Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Debatt

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare.

31 januari 2017 09:47

I vår nya rapport, Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet, analyserar vi möjligheten att nå Socialdemokratins mål om att ha EUs lägsta arbetslöshet 2020. I regeringens egna bedömningar hamnar arbetslösheten 2020 på 6,2 procent. Det är långt från den nuvarande lägsta arbetslösheten i EU som är 3,7 procent i Tjeckien. Även om vi inte kan veta den lägsta arbetslöshetsnivån i EU 2020 så har vi gjort en bedömning utifrån dagens situation.

För att kunna nå 3,7 procent år 2020 krävs en minskning av arbetslösheten med ytterligare ca 135 000 personer givet den förväntade ökningen av befolkning och arbetskraftsdeltagande. För att detta ska vara möjligt krävs en sysselsättningsökning på ca 270 000 personer.

Det är en svår uppgift men vi menar att den inte är omöjlig. Det förutsätter dock en förändrad ekonomisk politik. I en tidigare bok Åter till full sysselsättning 2012 argumenterade vi för att ekonomiska stimulanser i form av lånefinansierade investeringar och välfärdssatsningar skulle vara nödvändiga för att nå full sysselsättning. Det räcker inte med penningpolitiken och automatiska stabilisatorer, utan finanspolitiken måste aktiveras.

Glädjande nog har detta perspektiv nu fått allt bredare stöd av ekonomer och internationella organisationer. I november 2016 kom OECD med en ny rapport. I denna argumenterade man för att västvärlden skulle driva en mer lånefinansierad expansiv finanspolitik. Världsekonomin hade fastnat i en fälla med låg tillväxt och hög arbetslöshet. Gör vi inte detta, menar OECD:s chefekonom Cathrine Mann, ”berövar vi unga jobbmöjligheter och de äldre kommer inte att få den sjukvård och de pensioner de förväntar sig.” Synen på en mer expansiv ekonomisk politik är inte längre kontroversiell inom det ekonomiska tänkandet, men har ännu inte fått tillräcklig genomslag bland politiker och andra beslutsfattare på det ekonomiska området.

Det finns ett antal bärande argument för att stärka finanspolitikens roll. Penningpolitiken är inte tillräckligt effektiv för att reellt kunna påverka den makroekonomiska utvecklingen och den effektiva efterfrågan. Dessutom är förutsättningarna goda för att föra en aktiv finanspolitik. Inflationen är mycket låg, marknadsräntorna är nere på historiskt låga nivåer, överskotten i bytesbalansen är stora, de offentliga finanserna är starka och dessutom finns det ledig kapacitet i form av ett stort utbud av outnyttjad arbetskraft. Det är sannolikt att finanspolitikens effektivitet har ökat efter finanskrisen som en följd av förändringar i den samhällsekonomiska strukturen och miljön. De automatiska stabilisatorerna i finanspolitiken har försvagats under 2000-talet och argumenten för aktiv finanspolitik har stärkts. Till sist, de offentliga investeringarna har goda stimulanseffekter i jämförelse med exempelvis skattesänkningar.

Det krävs mer kraftfulla finanspolitiska stimulansåtgärder i form av ökade investeringar, mer utbildning av arbetskraften och nya satsningar på välfärden. Även om investeringarna ökat under senare år finns fortfarande mycket stora behov av investeringar på olika områden som infrastruktur, bostäder, klimatomställning. För att inte investeringar ska tränga ut andra nödvändiga jobbskapande satsningar på välfärds-, arbetsmarknads-, utbildnings- och näringspolitik behöver dessa lånefinansieras. Detta kan i sin tur ge större investeringar och en bättre tillväxt.

Även om lånefinansiering ökar statsskulden i kronor när lånet tas upp kan investeringarnas goda tillväxt- och sysselsättningseffekter bidra till att statskuldens andel av BNP hålls oförändrad, eller rent av minskar. Detta är också det viktigaste måttet när man bedömer statsfinansernas realekonomiska utveckling.

I regeringens prognos fram till 2020 beräknas statskulden minska rejält. Den offentliga sektorns skuld (Maastrichtskulden) minskar från 43 procent 2015 till 35 procent 2020. Statens skuld minskar från 33 procent till 22 procent. Med hänsyn till de finansiella tillgångarna har i själva verket den offentliga sektorn en nettoförmögenhet på ca 20 procent av BNP. Statsfinansiellt finns det därför gott om utrymme för att föra en mer aktiv finanspolitik vilket krävs för att öka till-växten och kunna nå regeringens sysselsättningsmål.

Stefan Carlén, chefsekonom och utredningschef på Handelsanställdas förbund, Christer Persson, fristående utredare och författare
redaktionen@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Friad för dödsolycka

Friad för dödsolycka

Göta hovrätt friar samtliga åtalade för dödsolyckan på Åsbro kursgård 2014. Det blir heller ingen företagsbot för kursgården. Läs mer

Slavlöner på fartyg

Dubbla kontrakt är vanligt för anställda ombord på bekvämlighetsflaggade fartyg. Ett officiellt som följer internationella avtal och ett hemligt där lönerna är orimligt låga, uppger tidningen Arbetet. Något Sekotidningen tidigare skrivit om. Läs mer

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

”Dålig snöröjning ökar risken för urspårning”

Snöröjningen på järnvägen i norra Sverige är sämre i år än tidigare. Det anser Green cargo som noterat att antalet incidenter med mindre urspårningar ökat. Trafikverket medger att snöröjningen brustit. Läs mer

Svårare för fifflande entreprenörer

Svårare för fifflande entreprenörer

Idag presenterade regeringen ett förslag om entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. Detta för att skydda de anställdas löner och stoppa osund konkurrens. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

6F i bråk med Jan Björklund

6F i bråk med Jan Björklund

Efter att Liberalernas partiledare Jan Björklund uttalat sig om ”de militanta LO-förbunden i 6F” i tidningen Arbetet kontrar nu 6F med att kalla Björklund politikens främsta huligan. Läs mer

Harly håller koll på entreprenörerna

Harly håller koll på entreprenörerna

I januari förra året fick Trafikverket ett regeringsuppdrag att sköta leveransuppföljningen av järnvägsunderhållet i egen regi. Redan i september var Harly Nielsen ute för att hålla koll på att entreprenörerna gör det de ska. Läs mer

”Ingen dag är den andra lik”

”Ingen dag är den andra lik”

Freddie Åfeldt är transportledare på Hector rail och han gillar såväl jobbet som kollegerna. Läs mer

Raka spåret in i politiken

Raka spåret in i politiken

Lina el Yafi hamnade i hetluften när hon som klubbordförande drev kampanj för de uppsagda konduktörerna på tvärbanan. Nu gör hon politisk raketkarriär och kommer av allt att döma bli landstingspolitiker efter valet. Läs mer

Himmel eller helvete

Himmel eller helvete

Det är ingen mening att slå sönder maskinerna, bättre att slåss för en rättvis fördelning av vinsterna som robotar och automatisering ger. Och kanske få en kortare arbetstid. Läs mer

Billigare fackföreningsavgift bra för tryggheten

Den svenska modellen bygger på att löntagare är med i facket. Våra fackförbund ser till att löne- och avtalsvillkor följs och att nödvändiga försäkringar finns, inte minst avtals- och tjänstepension. Därför går vi socialdemokrater nu fram med förslag om att det ska bli billigare att vara med i facket. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Språkförbistring kan ligga bakom dödsolycka

De två estniska montörer som omkom vid ett kraftledningsarbete i Dalarna hösten 2016 kunde inte svenska och det kan ha bidragit till att de gjorde misstag. Läs mer

ny på arbetsmarknaden
Maskinföraren Ghalia bryter normen

Maskinföraren Ghalia bryter normen

Ghalia Alhindi flydde från Syrien till Sverige för drygt två år sedan. Bland det första hon gjorde här var att lära sig cykla, sedan tog hon körkort och nu går hon en maskinförarutbildning. – Sen blir det lastbil och till slut flygplan, säger hon halvt på skämt, halvt på allvar. Läs mer

Seko: ”Omplacering av fackligt ombud en bestraffning”

Kriminalvården vill omplacera en facklig förtroendevald på anstalten Ljustadalen efter påståenden om kränkande särbehandling. Läs mer

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Starkt stöd för vägarbetare som slog sönder bilruta

Vägarbetaren Timmy Edström slog en asfaltraka genom vindrutan på en bil när föraren vägrade dra ner farten. Nu har han dömts till böter och skadestånd, men han får starkt stöd och pengar från kolleger och allmänhet. Läs mer

Ny rikspolischef välkomnas

Ny rikspolischef välkomnas

Säpochefen Anders Thornberg tar över jobbet som rikspolischef efter att hårt kritiserade Dan Eliasson tvingats bort. Seko polisen tycker att Thornberg är ett bra val men tycker att Eliasson hade kunnat sitta kvar. Läs mer

Seko och 6F inleder valrörelsen

Vem f’n bryr sig? Den frågan ställer Seko och de övriga förbunden i 6F i årets valrörelse. Enligt förbunden är svaret på frågan socialdemokraterna. Läs mer

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Lönsamt övertidsarbete kan leda till ohälsa

Vissa medarbetare i Kriminalvården arbetar väldigt mycket övertid. Den är frivillig och ger i de flesta fall betydande extrainkomster. Vilket i sin tur gör det svårt för skyddsombud och fack att se till att avtal följs. Läs mer

Pott

Det löneutrymme som fastställs för en avtalsperiod.