Olof Hammar berättar om många och långa restimmar i bilen på väg till serviceuppdragen inom telekombranschen.

Jag vet inte när och om jag kommer hem på kvällen, säger Robert Mellgren, serviceingenjör på Teracom.

I maj varslade Seko om konflikt på telekomavtalet och fältteknikernas långa resor var en viktig orsak. Det blev ingen strejk, men inte heller en helt tillfredsställande lösning på problemet. Avtalet ger ett skydd för hemgaragerade som inte har något annat val än att ha tjänstebilen hemma. Deras arbetsdagar kan, inklusive restiden, inte längre vara hur långa som helst.

Foto: Marcus Bäckström

Robert Mellgren bor i Storuman och utgår därifrån. Som anställd på Teracom servar han allt i från mobiltelefoni till radio- och tv-sändningar och fibernät. Mycket behöver åtgärdas löpande.

Han är även biträdande huvudskyddsombud för Seko och ser restidsfrågan som en viktig arbetsmiljöfråga.

För Robert kan en arbetsdag ha fem tim- mars resa – enkel väg. Maxtiden hemifrån är 13 timmar, sen måste han ha sin dygnsvila enligt lag. Den är 11 timmar.

Alla resor utanför arbetstiden, åtta timmar per dag, räknas som restid och betalas med restidsersättning på 69 kronor per timme. Enda undantaget är akut felavhjälpning. Då räknas all tid som arbetstid eller övertid, om det är godkänt av närmaste chef.

– Resan till arbetet och hemresan efter avslutad arbetsdag är restid, minus 30 minuter i vardera riktningen, som inte ger någon ersättning alls. Som jag ska bjuda på.

– Jag kan ha tre eller fyra timmar hem och kan förstås övernatta på hotell, men det är viktigt att få ihop livet med familjen. Det händer regelbundet att jag kommer hem sent.

Robert Mellgrens dagar börjar tidigt och slutar ofta sent.

– När jag sätter mig i bilen är jag i mina ögon redan på jobbet. Bilen är min arbetsplats, jag har arbetskläder, skyddskläder, på mig, jag talar i telefon, jag har verktyg och instrument med mig, säger Robert och lägger till:

– Jag planerar ofta arbetet vid frukostbordet och samordnar sedan med kolleger när jag satt mig i bilen. Detta för att vi effektivt ska kunna fördela jobbet, till exempel ta med snöskotrar eller terrängfordon.

En arbetsdag kan bli mycket lång:

– Det händer ibland att jag åker 04:30 för att hinna med flyget och så kommer jag hem 22:30, samma kväll. All tid utöver 8 timmar är restid.

– Vi förväntas arbeta mer än andra yrkesgrupper, så är det bara.

Enligt Robert fanns det en gång i tiden viss rim och reson i restidens nuvarande utformning. Det var när de var elva tekniker på området och kunde dela upp felavhjälpning och underhåll. Varje grupp kunde ha sin specialkompetens. Alla behövde inte resa långt varje dag. Idag går det inte att dela upp jobbet på samma sätt.

– Alla får göra allt, åka på akut felavhjälpning och underhållsjobb. Jag vet inte från dag till dag vad jag ska göra eller om jag sover hemma på kvällen.

Robert Mellgren tycker att all tid i bilen skulle räknas som arbetstid och ge full lön. Arbete utanför ordinarie arbetstid borde vara övertid.

–Vi borde inte vara tvungna att sitta i en tjänstebil, sköta planering och kontorsarbete via telefon utan att få en riktig lön. Tjänstebilen är likvärdig ett skrivbord, kassan i mataffären eller pilotstolen på ett flygplan.

För de som har individuella överenskommelser återstår ett arbete. Med nya avtalet kan de i alla fall säga upp hemgarageringen utan att riskera uppsägning.

Det växande problemet med långa restider utanför arbetstiden har delvis sin förklaring

i att branschen förändrats kraftigt under se- nare år. Arbetsområdena i branschen växer stadigt, vilket betyder att teknikerna kan ha 40–50 mil till kunden.

Kunderna vill därutöver ha omedelbar service av allt från fiber till mobiltelefoni. Till en låg kostnad.

Mellan en och en halv och två timmar res- tid enkel väg är en normal dag i branschen. Sedan finns det mer extrema förhållanden. Som för Olof Hammar, kabelanvisare på Eltel Infranet, och Robert Mellgren.

Olof berättar att det händer 15–20 gånger per år att han reser sammanlagt fem eller sex timmar på en dag. Hans arbetsområde omfattar Uppland, Södermanland, Västmanland utom Arboga och ett område kring Avesta i södra Dalarna.

– Förra veckan till exempel reste jag 43 mil en dag från Knivsta, där jag bor, till Kungsör, vidare till Fagersta och tillbaka till Knivsta.

Olof Hammar får restidsersättning för två timmar per dag, resten är övertid. Restiden är pensionsgrundande, vilket han tycker är bra, men den är inte så hög.

– Hos oss är det 101 kronor per timme. När vi sitter i bilen är det arbete så det borde vara full lön, säger han.

Sekotidningen har talat med flera tekniker, varav flertalet vill vara anonyma. De har liknande berättelser som Olof Hammar och Robert Mellgren om långa resor till och från olika arbetsplatser.

Lars Järpestam är serviceingenjör på Teracom och har hela Sverige som arbetsområde. Han är hemifrån fyra dagar per vecka och önskar att resorna till och från de olika platserna, särskilt på söndagar, skulle räknas som arbetstid. Det kan ta sex sju tim- mar av hans lediga söndag att komma på plats.

Det är nästan uteslutande så alla vill lösa problemet. Att restid räknas som arbetstid. Pengar är bra men löser inte alla problem, som frånvaro och trötthet bakom ratten,

Olof Hammar brukar stanna bilen då och då för att vila.

– Det behöver jag. Jag orkar inte sitta och köra hur länge som helst. Jag har haft mycket övertid de senaste åren och säger faktiskt ifrån ibland. Det går inte att arbeta hur mycket som helst.