Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Nyhet

Livbåtar är kosmetika

28 mars 2007 09:00

Lastfartyget ”Finnbirch” haveri i slutet av förra året visar att det finns mycket kvar att göra när det gäller sjösäkerhet. 2 av 14 besättningsmän dog för att helikoptrarna tvingades vänta med hjälpinsatsen tills att fartyget sjunkit. Olle Rutgersson som är skeppsbyggare och professor i skeppsteknik är kritisk:
– Evakueringen av ”Finnbirch” visar att det inte hänt så mycket på lastfartygen. Efter ”Estonias” förlisning 1994 har helikoptrar hållits fram som lösningen. Men både vår forskning och verkligheten visar att det inte är så. Det är inte alls acceptabelt. En så enkel historia, att 14 man ska kunna lämna ett fartyg på mindre än en halvtimma, det borde vara ett krav.

Varför fungerar inte räddningshelikoptrar?
– De säger att man måste fira ner en människa från helikoptern. När det ligger någon ute i vattnet går det bra, men inte när folk är kvar på ett fartyg med slagsida. Då vill man inte riskera att skada ytbärgaren. Det betyder ju att systemet som sådant inte passar ihop med fartyg.

Varför är det så svårt att evakuera fartyg?
– När ett fartyg har så stor slagsida som ”Finnbirch” hade så är det väldigt svårt att röra sig överhuvudtaget. Det är som att klättra i berg. När fartyget dessutom rör sig i vågorna blir det värre. Bara att nå fram till överlevnadsdräkten och få på den blir nästan oöverstigligt.

Och att sjösätta en livbåt blir också svårt?
– Ja, systemen ska klara 20 graders slagsida men inte mer. Och är det mer än en meters sjögång är det väldigt farligt i vilket fall som helst. Då är en vanlig livbåt inget alternativ. Många fartyg har vanliga livbåtar monterade alldeles uppe vid bryggan, det kan vara 20–25 meter ner till vattnet. Jag tycker att det är kosmetika att skicka med ett sånt livbåtssystem.

Kosmetika? Vad menar du?
– Livbåtar är det synbara beviset på att man har tänkt på säkerhet. Man har en radda livbåtar för att den vanliga färjepassageraren ska känna sig trygg. Men jag tycker att näringen har ett ansvar också. Vi lurar folk. Invaggar dem i falsk säkerhet om vi har ett system som bara kan användas i ett fåtal situationer.

Hur borde det vara då?
– De anordningar man ska använda för att evakuera fartyg måste vara automatiska. Konceptet med frifallslivbåtar, som finns på många svenska lastfartyg, är en bra idé. Det är en kapsel som man tar sig in i, låser fast sig i och sedan finns det en utlösningsmekanism som skjuter ut kapsel. Men den behöver förbättras.

Vilka är svagheterna med systemet?
– Dagens frifallslivbåtar måste monteras akterut. På ett rorofartyg, som ”Finnbirch”, finns en stor jätteramp för lastning/lossning som också ska sitta akterut. Det finns helt enkelt inte plats för båda. Själva sjösättningsrampen borde konstrueras så att livbåten kan sjösättas från sidan också.

Varför gör man inte det idag?
– Jag tror att det beror på att man inte funderar på evakueringssystemet samtidigt som man gör resten av fartygskonstruktionen. Man bygger först det ideala lastfartyget. När man är klar med det funderar man på var man kan göra av livräddningsutrustningen …

Är det möjligt med frifallslivbåtar på passagerarfartyg?
– Jag vet att det finns ett förslag på hur ett sådant system skulle kunna se ut. Svårigheten med passagerarfartyg är att de är så stora, de kan ha upp till 5000 människor ombord. Så istället satsar man på att göra fartygen säkrare. De nya regler som diskuteras bygger på att passagerarfartyg ska vara konstruerade så att fartyget ska kunna ta sig till hamn utan att sjunka även om det händer en olycka. Då kan vi lämna livbåtar och sånt iland.

Det är svårt att inte tänka på ”världens mest osänkbara skepp”, ”Titanic”, när du säger så.
– Man får naturligtvis inte bli övermodig. Kanske vi måste ha något system, men det behöver inte vara världens bästa. Det är som med flyget.

Hur menar du?
– Vi accepterar att det inte finns fallskärmar. Istället får vi en flytväst. Och varken du eller jag tror att man någonsin kommer att rädda särskilt många med en flytväst. Om man kraschar i havet så är det inte flytväst vi behöver mest.

Och ”Estonia”, skulle en sådan olycka sluta annorlunda idag?
– Just den olyckan skulle inte hända igen. Med dagens regler ska man kunna ha minst en halvmeter vatten på bildäck utan att förlora stabiliteten. Men skulle det komma in mer vatten än så, då händer samma sak igen. Färjor borde vara konstruerade så att de inte sjunker eller åtminstone sjunker utan att välta, så att man får längre tid på sig att evakuera folk.

Idag anses ju livbåtar så farliga att man begränsar övningarna med dem. Vad tycker du om det?
– Det är skrämmande. Om det är för farligt att träna i hamn under lugna och säkra förhållanden – hur har man då tänkt att det ska fungera i verkligheten? Jag tycker att det är ett nederlag. Och jag tycker att nederlaget finns hos Sjöfartsverket.

Hur ska man göra då?
– Jag har sagt till Sjöfartsverket att de måste kräva mer realistisk träning. Då säger de att jag riskerar sjömännens liv. Men om man inte ställer det kravet så har man lagt ner utvecklingen. Kräver man övning med människor ombord skulle facket säga ifrån att i DEN livbåten sätter vi oss inte, du får skaffa ett bättre system och visa att det fungerar. Då har man satt igång en process.
– Jag är övertygad om att det går att göra mer. Evakuering är inget olösligt problem. Det handlar om kreativitet – och pengar att jobba på problemet. Men det lönar sig inte för en redare att satsa på en dyrare och mer komplicerad utrustning, för Sjöfartverket godkänner även en enklare och farligare utrustning. De måste ställa högre krav.

Näringen tar alltså inte ansvar för att man inte ställer tillräckligt höga krav på den?
– Som en del av näringen tycker jag det är en pinsam inställning, men så resonerar man. Sjöfartsverket säger att: ni kan gå utöver minimistandard och göra hur bra som helst. Men det är inte så väldigt ofta näringen gör det när det inte går att tjäna pengar på det. De ser bara kostnader.

Du har sagt att man måste tänka på säkerheten redan när man ritar fartygen. Men hur mycket av de här tankarna har slagit igenom på skeppsbyggarutbildningen?
– Nu rodnar jag, det ser du. Jag skäms. Det är väldigt lite, alldeles för lite. Om vi tar den vanliga studenten som går här så vet denna väldigt lite om evakuering.

Olle Gunnar Alfred Rutgersson
Född 17 februari 1945.
Arbete Professor i skeppsteknik och prefekt på Sjöfartshögskolan på Chalmers i Göteborg, forskar om sjösäkerhet.
Familj Hustru Agneta och tre vuxna döttrar.
Bor På Lindholmen i Göteborg.
Inkomst 65.000 kronor i månaden.
Övrigt Har för Sekotidningen betygsatt de evakueringsmöjligheter som finns för fartyg idag:

i lugnt väder i sjögång
livbåtar
3
1
frifallslivbåtar
5
3
slide med livflottar
3
2
strumpa med livflottar
3
2
helikopter
5
2

Betyg är satt på en skala 1-5, där 3 är godkänt.

”Överlevnadsdräkt helt nödvändigt vad man än väljer. Den ska vara individuellt anpassad, det är förutsättningen för att man ska klara sig.”

Fotnot: En slide är en uppblåsbar rutschkana, en strumpa är en anordning som man glider ned genom. Båda används för att evakuera färjor.”

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Rättelse om Postnordartikel

Fel version av artikeln ”Seko postens kupp mot danska facket” är publicerad i senaste numret av Sekotidningen och innehåller felaktiga citat. Det beror på att reportern missuppfattade Seko postens ordförande Johan Lindholm, vilket vi ber om ursäkt för. Den korrekta versionen av texten finns att läsa här https://sekotidningen.se/artikel/spelet-om-postnord/ Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höjd pensionsålder

De sex partierna i pensionsgruppen har slutit en överenskommelse om att förändra pensionssystemet. Lägstaåldern för pensionsuttag höjs från 61 till 64 år, rätten att jobba kvar höjs från 67 till 69 år och skyddet för de fattigaste pensionärerna stärks. Läs mer

Metoo-upprop inom Kriminalvården

Över 1000 anställda och tidigare anställda inom Kriminalvården har skrivit under uppropet #virivermurarna mot sexuella trakasserier och kränkningar på jobbet. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Tågkompaniet ska köra Krösatågen

Nu är det klart att Krösatågen tas över av Tågkompaniet från och med december 2018 och nio år framåt. Båda affärerna, nord och syd, ingår i upphandlingen. Idag är det Transdev som kör trafiken. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Mutanklagelser mot Trafikverket

Mutanklagelser mot Trafikverket

”Vi ska vända på alla stenar.” Det var löftet från Trafikverket när Sekotidningen i april skrev om den muthärva som Kalla fakta på TV4 fortsatt att granska. Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko tappar inte längre medlemmar

-Seko tappar inte längre medlemmar. Antalet aktiva medlemmar är strax under 74 000 och har legat stilla sedan april i år. Läs mer

Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt

Vinden tycks ha vänt för den svenska handelsflottan.  Tre rederier har beslutat att låta sammanlagt åtta fartyg gå under svensk flagg. Läs mer

Externt företag vill ta över SJ:s kundtjänst

SJ kan låta ett externt företag ta över verksamheten vid servicecentret i Ånge. SJ har ett 100-tal anställda i Ånge, som nu är oroliga för avtalsdumpning. Men enligt SJ kan det vara ett sätt att rädda jobben. Läs mer

Sänkt avgift i Sekos a-kassa

Avgiften till Sekos a-kassa sänks med 15 kronor den 1 januari 2018, under förutsättning att beslutet godkänns av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Läs mer

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Trots höjningen av a-kassetaket för två år sedan är många arbetslösa fortfarande underförsäkrade. Åtta av tio av arbetslösa Sekoiter får mindre än 80 procent. För hela arbetsmarknaden är det sju av tio. Läs mer

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

Nattmangling

Avtalsförhandlingar som drar ut på tiden så att de fortsätter under natten. Hänger ihop med slutskedet av en avtalsförhandling, men sker allt mer sällan.