Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Markku Murtosaari, central samordnareför arbetsmljöfrågor i Seko kriminalvård Foto: Marc Femenia
Intervjun

Markku kan inte vara tyst

Den som har åsikter måste framföra dem, annars kan inget förändras. Det är den devis Markku Murtosaari arbetar efter som huvudskyddsombud inom Kriminalvården. Han vill att fler ska säga sin mening.

14 juni 2013 10:36

– Är det på en arbetsplats är det viktigt att arbetsgivaren får veta vad personalen tyck­er, det är ofta hos de anställda som bra idéer finns, även om de sällan förverkligas.

Säga vad man tycker och att vara aktiv är två egenskaper som hör samman för Markku Murtosaari. För honom har oförmågan att vara tyst hittills alltid slutat med ett fackligt uppdrag. Även om han på förhand bestämt att inte engagera sig.

I dag är Markku Murtosaari – inte helt ovän­tat – huvudskyddsombud på sin arbetsplats, huvudskyddsombud för Kriminalvårdens re­gion Stockholm och central samordnare för arbetsmiljöfrågor inom Seko Kriminalvård. Ett heltidsarbete där den senare funktionen framförallt innebär att stödja och vara    rådgi­vare åt medlemmar runtom i landet. Och att representera Seko i arbetsmiljöfrågor på na­tionell nivå. Mycket kontorsarbete, där en stor del av tiden går till att söka fakta och hitta argu­ment för förbättringar samt svara på alla mejl från skyddsombud och enskilda medlemmar.

u02_raw_130502_114Markku är anställd på Kronobergshäktet i Stockholm där han arbetat sedan 1994 och där han tidigt blev fackligt aktiv.

Vi ses i fackets rum på häktet som han de­lar med klubbordförande. På dörren hänger en lapp där man uppmanas tala i låg samtals­ ton, det är lyhört här, står det. Vi hör röster utanför, men störs inte.

Markku Murtosaari är så förknippad med Kronobergshäktet att många fortfarande tror att han talar för häktets personal, även när han talar för alla. Värst är det när han uttalar sig i tv och står framför ingången till häktet.

Kriminalvården vill inte längre betala för en nationell arbetsmiljöansvarig, vilket begrän­sar Markkus möjligheter att besöka arbets­ platser runtom i landet. Försvårar, men gör inte uppdraget omöjligt. Det är en utmaning. Och utmaningar är något som verkar locka Markku. Han drar sig inte för det som kan vara en av de svåraste uppgifter en arbets­miljöansvarig kan ha: att förändra och för­bättra förhållandena inom Kriminalvården.

Bland det svåraste har varit att se att det uppmärksammade mordet på en kriminal­ vårdare på häktet i Huddinge hösten 2011 inte lett till ökad bemanning, inte till att en­samarbete försvunnit, inte till förbättrad sä­kerhet innanför de rymningssäkra murarna. Och inte till ökade anslag i miljardklassen.

– 2004 hade vi flera rymningar från svens­ka fängelser. Ingen människa kom till skada, men politiker från olika läger var snabbt ute och sa att något måste göras. Dåvarande jus­titieminister Thomas Bodström sa ”det får aldrig hända igen”, säger Markku.

Miljarder regnade över Kriminalvården som byggde nya säkerhetsfängelser och ökade den tekniska säkerheten.

– Vad jag vet har ingen politiker sagt det­ samma efter att en kriminalvårdare miste li­vet, en unik händelse i svensk kriminalvård. Och några miljarder har vi inte fått, tvärtom fortsätter nedskärningarna.

Mycket är bra i Kriminalvården, under­ stryker Markku. I grunden är det en säker och trygg arbetsplats, och den nya generaldirektören Nils Öberg säger sig vilja förbättra ledarskapet. Men det finns alltid en risk att som anställd utsättas för hot och våld och det vill Markku komma åt. På alla tänkbara sätt.

– Det gäller att aldrig ge upp, säger han.

Han har dock stunder av förtvivlan, som när Kriminalvården på ledningsnivå, lokalt, regionalt och centralt, till synes slår dövörat till och inte vill lyssna på personalens varningar om säkerhetsbrister och för låg bemanning.

Det finns, säger han, en kultur, ja rent av en tradition, att inte lita på vad personalen säger.

– Vi uppfattas som gnälliga. Resultatet blir att vi som vårdare får ta smällen och hela an svaret för de dagliga prioriteringarna mellan säkerhet och verksamhet.

Många som Sekotidningen mött inom Kri­ minalvården säger samma sak. Om personal, fack och skyddsombud pekar på problem som kan utgöra en risk i arbetet, händer inget förrän något allvarligt inträffat. Om ens då.

Det finns flera exempel, men det mest iögo nenfallande är den attityd Markku mött efter mordet på häktet i Huddinge. När Kriminal­ vården ska dra lärdomar av det värsta som hänt ser man det som en engångsföreteelse.

– Hållningen är att det som hände är så ovanligt att det sannolikt inte kommer att hända igen inom de närmaste decennierna. Så då behövs inga omedelbara åtgärder, i alla fall inte åtgärder som kostar pengar.

Mordet på häktet är den största och värsta händelse som Markku och många kolleger upplevt under sina år inom Kriminalvården.

Han vill inte prata för mycket om händel­ sen, den är ännu inte avslutad eftersom utred­ningen om arbetsmiljöbrott ännu inte är klar.

Men han har lärt sig en sak av det som hänt och det är att en kriminalvårdares död inte leder till politiska åtgärder.

Markku Murtosaari, som ständigt letar fakta om situationen på anstalter och häkten, säger att Kriminalvårdens egen medarbetarunder­sökning visar att så många som hälften av kriminalvårdarna har varit utsatta för hot och våld i sitt arbete. Ett resultat som visade sig först efter att Markku begärt en särskild bearbetning av undersökningen.

– En skrämmande siffra, säger han när han träffar femtiotalet fackligt aktiva på Seko Krimi­nalvårds årsmöte på Lidingö i mitten av april.

Lika stor andel av de närvarande, det vill säga hälften, har varit utsatta för hot och våld personligen, visar en handuppräckning.

När Markku, på sitt lugna och eftertänk­samma sätt, efterlyser berättelser från delta­garna kommer det många vittnesmål om brister, om otrygghet, om oetisk kameraövervak­ning, om ensamarbete, om hotfulla situationer. Till sist måste ordförande bryta. Diskussionen hade kunnat hålla på hur länge som helst.

Engagemanget från medlemmar och fackli­ga ombud är inte att ta miste på. Markku skulle själv vilja vara än mer engagerad, rent av akti­vist. Som i början av 1990­talet, då han under några år var fackligt aktiv i Sjöfolksförbun­det. Då leddes sjöfolket av Anders Lindström, som är Markkus förebild som facklig ledare.

Markku minns och skiner upp. Han lutar sig framåt i stolen på sitt tjänsterum och berättar:

– En gång försökte vi handgripligen stoppa ett fartyg från att lägga till i Göteborgs hamn, vi hoppade ner i vattnet, vi la oss med små båtar mellan fartyget och kajen för att hindra ”Black Prince”, som fartyget hette, från att komma fram. Anledningen var att fartyget var utflaggat och villkoren usla för personalen.

Markku tystnar och lägger till:

– Är det rätt att säga att jag saknar det? Medlemmarna kände till vilka som var fack­ liga företrädare, de visste att det var medlemmarna som var facket och som skulle ställa krav på oss som satt i styrelserna.

Som 21-åring började Markku Murtosaari som vårdare på Österåker. Han besökte sin far som arbetade på fängelset och chefen sa: du ser stor och stark ut, när kan du börja?

Efter någon månad var Markku, som bodde i Finland, tillbaka i Sverige och här har han stannat. Med undantag för några år som sjö­man i början av 90­-talet har han varit Krimi­nalvården trogen.

När han kom tillbaka i Kriminalvården 1994 tyckte han att mycket var sig likt från Öster­åker som han lämnat 1989. Bakom den första dörren han öppnade på Kronoberg mötte han en av killarna som suttit på Österåker.

Under 2000­-talet har mycket förändrats. Framförallt arbetsuppgifterna. Mer administ­ration, dokumentation och inte minst ökad programverksamhet. Allt mycket bra, säger Markku, men tidskrävande. Lika många an­ställda ska göra tredubbelt mer. Det är den bristen i verksamheten som bara har en lösning: mer personal.

– Det är tjatigt, jag vet, men det skulle inte skada om vi blev fler. Då hinner vi det adminis­trativa, vi kan upprätthålla rättssäkerheten, ge de intagna deras rätt till vård och stöd, och själ­va få en trygg arbetsmiljö utan ensamarbete.

Simsalabim.

 

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

ISS: Vi har vidtagit tillräckliga åtgärder

ISS: Vi har vidtagit tillräckliga åtgärder

ISS har vidtagit tillräckliga åtgärder när det gäller de sexuella trakasserierna på biljettkontrollen. Det säger ISS affärsområdeschef Ulrika Andersson. Läs mer

Fransk strejkvåg når energisektorn

Fransk strejkvåg når energisektorn

Franska energiarbetare stänger av strömmen för dåliga arbetsgivare och lovar samtidigt att leverera billigare el till hushållen. - Vi vill tvinga regeringen till att helt lägga om kurs, säger Rachel Neis, hos gasföretaget GRDF. Läs mer

Sextrakasserier på ISS till AD

Sextrakasserier på ISS till AD

Seko och Almega kunde inte komma överens om hur problemen med sexuella trakasserier på ISS biljettkontroll ska lösas. Seko förbereder nu en stämning till Arbetsdomstolen. Läs mer

”Jag är ung och har inte behövt kriga”

”Jag är ung och har inte behövt kriga”

– Varför ska man vara med i facket och betala medlemsavgift när alla får ta del av villkoren som vi förhandlar fram? Frågan lyfts när Sekos vice ordförande, Gabriella Lavecchia, besöker klubb Fastigheter i Stockholm, som en del av medlemsveckan. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

Facklig seger när MTR tar över städning

Den 1 maj tar MTR över städningen av pendeltågen i Stockholm. Enligt Seko innebär övergången en facklig seger för medlemmarna, då viktiga villkor behålls eller stärks. Läs mer

Många brev med narkotika på Posten

Brevbärare och postombud riskerar att oskyddade exponeras för den extremt farliga drogen fentanyl. Arbetsmetoder för att göra postpersonalen tryggare har tagits fram. Läs mer

”Vi är som Sherlock Holmes”

”Vi är som Sherlock Holmes”

Läs mer

Med jämlikhet i fokus

Med jämlikhet i fokus

Kadir Kasirga kom till Sverige från Kurdistan som 15-åring. Efter många år som fackligt aktiv i Seko kandiderar han i höst till riksdagen för Socialdemokraterna.
 Läs mer

Vem vill jobba mer?

Vem vill jobba mer?

Problemet är inte att det går dåligt för Sverige. Problemet är att våra gemensamma tillgångar är orättvist fördelade. Läs mer

En sjukförsäkring att lita på

"Vi förväntar oss att en samlad arbetarrörelse gör gemensam sak för att utveckla den svenska modellen där en rättvis och trygg sjukförsäkring är självklar!" Det skriver Agneta Tiger Seko och Ingemar Nilsson, riksdagsledamot (S). Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

6F:s lönerapport får kritik

6F:s lönerapport får kritik

Det blev en hel del mothugg och kritik när 6F:s och Katalys rapport ”Lågt lönemärke gynnar högavlönade” diskuterades på ett seminarium i Stockholm på tisdagen. Läs mer

Tull vill att brevbärare knarkspanar

Tull vill att brevbärare knarkspanar

Tullkriminalen vill använda brevbärare som spanare, det väcker obehag och frågor om säkerhet och ansvar. Men brevhemligheten väger tungt. Läs mer

Facklig företrädare fick rätt – JK kritiserar Kriminalvården

Facklig företrädare fick rätt – JK kritiserar Kriminalvården

Kriminalvården får kritik av Justitiekanslern, JK, för att en regionchefer brutit mot repressalieförbudet i grundlagarna. Offentliganställda får inte straffas för att de uttalar sig om sin arbetsplats i media. Läs mer

Ny rapport: Arbetare missgynnas av lågt lönemärke

Ny rapport: Arbetare missgynnas av lågt lönemärke

De privatanställda tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas vid flera avtalsperioder sedan sedan industriavtalets tillkomst 1998. För att vända trenden behövs ett högre ”märke” och samtidiga låglönesatsningar. Läs mer

Sparkade av ISS – kräver jobbet tillbaka

Sparkade av ISS – kräver jobbet tillbaka

ISS har avskedat fyra biljettkontrollanter av personliga skäl. ISS uppger att de fyra validerat sina egna SL-kort, vilket skulle vara att likställa med fusk eller bedrägeri. Seko har ogiltigförklarat samtliga avsked och menar att de fyra enbart följt företagets instruktioner. Läs mer

MTR tar över städning av pendeln

MTR tar över städning av pendeln

MTR och Solreneriet inleder fackliga förhandlingar om att MTR ska ta över städningen av pendeltågen i Stockholm. Läs mer

Efter metoo – de efterlyser visselblåsare på sjön

Efter metoo – de efterlyser visselblåsare på sjön

På Youtube finns videon #lättaankar, där kvinnor inom svensk sjöfart vittnar om grova övergrepp och sexuella trakasserier på jobbet. Ett Metoo-upprop i branschen har samlat 1150 underskrifter. Läs mer

Huvudavtal

Ett avtal mellan två eller flera huvudorganisationer på arbetsmarknaden, som innehåller enhetliga och varaktiga regler för parternas agerande framför allt i fråga om förhandlingar och stridsåtgärder. Sveriges äldsta huvudavtal är det som träffades i Saltsjöbaden 1938 mellan Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO);