Lars Månsson, 53, har haft tur. På 32 år har han bara varit med om en incident som var i närheten av en påkörning. Den slutade lyckligt.

– Det var en gång på 80-talet, jag jobbade på SJ. En man stod plötsligt på spåret i en kurva och jag började bromsa. Som tur var klev han snabbt två steg åt sidan och när tåget passerade tittade han mig rakt in i ögonen.

– Den blicken glömmer jag aldrig, säger Lars Månsson och påtalar att idag tas personal ibland ur tjänst även vid incidenter.

Som huvudskyddsombud har Lars Månsson kontakt med ett 20-tal kamrathjälpare som har till uppgift att stödja företagets kolleger vid olyckor och kriser. Arbetet, som startade i SJ på 80-talet, tillämpas nu på de festa av landets stora järnvägsföretag. Med en grundutbildning i hur människor reagerar i chock är det kamrathjälparens uppgift att vara först på plats när någonting händer. En värmande filt över axlarna, lite varmt att dricka, någon som tröstar. Små insatser som visat sig vara viktiga i det långsiktiga rehabiliteringsarbetet. Värst är reaktionerna vid rena olyckor, till exempel påkörning av lekande barn.

– Även om lokförarna är inställda på att de kommer att köra på någon förr eller senare, är det alltid lika överraskande. Reaktionerna är olika, men de festa fokuserar på om de kunde gjort något för att förhindra olyckan.

En lokförare som råkat ut för en personpåkörning tas omedelbart ur tjänst och ibland även resten av besättningen. Inom 48 timmar måste personen träffa läkare i företagshälsovården. När läkaren ger klartecken återgår personen till arbetet, de festa är tillbaka inom tre dagar.

Lars Månsson tycker att den tiden räcker. Att gå hemma för länge och grubbla hjälper inte, menar han. Viktigt är också att ha en kamratstödjare till hands första gången man måste passera olycksplatsen igen.

– Det tar en tid, till slut tänker man inte på det så mycket. Men att radera ut minnet är omöjligt och man blir oerhört känslig och uppmärksam på händelser runt tåget, säger Lars Månsson, som ställer sig tveksam till om det går att eliminera problemet genom fler övervakningskameror eller mer stängsel.

Det finns inga uppgifter om hur mycket tillbuden och verksamheten runt kamrathjälpen har kostat Arriva. I vissa fall betalar AFA ut ersättning till personal som drabbas.