Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Nyhet

Livbåtar är kosmetika

28 mars 2007 09:00

Lastfartyget ”Finnbirch” haveri i slutet av förra året visar att det finns mycket kvar att göra när det gäller sjösäkerhet. 2 av 14 besättningsmän dog för att helikoptrarna tvingades vänta med hjälpinsatsen tills att fartyget sjunkit. Olle Rutgersson som är skeppsbyggare och professor i skeppsteknik är kritisk:
– Evakueringen av ”Finnbirch” visar att det inte hänt så mycket på lastfartygen. Efter ”Estonias” förlisning 1994 har helikoptrar hållits fram som lösningen. Men både vår forskning och verkligheten visar att det inte är så. Det är inte alls acceptabelt. En så enkel historia, att 14 man ska kunna lämna ett fartyg på mindre än en halvtimma, det borde vara ett krav.

Varför fungerar inte räddningshelikoptrar?
– De säger att man måste fira ner en människa från helikoptern. När det ligger någon ute i vattnet går det bra, men inte när folk är kvar på ett fartyg med slagsida. Då vill man inte riskera att skada ytbärgaren. Det betyder ju att systemet som sådant inte passar ihop med fartyg.

Varför är det så svårt att evakuera fartyg?
– När ett fartyg har så stor slagsida som ”Finnbirch” hade så är det väldigt svårt att röra sig överhuvudtaget. Det är som att klättra i berg. När fartyget dessutom rör sig i vågorna blir det värre. Bara att nå fram till överlevnadsdräkten och få på den blir nästan oöverstigligt.

Och att sjösätta en livbåt blir också svårt?
– Ja, systemen ska klara 20 graders slagsida men inte mer. Och är det mer än en meters sjögång är det väldigt farligt i vilket fall som helst. Då är en vanlig livbåt inget alternativ. Många fartyg har vanliga livbåtar monterade alldeles uppe vid bryggan, det kan vara 20–25 meter ner till vattnet. Jag tycker att det är kosmetika att skicka med ett sånt livbåtssystem.

Kosmetika? Vad menar du?
– Livbåtar är det synbara beviset på att man har tänkt på säkerhet. Man har en radda livbåtar för att den vanliga färjepassageraren ska känna sig trygg. Men jag tycker att näringen har ett ansvar också. Vi lurar folk. Invaggar dem i falsk säkerhet om vi har ett system som bara kan användas i ett fåtal situationer.

Hur borde det vara då?
– De anordningar man ska använda för att evakuera fartyg måste vara automatiska. Konceptet med frifallslivbåtar, som finns på många svenska lastfartyg, är en bra idé. Det är en kapsel som man tar sig in i, låser fast sig i och sedan finns det en utlösningsmekanism som skjuter ut kapsel. Men den behöver förbättras.

Vilka är svagheterna med systemet?
– Dagens frifallslivbåtar måste monteras akterut. På ett rorofartyg, som ”Finnbirch”, finns en stor jätteramp för lastning/lossning som också ska sitta akterut. Det finns helt enkelt inte plats för båda. Själva sjösättningsrampen borde konstrueras så att livbåten kan sjösättas från sidan också.

Varför gör man inte det idag?
– Jag tror att det beror på att man inte funderar på evakueringssystemet samtidigt som man gör resten av fartygskonstruktionen. Man bygger först det ideala lastfartyget. När man är klar med det funderar man på var man kan göra av livräddningsutrustningen …

Är det möjligt med frifallslivbåtar på passagerarfartyg?
– Jag vet att det finns ett förslag på hur ett sådant system skulle kunna se ut. Svårigheten med passagerarfartyg är att de är så stora, de kan ha upp till 5000 människor ombord. Så istället satsar man på att göra fartygen säkrare. De nya regler som diskuteras bygger på att passagerarfartyg ska vara konstruerade så att fartyget ska kunna ta sig till hamn utan att sjunka även om det händer en olycka. Då kan vi lämna livbåtar och sånt iland.

Det är svårt att inte tänka på ”världens mest osänkbara skepp”, ”Titanic”, när du säger så.
– Man får naturligtvis inte bli övermodig. Kanske vi måste ha något system, men det behöver inte vara världens bästa. Det är som med flyget.

Hur menar du?
– Vi accepterar att det inte finns fallskärmar. Istället får vi en flytväst. Och varken du eller jag tror att man någonsin kommer att rädda särskilt många med en flytväst. Om man kraschar i havet så är det inte flytväst vi behöver mest.

Och ”Estonia”, skulle en sådan olycka sluta annorlunda idag?
– Just den olyckan skulle inte hända igen. Med dagens regler ska man kunna ha minst en halvmeter vatten på bildäck utan att förlora stabiliteten. Men skulle det komma in mer vatten än så, då händer samma sak igen. Färjor borde vara konstruerade så att de inte sjunker eller åtminstone sjunker utan att välta, så att man får längre tid på sig att evakuera folk.

Idag anses ju livbåtar så farliga att man begränsar övningarna med dem. Vad tycker du om det?
– Det är skrämmande. Om det är för farligt att träna i hamn under lugna och säkra förhållanden – hur har man då tänkt att det ska fungera i verkligheten? Jag tycker att det är ett nederlag. Och jag tycker att nederlaget finns hos Sjöfartsverket.

Hur ska man göra då?
– Jag har sagt till Sjöfartsverket att de måste kräva mer realistisk träning. Då säger de att jag riskerar sjömännens liv. Men om man inte ställer det kravet så har man lagt ner utvecklingen. Kräver man övning med människor ombord skulle facket säga ifrån att i DEN livbåten sätter vi oss inte, du får skaffa ett bättre system och visa att det fungerar. Då har man satt igång en process.
– Jag är övertygad om att det går att göra mer. Evakuering är inget olösligt problem. Det handlar om kreativitet – och pengar att jobba på problemet. Men det lönar sig inte för en redare att satsa på en dyrare och mer komplicerad utrustning, för Sjöfartverket godkänner även en enklare och farligare utrustning. De måste ställa högre krav.

Näringen tar alltså inte ansvar för att man inte ställer tillräckligt höga krav på den?
– Som en del av näringen tycker jag det är en pinsam inställning, men så resonerar man. Sjöfartsverket säger att: ni kan gå utöver minimistandard och göra hur bra som helst. Men det är inte så väldigt ofta näringen gör det när det inte går att tjäna pengar på det. De ser bara kostnader.

Du har sagt att man måste tänka på säkerheten redan när man ritar fartygen. Men hur mycket av de här tankarna har slagit igenom på skeppsbyggarutbildningen?
– Nu rodnar jag, det ser du. Jag skäms. Det är väldigt lite, alldeles för lite. Om vi tar den vanliga studenten som går här så vet denna väldigt lite om evakuering.

Olle Gunnar Alfred Rutgersson
Född 17 februari 1945.
Arbete Professor i skeppsteknik och prefekt på Sjöfartshögskolan på Chalmers i Göteborg, forskar om sjösäkerhet.
Familj Hustru Agneta och tre vuxna döttrar.
Bor På Lindholmen i Göteborg.
Inkomst 65.000 kronor i månaden.
Övrigt Har för Sekotidningen betygsatt de evakueringsmöjligheter som finns för fartyg idag:

i lugnt väder i sjögång
livbåtar
3
1
frifallslivbåtar
5
3
slide med livflottar
3
2
strumpa med livflottar
3
2
helikopter
5
2

Betyg är satt på en skala 1-5, där 3 är godkänt.

”Överlevnadsdräkt helt nödvändigt vad man än väljer. Den ska vara individuellt anpassad, det är förutsättningen för att man ska klara sig.”

Fotnot: En slide är en uppblåsbar rutschkana, en strumpa är en anordning som man glider ned genom. Båda används för att evakuera färjor.”

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Postnord får 2,2 miljarder av ägarna

Postnord får 2,2 miljarder av ägarna

Danmark och Sverige har kommit överens om att ge det krisande Postnord ett tillskott på 2,2 miljarder svenska kronor. Den danska staten skjuter till 1,8 miljarder och Sverige står för resterande 400 miljoner. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höga halter av kvävedioxid i tunnelbanan

Det är tidvis höga halter av kvävedioxid och damm vid underhållsarbete i Stockholms tunnelbana. Det visar mätningar som Strukton Rail gjorde under våren 2017. Mätningarna skedde vid fyra olika arbetsmoment. Läs mer

Skärgårdsförhandlingarna har brutit samman

Förhandlingarna mellan Seko och Almega om ett nytt skärgårdsavtal har brutit samman. Enligt Seko har Almega sagt upp avtalet, vilket innebär att det blir avtalslöst tillstånd om sju dagar. Läs mer

Jobbar kvar för att det är kul

Jobbar kvar för att det är kul

Pelle Olsson är både kriminalvårdare och pensionär. Han tycker att han har fått det bästa av allt och rekommenderar andra samma sak. Men inte för att klamra sig fast vid jobbet. Läs mer

Lågavlönade får bättre betalt med nya avtalen

Årets avtalsrörelse skulle ge mer till dem som tjänar minst. En rundringning som Sekotidningen har gjort visar att många lokala löneförhandlingar har gett resultat, även om alla inte är helt nöjda. Läs mer

När jobbet leder till döden

När jobbet leder till döden

Hittills i år har 40 personer dött på jobbet. Här är en berättelse om hur det kan gå till. Om entreprenörskedjor, bristande kontroll och olyckliga omständigheter. Läs mer

”Jag gillar att vara utomhus”

”Jag gillar att vara utomhus”

Läs mer

Med orättvisorna i fokus

Med orättvisorna i fokus

Hennes drivkraft är kampen mot orättvisor. Och det är en fajt som Gabriella Lavecchia tagit i många olika roller inom arbetarrörelsen. Sedan i våras som vice förbundsordförande för Seko. Läs mer

Upphandling på slak lina

Upphandling på slak lina

Upphandlingar är ofta ett vågspel. Men en sak är säker, går det åt skogen drabbas inte de ytterst ansvariga, det är de anställda som råkar illa ut. Som nu på pendeltågen i Stockholm Läs mer

Billigare vara med i facket

Nu återinför socialdemokraterna skattereduktion för fackföreningsavgift, så det är bara att bli med i facket igen, skriver två socialdemokratiska riksdagsledamöter. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Ny postlag skippar brev över natten

Regeringen har presenterat ett förslag till ny postlag. Seko posten är positivt till stora delar av innehållet, men är besviket över att postboxar inte blir standard. Läs mer

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

– Titta så små byxorna är, säger tunneltvättare Madelene Berglund och lyfter upp en arbetsbyxa från bordet där ett av de större klädföretagen placerat sitt utbud. Läs mer

Seko och Fastighets går vidare med planerna på samgående

Planerna på att slå ihop de två förbunden har sedan en tid legat i malpåse i väntan på att avtalsrörelsen och kongresser ska vara avklarade. Nu har de tagit beslut om att tillsätta en utredning. Läs mer

Strid om gräns för kvartsdamm

Strid om gräns för kvartsdamm

Arbetsmiljöverket lade ett förslag om halverat gränsvärde för det farliga kvartsdammet. Medicinsk expertis och facket välkomnar förslaget medan arbetsgivarna tycker att det blir för dyrt. Nu är det inte säkert att det blir någon sänkning. Läs mer

”Dialog med facket är viktig”

”Dialog med facket är viktig”

Tomas Eneroth fick en rivstart på posten som infrastrukturminister sedan företrädaren, Anna Johansson, fick gå efter IT-skandalen på Transportstyrelsen. Till Sekotidningen säger han bland annat att han vill se än mer järnvägsunderhåll i statlig regi. Läs mer

Nytt avtal för anställda på Samhall

Efter konfliktvarsel och medlarbud har parterna kommit överens om ett nytt avtal för anställda på Samhall. Avtalet ger 7,1 procent i löneökningar under tre år och innehåller en låglönesatsning. Läs mer

Utredning kring Sekohärvan står still

Det rättsliga efterspelet till den så kallade Sekohärvan drar ut på tiden. Polisen har ingen utsedd utredare och fortfarande har inga förhör hållits med de inblandade. Läs mer

Försäkringar
Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Paketchauffören Tomas Dahl fick en stroke för tre år sedan. Genom Sekos sjukförsäkring fick han 50 000 kronor – pengar som var välkomna när han blev sjukskriven på heltid i tre månader. Läs mer

Lock out

En stridsåtgärd då arbetsgivarsidan utestänger de anställda från sin arbetsplats. Den som är lockoutad får ingen lön.