Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

På Kronobergshäktet är huvudskyddsombudet Jimmy Nyberg och Kriminalvårdschef Jennie von Alten överens om övertiden måste minska och spridas på fler. Foto: Linus Meyer
Reportage

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Vissa medarbetare i Kriminalvården arbetar väldigt mycket övertid. Den är frivillig och ger i de flesta fall betydande extrainkomster. Vilket i sin tur gör det svårt för skyddsombud och fack att se till att avtal följs.

7 februari 2018 11:40

Fakta

Kollektivavtal vinner över arbetstidslagen

Arbetstidslagen sätter gränser för hur mycket övertid anställda får arbeta. Den sammanlagda övertiden får inte överstiga 48 timmar på fyra veckor eller 50 timmar på en månad.

Reglerna i arbetstidslagen går att avtala bort i centrala kollektivavtal, men får inte leda till försämringar. I Kriminalvårdens fall gäller samma övertidsregler i avtalet som i lagen, men det finns en särskild bestämmelse om ökat uttag av övertid som parterna tolkar olika.

Arbetsmiljöverket har tillsynsansvar för arbetstidslagen, men om lagen ersatts med ett avtal blir det facket som bevakar medlemmarnas arbetstid och övertid.

– Det händer att medlemmarna frågar varför vi vill hindra dem från att arbeta över och tjäna pengar, säger Jimmy Nyberg, Sekos huvudskyddsombud på Kronobergshäktet i Stockholm.

– Vi vill inte hindra någon från att jobba extra och tjäna pengar. Men i förlängningen kan det bli ett arbetsmiljöproblem och ett hot mot hälsan. Även den fri- villiga övertiden måste minska och spridas ut på fler, säger han.

Sekotidningen träffar Jimmy i häktets lokaler en dag i januari, och han förklarar sin syn på problemet. Han är övertygad om att övertiden måste ner och för- delas jämnare. För att klara det behöver häktet, regionen, ja hela Kriminalvården, mer resurser.

Han har räknat ut att det exempelvis går åt mellan 9 och 10 tjänster i stockholmsregionen, enbart till sjukhusbevakningar.

– Då borde regionen ha de tjänsterna, säger Jimmy Nyberg.

Jimmy Nyberg

Ett hinder i arbetet att minska övertiden är att de som jobbar mycket mår bra och har svårt att se att de kan ta skada. Majoriteten, cirka 85 procent, tar ut övertiden i pengar, enligt Jimmy.

– Det kan också vara svårt att få ut sin ledighet när det är brist på personal.

I höstas vann han och Seko en tvist om övertidsarbete på Kronobergshäktet. En handfull kriminalvårdare hade arbetat mer än 50 timmar övertid under en månad. 50 timmar är gränsen enligt kollektivavtalet.

Efter central förhandling fick Seko 10 000 kronor i skadestånd för brott mot kollektivavtalet.

– Jag tyckte i våras att det gått för långt. En medlem hade arbetat 100 timmar extra, det betyder att personen haft högst tre fridagar på en månad, och det är inte okej på något sätt, säger Jimmy Nyberg.

Så fort tvisten var avgjord lämnade Jimmy in ytterligare en. Den är ännu inte avgjord.

– Arbetsgivaren hänvisar till att det är tillåtet att göra enskilda skriftliga överenskommelser som överstiger 50 timmar, säger Jimmy. Det är inte så vi tolkar avtalet.

Jimmy Nyberg har själv arbetat  mycket övertid, 400 timmar 2016 och 200 timmar förra året. Varför?

– För att inte svika arbetskamraterna och för att det ger god ersättning. Men det är inte så lyckat, jag har fått höra att jag ska vara ett föredöme, och då kan jag inte arbeta så mycket övertid. Jag märker även att det blir för tungt.

Samtidigt förstår han att med- lemmarna lockas av den extra inkomsten. Ersättningen för kvalificerad övertid är hög. Om det är en fridag ger det dubbelt betalt och om det är storhelg 2,5 gånger grundlönen.

– Det betyder mycket för kriminalvårdare som i regel inte har så höga löner, säger han.

Han har de lokala cheferna med sig i ar- betet med att minska övertiden, samverkan fungerar mycket bra till och med, men Jimmy tycker minskningen går för långsamt.

Jennie von Alten

Häktets chef, kriminalvårdschef Jennie von Alten, håller med om att övertiden varit för hög på Kronoberg, och säger att häktet jobbar för att minska den. I grunden handlar det om resursbrist, det är Jimmy och Jennie ense om.

– Mellan 2016 och 2017 hade vi som mål att halvera det totala övertidsuttaget. I år ska övertiden ner med 25 procent ytterligare. Men det finns mer att göra. Vi har också blivit uppmärksammade på att det finns ett ojämnt uttag, och är överens med skyddsombuden om att vi behöver sprida ut övertiden på fler medarbetare, säger hon.

Hittills har de som velat arbeta övertid skrivit upp sig i en bok som personalplaneringen sedan ringt in efter. Alla har inte känt till den möjligheten, menar Jennie von Alten.

– Vi kan beordra övertid, men det vill vi inte göra. Vi vill att personalen ska trivas, säger hon.

Övertidsarbetet beror, enligt Jimmy Nyberg, framför allt på resursbrist, ”alla rader i schemat är inte tillsatta med personal”, men även på många akuta händelser, hög personalomsättning och brister i planeringen.

– Om arbetsgivaren granskar var det är mest övertid kan de sätta in mer personal på den avdelningen eller för den specifika arbetsuppgiften, säger han.

Jennie von Alten instämmer:

– Häktet har renoverats och från årsskiftet är det i full drift igen. I samband med det har vi en organisation på plats och i den tar vi hänsyn till särskilda behov.

Vi får bland annat en personalpool, säger hon.

Kronobergshäktet är inte ett unikt exempel på stora och ojämna övertidsuttag. Sekotidningen har begärt ut övertidslistor från flera häkten och anstalter, och mönstret går igen, mer eller mindre. En anstalt som sticker ut är Kumla, där en kriminalvårdare

hade 528 övertidstimmar 2016. Ytterligare fyra arbetade mer än 400 timmar extra.

– Det är svårt att göra något åt, säger Thomas Hagsten, Sekos ordförande på anstalten och vice ordförande för Seko Kriminalvård. Arbetsgivaren har rätt att teckna individuella avtal med enskilda medarbetare om övertidoch det sker frivilligt.

Han säger att Seko ser allvarligt på läget.

– Vi har tagit upp det i våra samverkansforum, säger Thomas Hagsten.

Mathias Lodén, huvudskyddsombud på Kumla, har påpekat för ledningen att det inte är lämpligt av hälsoskäl.

– Övertiden bör spridas ut på fler, säger han.

Kumlas chef, Kenneth Gustafs- son, har inte märkt någon stark opinion mot övertidsuttaget.

– Men vi rycker inte på axlarna åt det. Vi måste få ner övertiden, även om det är svårt. Vi måste följa med klienterna när de lämnar anstalten bland annat vid sjukhusbesök.

Han anser att de som arbetar mest övertid tillhör den grupp som gillar att arbeta.

– De är engagerade och mår synbarligen inte dåligt av det. De ställer alltid upp. Hellre det, än att beordra övertid till de som helst vill vara lediga.

För Kriminalvården är övertiden inget stort problem, enligt Sofia Lindgren, chef för Enheten för arbetsgivarstöd och arbetsmiljö.

– Det finns fall där det blivit fel. Absolut finns en gräns för hur mycket övertid man kan arbeta, men chefen måste göra en bedömning. Vi har många oplanerade händelser i kriminalvården som måste lösas. Men det ska inte vara mycket planerad övertid som ersätter ordinarie personal.

För Jimmy Nyberg finns ytterligare en väg att pröva för att få ner övertiden:

– Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om social och organisatorisk hälsa kan bli ett bra verktyg framöver. Den tar upp arbetsbelastning och det är precis vad det här handlar om.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Alltid redo till havs

Alltid redo till havs

Att hämta och lämna lotsar, bistå Sjöräddningen och att sprida de dödas aska. Det är huvuduppgifterna för båtmännen ombord på tjänstebåt 2013 i Malmö. Läs mer

Privat jobbförmedling
Ylva Johansson: Matchningsföretag måste leverera

Ylva Johansson: Matchningsföretag måste leverera

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) kommenterar Arbetet och Sekotidningens avslöjande om att Arbetsförmedlingens externa jobbcoacher får vara hur dåliga som helst på 27 orter i landet – utan att slängas ut. Läs mer

Fransk strejkvår stoppar utförsäljning

Fransk strejkvår stoppar utförsäljning

En tre månader lång strejk har inte hindrat att passagerartrafiken öppnas för konkurrens. Men en ny lag ska stoppa privatisering av SNCF, det statliga franska järnvägsbolaget. Läs mer

Privat jobbförmedling
Kommunerna där jobbmatchningen kan vara hur dålig som helst

Kommunerna där jobbmatchningen kan vara hur dålig som helst

Arbetsförmedlingen slänger ut matchningsföretag som inte hittar jobb till arbetslösa deltagare. Men i 27 kommuner kan företagen ha hur dåliga resultat som helst – och ändå få vara kvar. Läs mer

Experten: Så undviker du en stressig semester

Experten: Så undviker du en stressig semester

Sommarsemestern ser många fram emot som en tid för att ta det lugnt och ha det härligt. Men så blir det långt ifrån alltid när ambitionerna blir för stora. Vi frågade Samuel West, psykolog och forskare, hur man kan tänka för att inte hamna i värsta semesterstressen. Läs mer

Städbolag betalade ut fel lön – nu får städarna rätt

Städbolag betalade ut fel lön – nu får städarna rätt

Drygt 40 städare på Solreneriet i Stockholm har under lång tid fått fel lön. Enligt Seko har städföretaget, som jobbat på uppdrag av MTR, varit skyldiga städarna en halv miljon. Efter förhandlingar har Seko nu lyckats få ut merparten av pengarna. Läs mer

”Vi sköter marken kring slottet”

”Vi sköter marken kring slottet”

Läs mer

Demokratins räddare

Demokratins räddare

Demokratin är hotad från två håll, menar Sverker Gustavsson som forskar om populismen och dess framväxt. Nu är han aktuell som medförfattare till boken ”Vad krävs för att rädda demokratin?”. Läs mer

Ta politikernas oro på allvar

Ta politikernas oro på allvar

Politiker som som har svårt att hantera sin oro innebär på sikt en fara för samhällsutvecklingen. Ett tips är att sluta lyssna på dem som skriker högst och istället satsa på en rättvis fördelning av välfärden. Läs mer

Tryggare jobb med socialdemokratisk regering

Tryggare jobb med socialdemokratisk regering

När de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna tar kampen mot anställningstrygghet, då måste vi visa att socialdemokraterna står för tryggare jobb och justa villkor. Det skriver tre riksdagskandidater och Seko-medlemmar i en debattartikel. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Seko: Kriminalvården behöver mer resurser

Seko: Kriminalvården behöver mer resurser

Det är trångt, mycket ensamarbete, trakasserier, hot och våld inom Kriminalvården. Det visar en medlemsundersökning som Seko gjort bland medlemmar på anstalter, häkten och i transportverksamheten. Läs mer

Privat jobbförmedling
Så blir arbetslösa en kassako för bemanningsbolag

Så blir arbetslösa en kassako för bemanningsbolag

Bemanningsbolag jobbcoachar arbetslösa på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Samtidigt anställer de själva sina deltagare och får bonus för varje fixat jobb. I en gemensam granskning har Sekotidningen och Arbetet tittat på hur det går till. Läs mer

Parterna lägger förslag om strejkrätten

Parterna lägger förslag om strejkrätten

De fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco har gjort upp med de privata arbetsgivarna i Svenskt näringsliv om förändringar av strejkrätten. Förslaget innebär att stridsåtgärder ska endast få vidtas för att uppnå kollektivavtal med fredsplikt. Läs mer

Järnvägsunderhåll
Statligt järvägsunderhåll – nostalgi eller framtid

Statligt järvägsunderhåll – nostalgi eller framtid

Regeringen föreslår att Trafikverket ska sköta hälften av järnvägsunderhållet i egen regi. Seko gillar förslaget, men det finns privatanställda som är kritiska och känner sig förbisedda av förbundet. Läs mer

Uppsagt arbetstidsavtal på Green Cargo

Uppsagt arbetstidsavtal på Green Cargo

Seko Green Cargo har sagt upp arbetstidsavtalet som infördes 2017. Anledningen är att schemana för lokförarna blev sämre trots löften om motsatsen. Läs mer

Individgaranti

En garanterad lägsta löneökning för varje enskild anställd.