Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

För dig som arbetar med service och kommunikation
Nyhet

Livbåtar är kosmetika

28 mars 2007 09:00

Lastfartyget ”Finnbirch” haveri i slutet av förra året visar att det finns mycket kvar att göra när det gäller sjösäkerhet. 2 av 14 besättningsmän dog för att helikoptrarna tvingades vänta med hjälpinsatsen tills att fartyget sjunkit. Olle Rutgersson som är skeppsbyggare och professor i skeppsteknik är kritisk:
– Evakueringen av ”Finnbirch” visar att det inte hänt så mycket på lastfartygen. Efter ”Estonias” förlisning 1994 har helikoptrar hållits fram som lösningen. Men både vår forskning och verkligheten visar att det inte är så. Det är inte alls acceptabelt. En så enkel historia, att 14 man ska kunna lämna ett fartyg på mindre än en halvtimma, det borde vara ett krav.

Varför fungerar inte räddningshelikoptrar?
– De säger att man måste fira ner en människa från helikoptern. När det ligger någon ute i vattnet går det bra, men inte när folk är kvar på ett fartyg med slagsida. Då vill man inte riskera att skada ytbärgaren. Det betyder ju att systemet som sådant inte passar ihop med fartyg.

Varför är det så svårt att evakuera fartyg?
– När ett fartyg har så stor slagsida som ”Finnbirch” hade så är det väldigt svårt att röra sig överhuvudtaget. Det är som att klättra i berg. När fartyget dessutom rör sig i vågorna blir det värre. Bara att nå fram till överlevnadsdräkten och få på den blir nästan oöverstigligt.

Och att sjösätta en livbåt blir också svårt?
– Ja, systemen ska klara 20 graders slagsida men inte mer. Och är det mer än en meters sjögång är det väldigt farligt i vilket fall som helst. Då är en vanlig livbåt inget alternativ. Många fartyg har vanliga livbåtar monterade alldeles uppe vid bryggan, det kan vara 20–25 meter ner till vattnet. Jag tycker att det är kosmetika att skicka med ett sånt livbåtssystem.

Kosmetika? Vad menar du?
– Livbåtar är det synbara beviset på att man har tänkt på säkerhet. Man har en radda livbåtar för att den vanliga färjepassageraren ska känna sig trygg. Men jag tycker att näringen har ett ansvar också. Vi lurar folk. Invaggar dem i falsk säkerhet om vi har ett system som bara kan användas i ett fåtal situationer.

Hur borde det vara då?
– De anordningar man ska använda för att evakuera fartyg måste vara automatiska. Konceptet med frifallslivbåtar, som finns på många svenska lastfartyg, är en bra idé. Det är en kapsel som man tar sig in i, låser fast sig i och sedan finns det en utlösningsmekanism som skjuter ut kapsel. Men den behöver förbättras.

Vilka är svagheterna med systemet?
– Dagens frifallslivbåtar måste monteras akterut. På ett rorofartyg, som ”Finnbirch”, finns en stor jätteramp för lastning/lossning som också ska sitta akterut. Det finns helt enkelt inte plats för båda. Själva sjösättningsrampen borde konstrueras så att livbåten kan sjösättas från sidan också.

Varför gör man inte det idag?
– Jag tror att det beror på att man inte funderar på evakueringssystemet samtidigt som man gör resten av fartygskonstruktionen. Man bygger först det ideala lastfartyget. När man är klar med det funderar man på var man kan göra av livräddningsutrustningen …

Är det möjligt med frifallslivbåtar på passagerarfartyg?
– Jag vet att det finns ett förslag på hur ett sådant system skulle kunna se ut. Svårigheten med passagerarfartyg är att de är så stora, de kan ha upp till 5000 människor ombord. Så istället satsar man på att göra fartygen säkrare. De nya regler som diskuteras bygger på att passagerarfartyg ska vara konstruerade så att fartyget ska kunna ta sig till hamn utan att sjunka även om det händer en olycka. Då kan vi lämna livbåtar och sånt iland.

Det är svårt att inte tänka på ”världens mest osänkbara skepp”, ”Titanic”, när du säger så.
– Man får naturligtvis inte bli övermodig. Kanske vi måste ha något system, men det behöver inte vara världens bästa. Det är som med flyget.

Hur menar du?
– Vi accepterar att det inte finns fallskärmar. Istället får vi en flytväst. Och varken du eller jag tror att man någonsin kommer att rädda särskilt många med en flytväst. Om man kraschar i havet så är det inte flytväst vi behöver mest.

Och ”Estonia”, skulle en sådan olycka sluta annorlunda idag?
– Just den olyckan skulle inte hända igen. Med dagens regler ska man kunna ha minst en halvmeter vatten på bildäck utan att förlora stabiliteten. Men skulle det komma in mer vatten än så, då händer samma sak igen. Färjor borde vara konstruerade så att de inte sjunker eller åtminstone sjunker utan att välta, så att man får längre tid på sig att evakuera folk.

Idag anses ju livbåtar så farliga att man begränsar övningarna med dem. Vad tycker du om det?
– Det är skrämmande. Om det är för farligt att träna i hamn under lugna och säkra förhållanden – hur har man då tänkt att det ska fungera i verkligheten? Jag tycker att det är ett nederlag. Och jag tycker att nederlaget finns hos Sjöfartsverket.

Hur ska man göra då?
– Jag har sagt till Sjöfartsverket att de måste kräva mer realistisk träning. Då säger de att jag riskerar sjömännens liv. Men om man inte ställer det kravet så har man lagt ner utvecklingen. Kräver man övning med människor ombord skulle facket säga ifrån att i DEN livbåten sätter vi oss inte, du får skaffa ett bättre system och visa att det fungerar. Då har man satt igång en process.
– Jag är övertygad om att det går att göra mer. Evakuering är inget olösligt problem. Det handlar om kreativitet – och pengar att jobba på problemet. Men det lönar sig inte för en redare att satsa på en dyrare och mer komplicerad utrustning, för Sjöfartverket godkänner även en enklare och farligare utrustning. De måste ställa högre krav.

Näringen tar alltså inte ansvar för att man inte ställer tillräckligt höga krav på den?
– Som en del av näringen tycker jag det är en pinsam inställning, men så resonerar man. Sjöfartsverket säger att: ni kan gå utöver minimistandard och göra hur bra som helst. Men det är inte så väldigt ofta näringen gör det när det inte går att tjäna pengar på det. De ser bara kostnader.

Du har sagt att man måste tänka på säkerheten redan när man ritar fartygen. Men hur mycket av de här tankarna har slagit igenom på skeppsbyggarutbildningen?
– Nu rodnar jag, det ser du. Jag skäms. Det är väldigt lite, alldeles för lite. Om vi tar den vanliga studenten som går här så vet denna väldigt lite om evakuering.

Olle Gunnar Alfred Rutgersson
Född 17 februari 1945.
Arbete Professor i skeppsteknik och prefekt på Sjöfartshögskolan på Chalmers i Göteborg, forskar om sjösäkerhet.
Familj Hustru Agneta och tre vuxna döttrar.
Bor På Lindholmen i Göteborg.
Inkomst 65.000 kronor i månaden.
Övrigt Har för Sekotidningen betygsatt de evakueringsmöjligheter som finns för fartyg idag:

i lugnt väder i sjögång
livbåtar
3
1
frifallslivbåtar
5
3
slide med livflottar
3
2
strumpa med livflottar
3
2
helikopter
5
2

Betyg är satt på en skala 1-5, där 3 är godkänt.

”Överlevnadsdräkt helt nödvändigt vad man än väljer. Den ska vara individuellt anpassad, det är förutsättningen för att man ska klara sig.”

Fotnot: En slide är en uppblåsbar rutschkana, en strumpa är en anordning som man glider ned genom. Båda används för att evakuera färjor.”

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Banarbetare omkom efter påkörning

En banarbetare i 50-årsåldern omkom efter att ha blivit påkörd av ett tåg. Mannen arbetade i spåret öster om Arboga då han blev påkörd av ett SJ-tåg. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

650 får gå från Telia

Telia måste spara i den svenska verksamheten och bantar med cirka 650 tjänster, av dessa är ett 40-tal Sekomedlemmar. Det står klart efter gårdagens fackliga förhandlingar. Läs mer

Kongress 2017

Allt om kongressen

Läs mer

Slipp stressen på semestern

Slipp stressen på semestern

På ISS Transport i Malmö har de anställda lite olika planer inför semestern. Några planerar, andra tar dagen som den kommer. Läs mer

Besvikna pendelstädare oroar sig för framtiden

Besvikna pendelstädare oroar sig för framtiden

Det blev 28 städare som förlorar sitt arbete på pendeln i Stockholm när Solreneriet drar ner. 41 städare får sin arbetstid sänkt till 50, 40 eller 20 procent. Fyra får nytt jobb på tunnelbanan. Läs mer

Långa dagar i bilen – utan riktig lön

Långa dagar i bilen – utan riktig lön

De berättar om långa dagar i bilen. Om jobbiga körningar när sömnen tränger sig på, och så det värsta – att vara borta från familjen långt in på kvällen, var och varannan dag. Läs mer

”Vi får kämpa hela tiden”

”Vi får kämpa hela tiden”

Läs mer

Janne Rudén tackar för sig

Janne Rudén tackar för sig

Efter 15 år som förbundsordförande har Janne Rudén gått i pension. Här berättar han om framgångar och bakslag och om fördelen med att Frölunda förlorar i ishockey. Läs mer

Seko är sina medlemmar

Seko är sina medlemmar

En ny förbundsledning ska nu göra Seko till ett öppet och lyssnande förbund dit nya söker sig och gamla stannar kvar. Läs mer

Nej till begränsningar i konflikträtten

Uppenbarligen blir det ett ingrepp i förhandlingarna till fördel för en arbetsgivare som agerar antifackligt, skriver Seko Stockholms styrelse apropå regeringens kommande utredning av konflikträtten. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Strejk stoppar finska tåg

Lokförarna i Finland lägger ner arbetet i protest i kväll klockan 19.00 svensk tid. Sju andra transportfack är redo att stödja aktionen. Läs mer

Minst och bäst – på Boxholmsdepån gick övergången utan problem

Minst och bäst – på Boxholmsdepån gick övergången utan problem

När Alstom tog över Boxholmsdepån 2014 var det Jörgen Liebgotts tredje arbetsgivare på sex år. Alla övergångar har varit okej, men det senaste bytet gick riktigt bra, säger han. Läs mer

Chaufför omkom vid Postnords terminal

En chaufför har avlidit i en olycka vid Postnords terminal i Segeltorp i södra Stockholm. Olyckan inträffade för en vecka sedan och chauffören avled efter några dagar på sjukhus. Läs mer

Konkurrens får finska fack att se rött

Konkurrens får finska fack att se rött

UPPDATERAD MED VARSEL OM POLITISK STREJK. Huvudlöst! Det säger facket om den finska regeringens förslag att utsätta passagerartrafiken på landets järnvägar för konkurrens. Läs mer

Arbetsmiljöbrott på Euromaint

Arbetsmiljöbrott på Euromaint

Euromaint Rail har accepterat att betala en företagsbot på 200 000 kronor efter en arbetsolycka på bolagets anläggning på Minuthandelsgatan i Göteborg 2015. Läs mer

DSB vill sälja Upptåget till Transdev

Danska DSB säljer DSB Uppland, Upptåget, till Transdev. Innan affären går i lås ska dock Region Uppsala godta försäljningen. Läs mer

Boden breddar lokförarutbildningen

I september börjar en ny kull lokförarelever sin utbildning i Boden. Fyra av 27 har utomsvensk bakgrund. De har rekryterats till utbildningen tack vare riktade insatser. Läs mer

Reneriets vd: Vi klarar kvaliteten med färre städare

Reneriets vd Tina Wessman Hellstadius säger till Sekotidningen att hon är övertygad om att företaget klarar kvaliteten på städningen på Stockholms pendeltåg med färre anställda. Läs mer

Bristyrken
Svårt för många branscher att locka ungdomar

Svårt för många branscher att locka ungdomar

En ko ställer sig och tittar på Linnea Sundfors när hon åker upp i liftkorgen. Hon och Leif Bergman är i Smedsbyn utanför Örnsköldsvik för att besikta gatubelysningen. Läs mer

Vild strejk

En strejk som inte är tillåten.