Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Debatt

Järnvägen behöver en ny organisation

De övergripande principerna för godstrafiken är förvirrade och svåra att omsätta i verklig verksamhet, skriver Björn Hasselgren, forskare på KTH, i en kommentar till granskningen av godstrafik som Sekotidningen och Dagens Arbete gjort. Hasselgren anser att staten, efter att ha misslyckats i 70 år, inte längre ska vara ensamägare av järnvägsinfrastrukturen. Aktiebolag eller brukarkollektiv som tar över ansvaret för olika banor eller bandelar kan vara ett alternativ.

15 juni 2015 10:31

Dagens Arbete och Sekotidningen har pekat på brister som många uppfattar i det svenska järnvägssystemet när det gäller godstransporterna. Järnvägen är ett komplext produktionssystem med väsentliga inbördes samband och beroenden mellan olika funktioner. I övrigt är järnvägen inte särskilt unik som organisation.

Alla organisationer behöver en organisatorisk modell och idé som ger långsiktigt hållbara verksamhetsförutsättningar. Dessa saknas idag, vilket ger upphov till olika matchningsproblem. Detta är viktigare att åtgärda än enbart tillförsel av mer resurser till järnvägen.

Organisationer, som järnvägsföretag, behöver en övergripande målbild för sin verksamhet, en fungerande finansiell ram och en affärsidé som beskriver hur kundernas behov ska kunna mötas genom organisationens tjänster. Det normala i en marknadsekonomi är att kundernas betalningsvilja möter de priser som företagen på den specifika marknaden erbjuder, så att den marginella betalningsviljan avspeglar den marginella produktionskostnaden. I allmänhet leder en sådan situation till att verksamheten kan finansieras utan att andra parter behöver skjuta till kompletterande finansiering.

Det som ska finansieras är de samlade kostnaderna i verksamheten, som byggs upp av avskrivningar baserade på historiska investeringsutgifter, löpande underhållskostnader och driftsrelaterade kostnader. De samlade kostnaderna är således en mix av historiska och mer aktuella beslut och åtgärder.

Eftersom företaget inte har andra intäkter än de som kommer från kunderna kommer företagets resursanvändning löpande att anpassas till kundernas efterfrågan. Om trafiken ökar i ett järnvägsföretag får kunderna betala för det ökade underhållet. Företaget kommer att sträva efter att underhålla sin anläggning så att de tjänster som efterfrågas också kan erbjudas, till de priser som kunderna vill betala. Om det uppstår en bristande matchning mellan kostnadsnivån och betalningsviljan leder det till att verksamheten måste anpassas, t.ex. genom att kostnaderna sänks eller utbudet anpassas bättre till kundernas betalningsvilja.

Det är ganska enkelt att konstatera att järnvägen, och i detta fall godstrafiken, drivs på ett sätt som avviker relativt radikalt från denna normalbild. Staten äger och finansierar merparten av verksamheten. Olika former av politiska ingripanden har gjorts över tid som påverkat kostnadsstrukturen och flexibiliteten i verksamheten radikalt. Och på ett sätt som inte varit anknutet till kundernas önskemål.

Vidare saknas en tydlig målbild för verksamheten. För infrastrukturen är målbilden så diversifierad att den ansvariga organisationen har svårt att avväga olika önskemål mot varandra. Trafiken, när det gäller godstransporter, utförs enligt mer kommersiella principer i konkurrens. Sammantaget blir de övergripande principerna förvirrade och svåra att omsätta i verklig verksamhet.

Det förhållandet att kunderna under lång tid vants vid att betala bara en bråkdel av de fulla kostnaderna för verksamheten, och därtill inte genom direkt öronmärkta betalningar utan genom allmänna skatteformer, har gjort att sambandet mellan kundernas preferenser och produktionen i järnvägssystemet brister.

Järnvägen befinner sig således långt ifrån en situation när en mer långsiktigt harmonisk styrmodell kan sägas finnas. I den situationen är det inte förvånande att många upplever brister. Det finns goda förutsättningar för många intressenter till järnvägen att känna frustration.

Hur ska man då lösa de problem som många upplever? Helt klart kan det inte göras genom enkla åtgärder som att ”ge mer anslag till järnvägen”, som många tycker. Snarare är det frågan om att söka mer långsiktigt hållbara, harmoniska och kundorienterade spelregler för järnvägen, och i detta fall godstrafiken.

Utan att kunna rekommendera exakt hur detta ska gå till kan en väg vara att försöka skapa verksamhetsförutsättningar som minskar eller helt tar bort de målkonflikter som präglar dagens järnvägssystem. Man skulle kunna tänka sig att rent organisatoriskt bryta ur de aktuella bandelarna ur statens övergripande järnvägssystem och föra dem till en separat organisation. För denna bör man kunna pröva att låta godstrafiken ha prioritet över den persontrafik som kan ”få plats” efter det att godstrafiken lagts ut i tidtabeller och tågplaner.

Den nya järnvägsorganisationen skulle sannolikt må bra av att drivas i aktiebolagsform, eller ”brukarkooperativ”, där staten och de väsentliga brukarna av systemen kunde vara ägare. Sannolikt behöver en väsentlig prishöjning göras för att skapa finansiell stabilitet i detta bolag, och detta kan leda till att inte all den trafik som utförs idag ska köras även framöver. Företag som verkar på konkurrensutsatta marknader är dock vana vid att agera i sådana miljöer och det bör vara något att sträva efter också i transportsystemet.

Om järnvägen ska vara integrerad eller uppdelad mellan infrastruktur och transportföretag är kanske inte något att diskutera när det gäller godstransporterna. Vi har redan en marknad på transportsidan, och den fungerar till stora delar bra. Inte heller är frågan om vilka tjänster som drivs i egen regi eller som läggs ut på andra leverantörer i den nya järnvägsorganisationen någon stor fråga. Den bör lösas professionellt i branschen, utan politisk inblandning, som i alla andra sektorer.

En sådan omorientering av godstrafiken på järnväg skulle kunna öppna för en ny era för järnvägstrafiken i Sverige. Det kommer inte att vara en enkel omställning som kan göras enligt dessa linjer. En fråga som måste klaras ut är i vilket skick järnvägen ska lämnas över till den nya organisationen. Kanske behöver delar av anläggningen rustas upp först. Kanske ska andra delar läggas ner. Men det är utan tvekan frågor som bör hanteras utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Staten som ägare av systemen har haft chansen i över 70 år, och det är svårt att hävda att den politiskt betingade styrningen lett till en bra och hållbar situation för järnvägen. Att staten nu plötsligen skulle lyckas, åtminstone som ensamägare, är inte sannolikt.

Björn Hasselgren, KTH
redaktionen@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Slavlöner på fartyg

Dubbla kontrakt är vanligt för anställda ombord på bekvämlighetsflaggade fartyg. Ett officiellt som följer internationella avtal och ett hemligt där lönerna är orimligt låga, uppger tidningen Arbetet. Något Sekotidningen tidigare skrivit om. Läs mer

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

Snöröjningen på järnvägen i norra Sverige är sämre i år än tidigare. Det anser Green cargo som noterat att antalet incidenter med mindre urspårningar ökat. Trafikverket medger att snöröjningen brustit. Läs mer

Svårare för fifflande entreprenörer

Svårare för fifflande entreprenörer

Idag presenterade regeringen ett förslag om entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. Detta för att skydda de anställdas löner och stoppa osund konkurrens. Läs mer

6F i bråk med Jan Björklund

6F i bråk med Jan Björklund

Efter att Liberalernas partiledare Jan Björklund uttalat sig om ”de militanta LO-förbunden i 6F” i tidningen Arbetet kontrar nu 6F med att kalla Björklund politikens främsta huligan. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

Språkförbistring kan ligga bakom dödsolycka

De två estniska montörer som omkom vid ett kraftledningsarbete i Dalarna hösten 2016 kunde inte svenska och det kan ha bidragit till att de gjorde misstag. Läs mer

Harly håller koll på entreprenörerna

Harly håller koll på entreprenörerna

I januari förra året fick Trafikverket ett regeringsuppdrag att sköta leveransuppföljningen av järnvägsunderhållet i egen regi. Redan i september var Harly Nielsen ute för att hålla koll på att entreprenörerna gör det de ska. Läs mer

”Ingen dag är den andra lik”

”Ingen dag är den andra lik”

Freddie Åfeldt är transportledare på Hector rail och han gillar såväl jobbet som kollegerna. Läs mer

Raka spåret in i politiken

Raka spåret in i politiken

Lina el Yafi hamnade i hetluften när hon som klubbordförande drev kampanj för de uppsagda konduktörerna på tvärbanan. Nu gör hon politisk raketkarriär och kommer av allt att döma bli landstingspolitiker efter valet. Läs mer

Himmel eller helvete

Himmel eller helvete

Det är ingen mening att slå sönder maskinerna, bättre att slåss för en rättvis fördelning av vinsterna som robotar och automatisering ger. Och kanske få en kortare arbetstid. Läs mer

Billigare fackföreningsavgift bra för tryggheten

Den svenska modellen bygger på att löntagare är med i facket. Våra fackförbund ser till att löne- och avtalsvillkor följs och att nödvändiga försäkringar finns, inte minst avtals- och tjänstepension. Därför går vi socialdemokrater nu fram med förslag om att det ska bli billigare att vara med i facket. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Seko: ”Omplacering av fackligt ombud en bestraffning”

Kriminalvården vill omplacera en facklig förtroendevald på anstalten Ljustadalen efter påståenden om kränkande särbehandling. Läs mer

ny på arbetsmarknaden
Maskinföraren Ghalia bryter normen

Maskinföraren Ghalia bryter normen

Ghalia Alhindi flydde från Syrien till Sverige för drygt två år sedan. Bland det första hon gjorde här var att lära sig cykla, sedan tog hon körkort och nu går hon en maskinförarutbildning. – Sen blir det lastbil och till slut flygplan, säger hon halvt på skämt, halvt på allvar. Läs mer

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Vägarbetaren Timmy Edström slog en asfaltraka genom vindrutan på en bil när föraren vägrade dra ner farten. Nu har han dömts till böter och skadestånd, men han får starkt stöd och pengar från kolleger och allmänhet. Läs mer

Ny rikspolischef välkomnas

Ny rikspolischef välkomnas

Säpochefen Anders Thornberg tar över jobbet som rikspolischef efter att hårt kritiserade Dan Eliasson tvingats bort. Seko polisen tycker att Thornberg är ett bra val men tycker att Eliasson hade kunnat sitta kvar. Läs mer

Seko och 6F inleder valrörelsen

Vem f’n bryr sig? Den frågan ställer Seko och de övriga förbunden i 6F i årets valrörelse. Enligt förbunden är svaret på frågan socialdemokraterna. Läs mer

Kriminalvården och Seko inte överens om lokalt avtal

Seko och Kriminalvården har inte lyckats komma överens om ett avtal för 2017. Nu blir det de lokala parterna som ska förhandla utifrån det centrala avtalet, som slöts i höstas. I potten finns totalt 6,5 procent på tre år med låglönesatsning. Läs mer

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Vissa medarbetare i Kriminalvården arbetar väldigt mycket övertid. Den är frivillig och ger i de flesta fall betydande extrainkomster. Vilket i sin tur gör det svårt för skyddsombud och fack att se till att avtal följs. Läs mer

Avtalskonferens

Möten där lokala förtroendevalda och Sekos förhandlingsombudsmän diskuterar och prioriterar vilka krav man ska ställa i kollektivavtalsförhandlingarna avtalsområde för avtalsområde.