Men asbesten fortsätter att skörda offer.

– Detta verkar aldrig ta slut. Vi har fortfarande medlemmar som dör, de elaka svallvågorna från 60- och 70-talen fortsätter att rulla in. Det är så otroligt tragiskt, säger Mats Fremark, försäkringsansvarig på Karlskronavarvets verkstadsklubb.

2002 gjorde Arbets- och miljömedicin på Lunds universitet en studie som visade att 16 arbetare hade drabbats av lungsäckscancer mellan 1983 och 2002. Därefter har sjukdomsfallen ökat.

– Vi får kontinuerligt in nya fall av lungsäckscancer. Sedan 2002 har vi fört statistik och det rör sig om ungefär fem i snitt per år. De fall vi får in är i stort sett samtliga före detta eller aktiva arbetare på varvet med en känd historia av asbestexponering, säger Peter Nordström, överläkare på medicinkliniken på Blekingesjukhuset.

Lungsäckscancer har ett långsamt förlopp. Det normala är att sjukdomen diagnosticeras först 25 till 40 år efter asbestexponeringen. Sjukvården räknar med att nya fall av den obotliga cancern ska dyka upp i ytterligare tio år.

Undersökningen från 2002 omfattade knappt tusen personer som genom åren har exponerats för asbest på Karlskronavarvet. Den visade tydligt hur farlig exponeringen var.

– De som jobbade på Karlskronavarvet och exponerades för asbest löpte nästan 12 gånger större risk att drabbas av lungsäckscancer. Det var en väldigt tydlig överrisk och det var kanske lite förvånande i vår undersökning, säger överläkare Maria Albin som ledde studien, som också visade på en fördubblad risk för tjocktarmscancer.

Nu ska eventuellt en ny studie göras.

– Med tanke på att det har observerats nya fall och det finns en oro vore det bra med en systematisk kartläggning, säger Maria Albin.

I väntan på den fortsätter vardagen på Karlskronavarvet. Arbetarna jobbar på, väl medvetna om att fler kollegor kommer att drabbas innan mardrömmen är över.

– Vi gör vad vi kan, och hjälper dem att fylla i rätt papper och så. Det kanske kan bli ett litet, litet plåster på såren i alla fall, säger Mats Fremark, som tillsammans med klubbkamraterna fungerar som terapeut och själasörjare när det behövs.

Tre yrkeskategorier på varvet har varit särskilt hårt drabbade: rörläggare, elektriker och plåtslagare.

Enligt Ingvar Mattisson, vice ordförande i klubben, finns det ett stort mörkertal, både när det gäller cancer och andra asbestrelaterade åkommor.

– Genom åren är det förstås en hel del medlemmar som bara varit och jobbat här under en kort tid. Många av dem har vi inte någon koll på alls. Detsamma gäller alla värnpliktiga och officerare som fanns här på 60- och 70-talen.

Därför tror vi att de drabbade är betydligt fler än de som kommer till vår kännedom, säger Mattisson som själv drabbats av plack i lungorna med nedsatt lungfunktion som följd.

De många dödsfallen har förstås skapat mycket sorg och ilska, och många tycker att ersättningen är för liten. De anhöriga till den som avlidit i cancer till följd av asbestexponering har rätt till sex basbelopp i tjänstegrupplivförsäkring och ytterligare ett basbelopp som kommer från klubbens egen livförsäkring.

Den som drabbas av pleuraplack – en vanlig lungåkomma till följd av asbestexponering – kan få en mindre ersättning, men bara om man kan visa att lungfunktionen är nedsatt med minst 15 procent.

– Det tror jag de flesta är heligt förbannade på, förklarar Ingvar Mattisson. Det är ju en arbetsrelaterad skada och då ska man ha rätt till ersättning.

John Ahlmark är kommunikationschef på Kockums:

– Det som hände var ett arbetsmiljömässigt trauma och det har skapat en medvetenhet och drivit arbetsmiljöfrågan framåt. Vi har ju medarbetare som än i dag blir sjuka i asbestrelaterade sjukdomar, så frågan tillhör inte det förgångna.

Finns det något företaget hade kunnat göra annorlunda?

– Det fanns en allmän brist på medvetenhet som gjorde att det kunde gå så illa, men det gällde ju en hel värld. Det innebär inte att vårt företag Kockums är utan skuld, men mitt svar är nog ändå att jag inte kan se att det finns något stort misstag som vi har gjort.