Den nya föreskriften om social och organisatorisk arbetsmiljö från Arbetsmiljöverket kan göra skillnad för alla som mår dåligt på jobbet på grund av exempelvis för hög arbetsbelastning eller kränkande särbehandling.

Det tror i alla fall Johan Karlsson, regionalt skyddsombud för Seko, som för tillfället vikarierar på förbundskontoret som arbetsmiljöombudsman.

-Det krävs ett jättehårt arbete för att nå resultat, självklart, men jag är helförtjust i att den här föreskriften gör det möjligt, säger han.

-Vi måste göra någonting. Mellan 2010 och 2014 ökade den psykiska ohälsan dramatiskt.  Antalet sjukskrivningar med den diagnosen har nästa fördubblats.

Johan Karlsson ser en avgörande skillnad mellan den nya föreskriften och andra föreskrifter.

-Det finns tydliga kunskapskrav i den, säger han.

Kunskapskrav innebär att den som är ansvarig ska veta vad som gör att människor mår dåligt och hur det ska hanteras.

-Nu räcker det inte att säga att företaget inte tillåter kränkande särbehandling, utan det ska finnas rutiner och alla ska veta vad som gäller.

Allt detta bygger, som Johan Karlsson ser det, på samverkan mellan skyddsombud och arbetsgivare. De som redan har ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete kan införliva den nya föreskriften i arbetet, andra får bygga upp något där såväl det fysiska som det sociala/organisatoriska får plats.

-Många av Sekos medlemmar arbetar i företag där man exempelvis har ständiga omorganisationer, den ena hinner inte genomföras förrän nästa är i gång. Här kan föreskriften bli ett stöd för arbetsmiljöarbetet. Och lyfta ansvaret från individen.

Johan Karlsson tror att skuldbeläggandet av den enskilde kan minska i omfattning när struktur och organisation lyfts fram.

-Det ska inte gå att säga att det är individens fel att han eller hon inte orkar med arbetet och bör söka sig bort, när det i själva verket är organisationen som ska granskas.

På lokal nivå kan det vara svårt att få med sig chefer och arbetsgivare på utbildning. Hur ska det gå till? 

-Jag tror att vi måste börja med att kartlägga hur arbetsplatsen ser ut, vilka behov som finns och sedan komma fram till vilka kunskaper som saknas. Samverkan helt enkelt. Fungerar det

inte har skyddsombuden stöd i lagen att kräva åtgärder, ställa krav för att åtgärda brister.

Stöd för att göra det kan skyddsombuden hitta, förutom i arbetsmiljölagen, i den vägledning som LO gett ut om den nya föreskriften (AFS 2015:4). Den finns att ladda ner på LO:s hemsida.

Det gör även Arbetsmiljöverkets vägledning: Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö.

Båda är bra, enligt Johan Karlsson, men han tycker att LO:s har mer fokus på skyddsombudens roll.