-Vi yrkade på särskilda medel till vissa grupper som har halkat efter, men vi kunde inte acceptera Kriminalvårdens motbud som handlade om makten över arbetstiden, så vi avslutade förhandlingarna, säger Christer Henriksson, ordförande för Seko Kriminalvård.

Enligt Seko är det väldigt stora löneskillnader mellan kriminalvårdare i olika verksamheter och i olika delar av landet. Mycket beror på den individuella lönesättningen, men också på att storstadsområdena höjt lönerna för att locka till sig personal.

-Vi vill ha en något annorlunda fördelning, säger Christer Henriksson. Nu blir det något som parterna lokalt får försöka bevaka.

Det är första gången han är med om att parterna inte kan komma överens om ett avtal för Seko på Kriminalvården.

-Det är ovanligt. Samtidigt är vi ense om att förhandlingarna ute på verksamhetsområdena ska genomföras som vanligt. Blir vi inte överens där kopplas en lönenämnd in, säger Christer Henriksson.

Parterna är också ense om att ta ett år i taget.

-Vi kan återuppta förhandlingarna nästa år eller år tre om vi vill det, säger han.

Det centrala avtalet ger 6,5 procent på tre år, med 2,2 procent eller lägst 528 kronor för 2017. Plus låglönesatsningen som innebär att alla som tjänar under 24 000 kronor per månad ska generera till potten som om de tjänar 24 000.

Lena Månsson, biträdande sektionschef på HR-avdelningen, Kriminalvården säger att hon tycker det är tråkigt att parterna inte kommit överens, men att det blir en ny chans nästa år. Orsaken till att det inte blir något avtal vill hon inte gå in på. Det är belagt med förhandlingssekretess, säger hon.

-Vi ser på saker på olika sätt, men vi lyckades avsluta på ett sådan sätt att vi kan fortsätta lokalt. För de lokala parterna blir det inte så stor skillnad. Lön ska, som vanligt, sättas individuellt enligt det centrala avtalet, säger Lena Månsson.