Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Tema: EU-valet

Lex Laval

Laval-lagen, eller Lex Laval, stiftades efter att Laval-domen avkunnats i EU-domstolen. Den reglerar bland annat i vilka sammanhang svenska fackföreningar kan ta till stridsåtgärder mot företag med utstationerad arbetskraft. Till exempel är det inte tillåtet att kräva något över kollektivavtalets hårda kärna, det vill säga minimilön även om de verkliga lönerna i branschen är högre.

31 mars 2014 12:54

Hur ser ni på Lex Laval?

Vänsterpartiet:

Vi är skarpa motståndare till Lex Laval. Med Laval-domen ställde sig EU-domstolen på ett mycket provokativt sätt på storföretagens sida.

Vi instämmer med de flera hundra arbetsrättsjurister från olika EU-länder som förra året antog ett gemensamt manifest ”mot den dramatiska avregleringen av arbetsmarknaden i EU”. De menar också, helt korrekt, att ”den sociala modellen i Europa hotas av ödeläggning.”

Socialdemokraterna:

Lex Laval skall rivas upp och göras om. Regeringen har till och med gått längre än domstolen krävde. Facken ställs inför höga beviskrav och ges inga verktyg för att uppfylla dem. Detta skapar grogrund för fiffel och lönedumpning.

Miljöpartiet:

Miljöpartiet oroas över att Lex Laval riskerar att skapa ojämlika villkor på arbetsmarknaden till arbetstagarens nackdel. Därför har vi krävt en utredning om Lex Lavals konsekvenser. Utredningen är nu tillsatt och vi inväntar dess resultat. Det är viktigt att den svenska modellen med avtal mellan berörda parter bibehålls.

Folkpartiet:

Precis som inom andra områden så behöver vi följa upp EU-beslut med nationell lagstiftning. Lex Laval är ett sådant exempel. Lagen ses över just nu av en parlamentarisk kommitté som ska redovisa sitt uppdrag i slutet av året. Kommittén har precis påbörjat sin analys av hur det ser ut, hur många som är utstationerade i Sverige per år, var de kommer ifrån, vilka branscher de verkar i och hur deras grundläggande arbets- och anställningsvillkor säkerställs. Det är därför för tidigt för oss att komma med förslag på ändringar.

Centerpartiet:

Lex Laval är ett positivt domslut för den fria rörligheten i Europa. Vi kan också se att domen inte lett till försämrade arbetsvillkor i Sverige vilket kritikerna befarade.

Moderaterna:

Lex Laval säkerställer bra och rättvisa villkor och säkerställer att utstationeringsdirektivet tillämpas på ett korrekt sätt i Sverige. Att öppna upp utstationeringsdirektivet för ny förhandling, som en del nu för fram krav på, skulle riskera att leda till försämringar för vår del. Vill man förbättra utstationerade arbetstagares villkor är det bättre att skärpa tillämpning och kontroll av de nuvarande reglerna, både på EU- och nationell nivå.

Kristdemokraterna:

Laval-domen behövdes för att sätta ordning i samband med utstationering, i stort har Lex Laval skapat en rimlig ordning. Med det sagt så ska tilläggas att vi emotser den tillsatta parlamentariska kommitté som ska utvärdera de ändringar som gjordes i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare, den s.k. lex Laval, med anledning av Lavaldomen. I kommitténs utredningsdirektiv ingår att utvärdera Lex Lavals tillämpning och hur skyddet för utstationerade arbetstagares grundläggande arbets- och anställningsvillkor kan säkerställas, något som är mycket angeläget.

Piratpertiet:

Piratpartiet är fokuserat på att försvara det fria och öppna internet, för ett fritt och öppet samhälle. Det demokratiska samhället är på längre sikt en förutsättning för alla andra frågor, inklusive de arbetsrättsliga. Men vi har inte tagit ställning som parti i de flesta dagsaktuella arbetsrättsliga frågor, så därför röstar vi i EU-parlamentet med den grupp vi tillhör (den Gröna).

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Relaterade ämnen

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Så tycker partierna i EU-frågor

Sekotidningen har frågat de partier som i dag är representerade i EU-parlamentet hur de ser på ett antal frågor som har direkt inverkan på arbetstagare i Sverige. Här är deras svar i kortform. För att se hela svaret och få mer information klicka på länken i anslutning till respektive fråga. Läs mer

EU-valet

Varför ska man egentligen rösta i EU-valet?

Den 25 maj är det val till EU-parlamentet. EU påverkar allas vår vardag och vårt arbetsliv vare sig du bryr dig om valet eller inte. På följande sidor kan du läsa om aktuella arbetsmarknadsfrågor, parlamentarikersnack, hotet från extremhögern och mycket annat. Läs mer

Övrigt

Finns det några andra frågor ni driver som påverkar situationen för arbetstagare i Sverige? Läs mer

Upphandling och kollektivavtal

Syftet med det nya upphandlingsdirektivet är att skärpa och förtydliga reglerna för offentliga upphandlingar i medlemsländerna. Parlamentet har bland annat drivit igenom att större hänsyns ska tas till arbetsvillkor samt miljö- och socialt ansvar hos anbudsvinnaren, inte bara lägstapris. Man skriver in att det ska vara möjligt att kräva kollektivavtalsenliga villkor. Läs mer

Arbetsmiljö

Syftet med REfit-initiativet är att underlätta för små och medelstora företag genom att rensa bort vad man anser vara onödiga regler och förordningar. Problemet är att kommissionen tycker att arbetsmiljön är onödigt reglerad och man vill då släppa på kraven för företag med under 250 anställda, vilket omfattar cirka 90 procent av EU:s arbetstagare. Många kritiker påpekar att problem med arbetsmiljön är vanligare i små företag. Läs mer

Det sociala protokollet

Den svenska arbetarrörelsen kräver tillsammans med sina europeiska kolleger att ett socialt protokoll införs vid nästa fördragsändring i EU. Tanken är att den fria rörligheten inom EU inte ska kunna utnyttjas för att pressa löner eller arbetsvillkor. Ett socialt protokoll skulle innebära att de grundläggande fackliga rättigheterna inte underordnas EU:s ekonomiska friheter. Läs mer

Lex Laval

Laval-lagen, eller Lex Laval, stiftades efter att Laval-domen avkunnats i EU-domstolen. Den reglerar bland annat i vilka sammanhang svenska fackföreningar kan ta till stridsåtgärder mot företag med utstationerad arbetskraft. Till exempel är det inte tillåtet att kräva något över kollektivavtalets hårda kärna, det vill säga minimilön även om de verkliga lönerna i branschen är högre. Läs mer

Utstationerings-direktivet

Syftet är att säkerställa att arbetstagare som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land åtnjuter samma sociala skydd som inhemsk arbetskraft. Parlamentet har också lyckats få till en skrivning om huvudentreprenörsansvar, om än bara i ett led och inte i hela entreprenörskedjan. Nackdelar är att man inte gör något åt konsekvenserna av Laval-domen. Det går till exempel inte att kräva högre löner för utstationerad arbetskraft än minimilönen i kollektivavtalet. Läs mer