Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Debatt

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare.

31 januari 2017 09:47

I vår nya rapport, Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet, analyserar vi möjligheten att nå Socialdemokratins mål om att ha EUs lägsta arbetslöshet 2020. I regeringens egna bedömningar hamnar arbetslösheten 2020 på 6,2 procent. Det är långt från den nuvarande lägsta arbetslösheten i EU som är 3,7 procent i Tjeckien. Även om vi inte kan veta den lägsta arbetslöshetsnivån i EU 2020 så har vi gjort en bedömning utifrån dagens situation.

För att kunna nå 3,7 procent år 2020 krävs en minskning av arbetslösheten med ytterligare ca 135 000 personer givet den förväntade ökningen av befolkning och arbetskraftsdeltagande. För att detta ska vara möjligt krävs en sysselsättningsökning på ca 270 000 personer.

Det är en svår uppgift men vi menar att den inte är omöjlig. Det förutsätter dock en förändrad ekonomisk politik. I en tidigare bok Åter till full sysselsättning 2012 argumenterade vi för att ekonomiska stimulanser i form av lånefinansierade investeringar och välfärdssatsningar skulle vara nödvändiga för att nå full sysselsättning. Det räcker inte med penningpolitiken och automatiska stabilisatorer, utan finanspolitiken måste aktiveras.

Glädjande nog har detta perspektiv nu fått allt bredare stöd av ekonomer och internationella organisationer. I november 2016 kom OECD med en ny rapport. I denna argumenterade man för att västvärlden skulle driva en mer lånefinansierad expansiv finanspolitik. Världsekonomin hade fastnat i en fälla med låg tillväxt och hög arbetslöshet. Gör vi inte detta, menar OECD:s chefekonom Cathrine Mann, ”berövar vi unga jobbmöjligheter och de äldre kommer inte att få den sjukvård och de pensioner de förväntar sig.” Synen på en mer expansiv ekonomisk politik är inte längre kontroversiell inom det ekonomiska tänkandet, men har ännu inte fått tillräcklig genomslag bland politiker och andra beslutsfattare på det ekonomiska området.

Det finns ett antal bärande argument för att stärka finanspolitikens roll. Penningpolitiken är inte tillräckligt effektiv för att reellt kunna påverka den makroekonomiska utvecklingen och den effektiva efterfrågan. Dessutom är förutsättningarna goda för att föra en aktiv finanspolitik. Inflationen är mycket låg, marknadsräntorna är nere på historiskt låga nivåer, överskotten i bytesbalansen är stora, de offentliga finanserna är starka och dessutom finns det ledig kapacitet i form av ett stort utbud av outnyttjad arbetskraft. Det är sannolikt att finanspolitikens effektivitet har ökat efter finanskrisen som en följd av förändringar i den samhällsekonomiska strukturen och miljön. De automatiska stabilisatorerna i finanspolitiken har försvagats under 2000-talet och argumenten för aktiv finanspolitik har stärkts. Till sist, de offentliga investeringarna har goda stimulanseffekter i jämförelse med exempelvis skattesänkningar.

Det krävs mer kraftfulla finanspolitiska stimulansåtgärder i form av ökade investeringar, mer utbildning av arbetskraften och nya satsningar på välfärden. Även om investeringarna ökat under senare år finns fortfarande mycket stora behov av investeringar på olika områden som infrastruktur, bostäder, klimatomställning. För att inte investeringar ska tränga ut andra nödvändiga jobbskapande satsningar på välfärds-, arbetsmarknads-, utbildnings- och näringspolitik behöver dessa lånefinansieras. Detta kan i sin tur ge större investeringar och en bättre tillväxt.

Även om lånefinansiering ökar statsskulden i kronor när lånet tas upp kan investeringarnas goda tillväxt- och sysselsättningseffekter bidra till att statskuldens andel av BNP hålls oförändrad, eller rent av minskar. Detta är också det viktigaste måttet när man bedömer statsfinansernas realekonomiska utveckling.

I regeringens prognos fram till 2020 beräknas statskulden minska rejält. Den offentliga sektorns skuld (Maastrichtskulden) minskar från 43 procent 2015 till 35 procent 2020. Statens skuld minskar från 33 procent till 22 procent. Med hänsyn till de finansiella tillgångarna har i själva verket den offentliga sektorn en nettoförmögenhet på ca 20 procent av BNP. Statsfinansiellt finns det därför gott om utrymme för att föra en mer aktiv finanspolitik vilket krävs för att öka till-växten och kunna nå regeringens sysselsättningsmål.

Stefan Carlén, chefsekonom och utredningschef på Handelsanställdas förbund, Christer Persson, fristående utredare och författare
redaktionen@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Seko vill förhandla om utbildningsjobb

Alla LO-förbund utom Transport vill förhandla med arbetsgivarna för att få fram nya jobb till nyanlända och andra som står långt från arbetsmarknaden. Utgångspunkten är det förslag om utbildningsjobb som LO lade fram i mars i år. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Kvarts ger Svevia böter

Kvarts ger Svevia böter

Svevia har dömts att betala 150 000 kronor i sanktionsavgift för att ha brutit mot föreskrifterna om kvarts. Det saknades dokument om risker med höga kvartshalter på ett arbetsställe i Storuman. Läs mer

Ännu inget nytt arbetstidsavtal på NTE

Förhandlingarna om nytt arbetstidsavtal för personalen på Nationella transportenheten, NTE, inom Kriminalvården fortsätter. Seko har hittills sagt nej till arbetsgivarens förslag. Läs mer

Jobbar kvar för att det är kul

Jobbar kvar för att det är kul

Pelle Olsson är både kriminalvårdare och pensionär. Han tycker att han har fått det bästa av allt och rekommenderar andra samma sak. Men inte för att klamra sig fast vid jobbet. Läs mer

Franska protester mot ny arbetslag

Franska protester mot ny arbetslag

Hundratusentals franska invånare deltog idag i demonstrationer mot Macrons nya arbetslag. - Idag lyssnar man bara på arbetsgivarna. Men det är förvånansvärt svårt att få folk att engagera sig trots utvecklingen, säger Rachel Neis fackombud vid det franska gasbolaget. Läs mer

Ökad risk för inhyrda

Ökad risk för inhyrda

Det är farligare att vara inhyrd än anställd.
På bangården Älvsjö är det många bemannings- företag på plats. Signalarna Maria Kax och Ola Rydberg tycker att en introduktion av inhyrda borde vara obligatorisk Läs mer

”Jag gillar att vara utomhus”

”Jag gillar att vara utomhus”

Läs mer

Väjer inte för det pinsamma

Väjer inte för det pinsamma

Sekotidningen möter högaktuelle Ruben Östlund – prisbelönt filmregissör som gärna trycker på våra ömma punkter. Läs mer

Upphandling på slak lina

Upphandling på slak lina

Upphandlingar är ofta ett vågspel. Men en sak är säker, går det åt skogen drabbas inte de ytterst ansvariga, det är de anställda som råkar illa ut. Som nu på pendeltågen i Stockholm Läs mer

Billigare vara med i facket

Nu återinför socialdemokraterna skattereduktion för fackföreningsavgift, så det är bara att bli med i facket igen, skriver två socialdemokratiska riksdagsledamöter. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Seko lämnar Nordea

Sekos förbundsstyrelse har tagit beslut om att förbundet ska lämna Nordea. Förbundet har en halvmiljard placerad hos banken. Även LO har beslutat att lämna Nordea, liksom Handels och Transport. Läs mer

Chef kränkte medarbetare

Chef kränkte medarbetare

En chef på LVM-hemmet Runnagården i Örebro har enligt en intern utredning kränkt medarbetare under en längre tid. Läs mer

Seko upprörs över Nordeas flytt

Efter Nordeas besked om flytt till Finland har två fackförbund tagit beslut om att byta bank. Seko, som har en halv miljard placerad hos Nordea, avvaktar diskussion i LO-styrelsen innan man tar beslut. Läs mer

Postnord tar till sig kritiken

Postnord tar till sig kritiken

Det går fortsatt dåligt för Postnord. Kunderna klagar, ägaren staten är missnöjd med ekonomin och kvaliteten och tillsynsmyndigheten Post-och telestyrelsen är bekymrad. Samtidigt kräver Seko att den dansk-svenska fusionen bryts. Läs mer

Avdrag för fackavgift återinförs

Vänsterpartiet och regeringen har i budgetförhandlingarna kommit överens om att återinföra avdragsrätt för fackföreningsavgiften från och med juli 2018. Dessutom avskaffas en karensdag i a-kassan. Läs mer

Tre avtal kvar

Tre avtal återstår för Sekos del i årets avtalsrörelse: staten, skärgårdstrafiken och Samhall. Alla tre löper ut den sista september och parterna har så smått börjat känna på varandra. Läs mer

Regeringen flyttar myndigheter

Regeringen har beslutat att helt eller delvis flytta sju myndigheter från Stockholm till andra orter. Seko har inga medlemmar på de berörda myndigheterna, men regeringen har flaggat för fler beslut före valet nästa år. Läs mer

Här är vinnarna i fototävlingen

Här är vinnarna i fototävlingen

Det har kommit in många vackra, fascinerande och fantasieggande bilder till Sekotidningens fototävling. Juryn har nu utsett vinnarna. Titta och njut! I bildspelet ovan är samtliga bidrag publicerade. Läs mer

Medling

En metod för att lösa tvister mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation. Utförs av opartiska medlare som utses av statliga Medlingsinstitutet.