Irish ferries har sparkat 543 anställda för att de var för dyra och samtidigt ansökt om att få flagga ut färjorna på Cypern.
När rederiet i slutet av november smugglade in ett privat vaktbolag som skulle garantera att en lettisk besättning kunde gå ombord, då gick den irländska besättningen i strejk.
Villkoren för letterna har upprört irländarna. Letterna ska arbeta 12 timmar om dagen, sju dagar i veckan, månader i sträck för cirka 30 kronor i timmen. Det är hälften av den lagstadgade minimilönen på Irland och en tredjedel av den forna besättningens lönenivå. Letterna får inte heller lämna färjorna på fritiden.
– Det finns tydliga paralleller till Vaxholmsfallet här i Sverige, säger Tomas Abrahamsson som är vice ordförande i Seko.
För arbete inom sjöfarten gäller inte EU:s utstationeringsdirektiv, som säger att man ska ha samma villkor som i det land där arbetet utförs.
– Lösningen är att förstärka utstationeringsdirektivet och låta det omfatta alla sektorer.
Den irländska Arbetsdomstolen har kritiserat rederiet, eftersom de har irländska kollektivavtal som gäller till 2007.
I början av december låg alla rederiets fyra färjor stilla. Därmed försvann 30 procent av godstransportkapaciteten till och från Irland lagom till julhandeln. s