar bli ungefär så högt som de krav vi ställer i inledningen av en avtalsrörelse. Vi hamnar ofta rätt, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng.
Skulle inte en slutsats kunna vara att arbetarna skulle tjäna på att också ha en lokal lönebildning, eftersom det gynnat tjänstemännen?
-Nej, som kollektiv är båda grupperna lika starka, men på lokal nivå har tjänstemännen en starkare ställning, de kan gå in till chefen och säga att de vill ha 5 000 kronor i löneökning annars säger de upp sig. Det är svårt för de allra flesta arbetare, säger Kristoffer Arvidsson Thonäng.
Samtliga 6F-förbund ställer sig bakom rapportens slutsatser.
Den 20 juni avgör Arbetsdomstolen om två tågvärdar på Öresundståg har rätt till ob-ersättning för så kallad uppehållstid, tid då tågvärden inte utför sina normala uppgifter, men har betald arbetstid. Seko stämde Transdev, som kör Öresundståg, till AD hösten 2016. Läs mer
Seko stämmer ISS i Arbetsdomstolen för avskedandet av biljettkontrollanter i Stockholm. De centrala förhandlingarna med Almega ledde inte till att biljettkontrollanterna fick tillbaka sina jobb. Läs mer
ISS har vidtagit tillräckliga åtgärder när det gäller de sexuella trakasserierna på biljettkontrollen. Det säger ISS affärsområdeschef Ulrika Andersson. Läs mer
Franska energiarbetare stänger av strömmen för dåliga arbetsgivare och lovar samtidigt att leverera billigare el till hushållen. - Vi vill tvinga regeringen till att helt lägga om kurs, säger Rachel Neis, hos gasföretaget GRDF. Läs mer
– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer
Seko och Almega kunde inte komma överens om hur problemen med sexuella trakasserier på ISS biljettkontroll ska lösas. Seko förbereder nu en stämning till Arbetsdomstolen. Läs mer
Brevbärare och postombud riskerar att oskyddade exponeras för den extremt farliga drogen fentanyl. Arbetsmetoder för att göra postpersonalen tryggare har tagits fram. Läs mer
Kadir Kasirga kom till Sverige från Kurdistan som 15-åring. Efter många år som fackligt aktiv i Seko kandiderar han i höst till riksdagen för Socialdemokraterna. Läs mer
Problemet är inte att det går dåligt för Sverige. Problemet är att våra gemensamma tillgångar är orättvist fördelade. Läs mer
"Vi förväntar oss att en samlad arbetarrörelse gör gemensam sak för att utveckla den svenska modellen där en rättvis och trygg sjukförsäkring är självklar!" Det skriver Agneta Tiger Seko och Ingemar Nilsson, riksdagsledamot (S). Läs mer
I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer
– Varför ska man vara med i facket och betala medlemsavgift när alla får ta del av villkoren som vi förhandlar fram? Frågan lyfts när Sekos vice ordförande, Gabriella Lavecchia, besöker klubb Fastigheter i Stockholm, som en del av medlemsveckan. Läs mer
Tullkriminalen vill använda brevbärare som spanare, det väcker obehag och frågor om säkerhet och ansvar. Men brevhemligheten väger tungt. Läs mer
Den 1 maj tar MTR över städningen av pendeltågen i Stockholm. Enligt Seko innebär övergången en facklig seger för medlemmarna, då viktiga villkor behålls eller stärks. Läs mer
Det blev en hel del mothugg och kritik när 6F:s och Katalys rapport ”Lågt lönemärke gynnar högavlönade” diskuterades på ett seminarium i Stockholm på tisdagen. Läs mer
Kriminalvården får kritik av Justitiekanslern, JK, för att en regionchefer brutit mot repressalieförbudet i grundlagarna. Offentliganställda får inte straffas för att de uttalar sig om sin arbetsplats i media. Läs mer
De privatanställda tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas vid flera avtalsperioder sedan sedan industriavtalets tillkomst 1998. För att vända trenden behövs ett högre ”märke” och samtidiga låglönesatsningar. Läs mer
På Youtube finns videon #lättaankar, där kvinnor inom svensk sjöfart vittnar om grova övergrepp och sexuella trakasserier på jobbet. Ett Metoo-upprop i branschen har samlat 1150 underskrifter. Läs mer
En lag eller lagparagraf som kan förhandlas bort för att ersättas med ett avtal mellan fack och arbetsgivare.
1 kommentar
Pierre
Artikelns slutkläm beskriver varför tjänstemännen drar ifrån. Därför att de av arbetsgivaren relativt sett betraktas som mer verksamhetskritiska. Detta gäller inte alla men förhållandet är typiskt sett så. Alltså är det en marknadsfråga att priset på specialkompetens stiger snabbare än priset på allmän kompetens. Med andra ord vill 6F ha mer betalt än vad marknaden på goda grunder anser att tjänsten är värd. Det artikeln talar för är därmed att märket är för högt snarare än för lågt. Slutklämmen beskriver denna sanning med tillräcklig tydlighet.