Den 28 februari var det 27 år sedan statsminister Olof Palme blev mördad – ett mord som fortfarande är ouppklarat.

De flesta människor är överens om att Sverige sen dess har förändrats enormt i olika avseenden, det trygga landet med en solidarisk människosyn har förvandlats till ett samhälle där individualismen är det viktigaste, vi har blivit hjärntvättade med begrepp som frihet att välja, privatisering- ar, avregleringar av flera statliga verk. I konkurrensens och frihetens namn har man krossat en fungerande tågtrafik ge- nom att konkurrensutsätta olika delar att trafiken med allvarliga konsekvenser för personal och resenärer och ingen vill ta det juridiska ansvaret för helheten och det råder samma situation i tunnelbanan.

Det finns tyvärr många exempel på hur anställda har blivit illa behandlade av vissa oseriösa arbetsgivare. Det senaste exempel är de Sekomedlemmar som har varit anställda hos Securitas.

Biljettkontrollanterna som avslöjade Securitas fusk belönades nästan allihop med att bli av med jobben och när nu ISS Facility service tar över verksamheten får bara 12 av 63 personer behålla jobben. (ISS är samma företag som för närvarande missköter städningen på Årsta.)

Ingen hos SL eller den styrande borgerliga majoriteten har stått upp för sin personal. Vi postanställda vet själva vad sådana förändringar innebär. 1989 beslutade Posten om anställningsstopp på grund av att den tekniska utvecklingen, som fax och data, skulle innebära stora volymtapp.

Posten har tappat volymer men inte i den mängd som de trodde, det började en ond cirkel med olika otrygga anställningsformer som pågått i 20 år. Bolagiseringen genomfördes 1993 under den borgerliga minoritetsregeringen, de fick hjälp att Ny Demokrati för att genomdriva riksdagsbeslutet. Nuvarande Bring/CityMail kom in på postmarknaden och det har naturligvis bidragit till ytterligare volymtapp.

Men Postens vd:ar har börjat tjäna orimliga löner, Posten satsar ständigt på teknologiska investeringar av nya maskiner, som inte alltid har fungerat som de ska, senaste exemplet är KSM:en på Årsta som har inneburit att Tomteboda blev slaktat i förväg, många uppsagda på Tomteboda med sina tragiska konsekvenser och det dramat är inte avslutat förrän klumpen fungerar på riktigt.

Majoritet av oss anställda är stolta över att jobba på Posten och vi är lojala, men i dagsläget är vi missnöjda med det sätt som vi blir behandlade, med orimliga besparingskrav och inte minst det kränkande schemaförslag som har lagts fram utan att följa samverkansavtalet och som kommer att försämra livskvaliteten för alla Årstas anställda på olika sätt. ”Vi är människor inte maskiner” – glöm aldrig det!

Vi förväntar oss att våra chefer också är människor och inte agerar som legosoldater som bara genomför besparingskrav till vilket pris som helst. Jag hoppas att ni vaknar till och behandla oss postanställda med respekt och inte som siffror!

Nuvarande minoritetsregering försökte för två år sedan att genomdriva ett riksdagsbeslut att sälja Telia Sonera, Nordea och Posten. Det gick inte, men ändå förbereder Posten för börsintroducering med alla försämringar som det innebär för oss anställda. Nästa val 2014 är avgörande för oss som löntagarna och postanställda. Vi vinner aldrig på privatiseringar, individuella lösningar och skattesänkningar.

Vi får inte glömma bort kollektivavtalets grunder, ”Det fackliga löftet”:

Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omtändigheter arbetar på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra.

Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav!

Tillsammans är vi starka!!