Det säger Fredrik Wiggh, sekreterare och huvudskyddsombud för Seko Polisen i region Stockholm.

-Alla våra medlemmar i Stockholm vet var och med vad de ska jobba. Om några veckor ska de också veta vilka som blir deras nya chefer.

Han och ordförande Lotta Hyltenfeldt är på väg att andas ut.

-Vi har arbetat med den nya organisationen i ett par år och är helt slutkörda. Många är på väg att gå in i väggen. Vi har kolleger som gått ut från ett sammanträde och som, på väg till nästa, plötsligt inte hittar till nästa mötesrum. De har gått över gränsen, säger Fredrik Wiggh.

Men ingen kan andas ut riktigt ännu. Den 26 oktober kommer eldprovet, när region Stockholm och Gotland går in i något som kallas nyläge  2.

Det är då ”säcken ska knytas ihop”, det är då den nya polisorganisationen ska fungera ändå ut i det sista ledet, i mötet med allmänheten.

Polisen i Sverige har sedan årsskiftet en ny gemensam organisation, med nationella avdelningar och sju regioner. Den ersätter de gamla självständiga 21 polismyndigheterna. Målet är att kraftigt minska antalet chefsled och att polisen ska vara nära medborgarna. Hälften av de anställda ska ha medborgarkontakt i de lokala polisområdena.

Stockholm har kommit längst och är först ut med nyläge 2. Det har funnits en oro hos personalen för vad som ska hända. Men de allra flesta arbetar på som de gjorde före den 1 januari, enligt Lotta Hyltenfeldt och Fredrik Wiggh.

Det facket inte gillar är hur chefer tillsätts och väljs ut, särskilt tillsättningen av gruppcheferna, som arbetar närmast den operativa personalen.

Före 1 januari, när det fanns ett samverkansavtal inom myndigheten, var de fackliga representanterna med vid rekryteringen, intervjuer och urval.

Nu får de se en lista på utvalda kandidater. Och måste begära information i särskild ordning. Vilket inte hinns med.

-Det är olyckligt, det blir rena arbetsledningsbeslut och kan förstås bli fel, säger Fredrik Wiggh.

Än så länge har ingen av Sekos medlemmar sagts upp i Stockholm i samband med omorganisationen. Men det finns en oro för vad som ska hända framöver. Regeringen anslår inte extra medel till omorganisationen, vilket medfört minskad rekrytering av civilanställda och därmed en högre arbetsbelastning på kvarvarande personal.

-En stor del av budgeten på regionerna är personalkostnader. Om de ska spara för att täcka omorganisationen, ja då finns det nästa bara ett sätt, säger Fredrik Wiggh. Men där är vi inte ännu.