Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Mattias Olsson och Rasmus Jonasson arbetar på regionkommunikationscentralen i Umeå. Trots underbemanning, omorganisation och skriverier om polisen trivs de mycket bra.
Reportage

Mer stress i polisens nya organisation

Stress och övertid hör till vardagen för de civilanställda operatörerna på polisens regionkommunikationscentral i Umeå. Men jobbet är givande och problemen förhoppningsvis övergående.

20 oktober 2016 09:00

I en stor sal i Umeå polishus sitter ett tiotal KC-operatörer, där KC står för kommunikationscentral, och några befäl. På väggen sitter en jättelik bildskärm, och varje skrivbord har tre-fyra datorskärmar.

Men vi får bara se det genom ett fönster då stället är ett skyddsobjekt. I stället får vi komma in i det intilliggande utbildningsrummet, som ser likadant ut.

– Det är lite olika hur man lägger upp det men jag brukar ha kartor på den skärmen, säger Mattias Olsson och pekar på den längst till vänster.

– I mitten brukar jag köra HR, händelserapporter, och den högra använder jag för slagningar i olika register, fortsätter han.

Här i Umeå tar man emot larmsamtal och skickar ut polispatruller över polisregion Nord, ett område som sträcker sig över fyra län och omfattar 52 procent av Sveriges yta.

Fram till maj i år var den uppgiften fördelad på fyra länskommunikationscentraler, i Luleå, Östersund, Umeå och Sundsvall. När så 21 polismyndigheter, en för varje län, blev en enda myndighet med sju regioner försvann också alla länskommunikationscentraler och ersattes av sju regioncentraler. I norra Sverige hamnade den alltså i Umeå och de övriga lades ner.

– Det var en slump att jag hamnade här, säger Rasmus Jonasson. Jag jobbade på skola förut och en dag var vi här på studiebesök med barnen. Då tänkte jag: här vill jag jobba! Ett år senare sökte de 30 operatörer, så jag sökte och fick jobbet – och det ångrar jag inte.

sekopolis5

Han var en av nyrekryteringarna som polisen gjorde i samband med den stora omorganisation man just nu är mitt uppe i.

Kritiken mot sammanslagningen lät inte vänta på sig och många uttryckte oro för att hela norra Sverige skulle styras från en ort. Med bristande lokalkännedom hos operaörerna kan bilar skickas till fel adress eller till och med fel ort spåddes det – och det har hänt.

– Men det beror främst på en bugg i systemen som framför allt drabbar Härjedalen, säger Mattias Olsson. Det ska ordnas nu. Men vi har ju blivit extra alerta och dubbelkollar om det är Storgatan i Sundsvall eller Sorsele, till exempel.

Han påpekar också att det kan bli problem med hänvisningar till exempelvis socialtjänst eller väktarbolag eftersom det ser olika ut på olika ställen.

– När det bara var Västerbotten visste jag precis vem jag skulle ringa. Nu kan det vara lite svårare, men det lär man sig ju efter hand.

Hittills har det också varit till hjälp att flera operatörer på den nya regioncentralen kommer från de som lades ner. Anledningen är att när man drog i gång i Umeå saknades personal, och polismyndigheten kommenderade in folk från andra orter.

Något som inte var populärt hos många av dem som tvingades lämna hemorten för att bo på hotell i Umeå.

– Men det har varit bra att de varit här, just med tanke på deras lokalkännedom. Vi som bor här har också försökt ta lite socialt ansvar för dem, det är ju inte så roligt att lämna familjen och bo på hotell när man arbetar, säger Mattias Olsson.

Rasmus Jonasson var alltså en av de nyanställda i den nya organisationen så han kan inte jämföra med hur det var innan. Men under utbildningen praktiserade han på de gamla länscentralerna i Luleå och Östersund.

– Jag tycker nog att det var lugnare där, färre samtal, säger han.

– Det säger många av dem som kommer därifrån som jobbar här nu också, fyller Mattias Olsson i. Satt man i Luleå var det färre samtal än om man sitter och svarar på Norrbotten här.

Han har jobbat på kommunikationscentralen i Umeå i två år och ser en stor skillnad efter omorganisationen, med mindre resurser och mer övertid för alla, såväl operatörer som poliser.

– Jag kan känna en väldig frustration ibland, att vi inte kan göra mer. Alla här vill ju göra ett så bra jobb som möjligt, men ibland finns det ju ingen bil att skicka och då känns det trist, säger Rasmus Jonasson.

– Men det är ofta som man känner att man gör skillnad på riktigt, kan hjälpa någon som verkligen behöver hjälp. Då känns det väldigt bra, fortsätter han.

Och det är något även Mattias Olsson framhåller:

– Jag vill jobba med människor och kanske göra skillnad. Det kan man här, vi är ju den första kontakten för dem som ringer polisen. Och vi gör alltid så gott vi kan för att hjälpa folk.

sekopolis1

Men det är inte alltid lätt. Deras arbete går mycket ut på att prioritera; hur allvarligt är det, behöver vi skicka en patrull, ska man hänvisa vidare till socialtjänsten eller något annat? En del ringer bara för att få prata lite, då får operatörerna agera terapeuter.

– Inget samtal är det andra likt och man vet aldrig när man svarar vad som ska hända. Det är en del av spänningen i det här jobbet, men man måste nog vara en speciell typ för att orka med. Vi får ju inblickar i det svenska samhället som få andra – och det är ibland skrämmande, säger Mattias Olsson.

En del samtal kan vara väldigt psykiskt tärande och stressande och då kan operatörerna få avlastningssamtal och debriefing

Vissa som ringer ändrar sig under samtalets gång och säger att de inte behöver någon hjälp.

– Men då känner man ofta att man vill skicka en patrull som kan se vad som händer på plats, säger Rasmus Jonasson.

– Vi hör ju bara vad som sägs i telefon, vi ser inte vad som händer, och då gäller det att ha lite magkänsla när man gör sina bedömningar, fortsätter Mattias Olsson.

Det kan också vara tvärtom, att den som ringer överdriver.

– Någon ringer och säger att den blivit misshandlad och då får man lite puls och tänker pågående brott. När man då frågar när det hände kan de svara: för två veckor sedan, och då är det inte så bråttom längre, säger Rasmus Jonasson.

Men det gäller att vara inkännande och ta folk på allvar, även om deras ärende inte är högprioriterat.

– Vi måste hela tiden tänka på att för den som ringer är det just nu det viktigaste för dem. Det kanske är att någon buskör med en epatraktor och då kan vi ju inte skicka en

bil. Men det är viktigt att ta deras problem på allvar.

sekopolis2_ny

Trots underbemanning, omorganisation och skriverier om polisen trivs både Rasmus och Mattias mycket bra. Och de är beredda att ge den nya organisationen tid att sätta sig.

– Jag tänker att vi är mitt inne i en stor omorganisation. Jag och många andra är nya på jobbet, så jag kan leva med att allt inte fungerar perfekt ännu. Det kommer att bli bättre, säger Rasmus Jonasson.

Mattias Olsson håller med. Och vill få ut en annan bild av polisens arbete:

– Det har ju varit mycket negativt i media om polisen på sista tiden, och visst finns det problem. Men jag tycker att det är viktigt att allmänheten känner tillit och att de ska veta att alla vi alltid gör vårt bästa med de resurser vi har.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Rättelse om Postnordartikel

Fel version av artikeln ”Seko postens kupp mot danska facket” är publicerad i senaste numret av Sekotidningen och innehåller felaktiga citat. Det beror på att reportern missuppfattade Seko postens ordförande Johan Lindholm, vilket vi ber om ursäkt för. Den korrekta versionen av texten finns att läsa här https://sekotidningen.se/artikel/spelet-om-postnord/ Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höjd pensionsålder

De sex partierna i pensionsgruppen har slutit en överenskommelse om att förändra pensionssystemet. Lägstaåldern för pensionsuttag höjs från 61 till 64 år, rätten att jobba kvar höjs från 67 till 69 år och skyddet för de fattigaste pensionärerna stärks. Läs mer

Metoo-upprop inom Kriminalvården

Över 1000 anställda och tidigare anställda inom Kriminalvården har skrivit under uppropet #virivermurarna mot sexuella trakasserier och kränkningar på jobbet. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Tågkompaniet ska köra Krösatågen

Nu är det klart att Krösatågen tas över av Tågkompaniet från och med december 2018 och nio år framåt. Båda affärerna, nord och syd, ingår i upphandlingen. Idag är det Transdev som kör trafiken. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Mutanklagelser mot Trafikverket

Mutanklagelser mot Trafikverket

”Vi ska vända på alla stenar.” Det var löftet från Trafikverket när Sekotidningen i april skrev om den muthärva som Kalla fakta på TV4 fortsatt att granska. Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko tappar inte längre medlemmar

-Seko tappar inte längre medlemmar. Antalet aktiva medlemmar är strax under 74 000 och har legat stilla sedan april i år. Läs mer

Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt

Vinden tycks ha vänt för den svenska handelsflottan.  Tre rederier har beslutat att låta sammanlagt åtta fartyg gå under svensk flagg. Läs mer

Externt företag vill ta över SJ:s kundtjänst

SJ kan låta ett externt företag ta över verksamheten vid servicecentret i Ånge. SJ har ett 100-tal anställda i Ånge, som nu är oroliga för avtalsdumpning. Men enligt SJ kan det vara ett sätt att rädda jobben. Läs mer

Sänkt avgift i Sekos a-kassa

Avgiften till Sekos a-kassa sänks med 15 kronor den 1 januari 2018, under förutsättning att beslutet godkänns av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Läs mer

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Trots höjningen av a-kassetaket för två år sedan är många arbetslösa fortfarande underförsäkrade. Åtta av tio av arbetslösa Sekoiter får mindre än 80 procent. För hela arbetsmarknaden är det sju av tio. Läs mer

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

Avtalsdelegation

Fackets förhandlingsgrupp, som biträder förhandlingsavdelningen under de centrala avtalsförhandlingarna. Avtalsdelegationen arbetar bara med det egna avtalsområdet och utses formellt av förbundsstyrelsen.