Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Debatt

Investera för fler jobb

För att nå målet Europas lägsta arbetslöshet krävs utbildning och offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning. För skattesänkningar finns inget utrymme. Det skriver Stefan Carlén, chefsekonom på Handels och Christer Persson, utredare.

31 januari 2017 09:47

I vår nya rapport, Är det möjligt att nå arbetslöshetsmålet, analyserar vi möjligheten att nå Socialdemokratins mål om att ha EUs lägsta arbetslöshet 2020. I regeringens egna bedömningar hamnar arbetslösheten 2020 på 6,2 procent. Det är långt från den nuvarande lägsta arbetslösheten i EU som är 3,7 procent i Tjeckien. Även om vi inte kan veta den lägsta arbetslöshetsnivån i EU 2020 så har vi gjort en bedömning utifrån dagens situation.

För att kunna nå 3,7 procent år 2020 krävs en minskning av arbetslösheten med ytterligare ca 135 000 personer givet den förväntade ökningen av befolkning och arbetskraftsdeltagande. För att detta ska vara möjligt krävs en sysselsättningsökning på ca 270 000 personer.

Det är en svår uppgift men vi menar att den inte är omöjlig. Det förutsätter dock en förändrad ekonomisk politik. I en tidigare bok Åter till full sysselsättning 2012 argumenterade vi för att ekonomiska stimulanser i form av lånefinansierade investeringar och välfärdssatsningar skulle vara nödvändiga för att nå full sysselsättning. Det räcker inte med penningpolitiken och automatiska stabilisatorer, utan finanspolitiken måste aktiveras.

Glädjande nog har detta perspektiv nu fått allt bredare stöd av ekonomer och internationella organisationer. I november 2016 kom OECD med en ny rapport. I denna argumenterade man för att västvärlden skulle driva en mer lånefinansierad expansiv finanspolitik. Världsekonomin hade fastnat i en fälla med låg tillväxt och hög arbetslöshet. Gör vi inte detta, menar OECD:s chefekonom Cathrine Mann, ”berövar vi unga jobbmöjligheter och de äldre kommer inte att få den sjukvård och de pensioner de förväntar sig.” Synen på en mer expansiv ekonomisk politik är inte längre kontroversiell inom det ekonomiska tänkandet, men har ännu inte fått tillräcklig genomslag bland politiker och andra beslutsfattare på det ekonomiska området.

Det finns ett antal bärande argument för att stärka finanspolitikens roll. Penningpolitiken är inte tillräckligt effektiv för att reellt kunna påverka den makroekonomiska utvecklingen och den effektiva efterfrågan. Dessutom är förutsättningarna goda för att föra en aktiv finanspolitik. Inflationen är mycket låg, marknadsräntorna är nere på historiskt låga nivåer, överskotten i bytesbalansen är stora, de offentliga finanserna är starka och dessutom finns det ledig kapacitet i form av ett stort utbud av outnyttjad arbetskraft. Det är sannolikt att finanspolitikens effektivitet har ökat efter finanskrisen som en följd av förändringar i den samhällsekonomiska strukturen och miljön. De automatiska stabilisatorerna i finanspolitiken har försvagats under 2000-talet och argumenten för aktiv finanspolitik har stärkts. Till sist, de offentliga investeringarna har goda stimulanseffekter i jämförelse med exempelvis skattesänkningar.

Det krävs mer kraftfulla finanspolitiska stimulansåtgärder i form av ökade investeringar, mer utbildning av arbetskraften och nya satsningar på välfärden. Även om investeringarna ökat under senare år finns fortfarande mycket stora behov av investeringar på olika områden som infrastruktur, bostäder, klimatomställning. För att inte investeringar ska tränga ut andra nödvändiga jobbskapande satsningar på välfärds-, arbetsmarknads-, utbildnings- och näringspolitik behöver dessa lånefinansieras. Detta kan i sin tur ge större investeringar och en bättre tillväxt.

Även om lånefinansiering ökar statsskulden i kronor när lånet tas upp kan investeringarnas goda tillväxt- och sysselsättningseffekter bidra till att statskuldens andel av BNP hålls oförändrad, eller rent av minskar. Detta är också det viktigaste måttet när man bedömer statsfinansernas realekonomiska utveckling.

I regeringens prognos fram till 2020 beräknas statskulden minska rejält. Den offentliga sektorns skuld (Maastrichtskulden) minskar från 43 procent 2015 till 35 procent 2020. Statens skuld minskar från 33 procent till 22 procent. Med hänsyn till de finansiella tillgångarna har i själva verket den offentliga sektorn en nettoförmögenhet på ca 20 procent av BNP. Statsfinansiellt finns det därför gott om utrymme för att föra en mer aktiv finanspolitik vilket krävs för att öka till-växten och kunna nå regeringens sysselsättningsmål.

Stefan Carlén, chefsekonom och utredningschef på Handelsanställdas förbund, Christer Persson, fristående utredare och författare
redaktionen@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Avskedade kontrollanter till AD

Avskedade kontrollanter till AD

Seko stämmer ISS i Arbetsdomstolen för avskedandet av biljettkontrollanter i Stockholm. De centrala förhandlingarna med Almega ledde inte till att biljettkontrollanterna fick tillbaka sina jobb. Läs mer

ISS: Vi har vidtagit tillräckliga åtgärder

ISS: Vi har vidtagit tillräckliga åtgärder

ISS har vidtagit tillräckliga åtgärder när det gäller de sexuella trakasserierna på biljettkontrollen. Det säger ISS affärsområdeschef Ulrika Andersson. Läs mer

Fransk strejkvåg når energisektorn

Fransk strejkvåg når energisektorn

Franska energiarbetare stänger av strömmen för dåliga arbetsgivare och lovar samtidigt att leverera billigare el till hushållen. - Vi vill tvinga regeringen till att helt lägga om kurs, säger Rachel Neis, hos gasföretaget GRDF. Läs mer

Sextrakasserier på ISS till AD

Sextrakasserier på ISS till AD

Seko och Almega kunde inte komma överens om hur problemen med sexuella trakasserier på ISS biljettkontroll ska lösas. Seko förbereder nu en stämning till Arbetsdomstolen. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

”Jag är ung och har inte behövt kriga”

”Jag är ung och har inte behövt kriga”

– Varför ska man vara med i facket och betala medlemsavgift när alla får ta del av villkoren som vi förhandlar fram? Frågan lyfts när Sekos vice ordförande, Gabriella Lavecchia, besöker klubb Fastigheter i Stockholm, som en del av medlemsveckan. Läs mer

Många brev med narkotika på Posten

Brevbärare och postombud riskerar att oskyddade exponeras för den extremt farliga drogen fentanyl. Arbetsmetoder för att göra postpersonalen tryggare har tagits fram. Läs mer

”Vi är som Sherlock Holmes”

”Vi är som Sherlock Holmes”

Läs mer

Med jämlikhet i fokus

Med jämlikhet i fokus

Kadir Kasirga kom till Sverige från Kurdistan som 15-åring. Efter många år som fackligt aktiv i Seko kandiderar han i höst till riksdagen för Socialdemokraterna.
 Läs mer

Vem vill jobba mer?

Vem vill jobba mer?

Problemet är inte att det går dåligt för Sverige. Problemet är att våra gemensamma tillgångar är orättvist fördelade. Läs mer

En sjukförsäkring att lita på

"Vi förväntar oss att en samlad arbetarrörelse gör gemensam sak för att utveckla den svenska modellen där en rättvis och trygg sjukförsäkring är självklar!" Det skriver Agneta Tiger Seko och Ingemar Nilsson, riksdagsledamot (S). Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Facklig seger när MTR tar över städning

Den 1 maj tar MTR över städningen av pendeltågen i Stockholm. Enligt Seko innebär övergången en facklig seger för medlemmarna, då viktiga villkor behålls eller stärks. Läs mer

Tull vill att brevbärare knarkspanar

Tull vill att brevbärare knarkspanar

Tullkriminalen vill använda brevbärare som spanare, det väcker obehag och frågor om säkerhet och ansvar. Men brevhemligheten väger tungt. Läs mer

6F:s lönerapport får kritik

6F:s lönerapport får kritik

Det blev en hel del mothugg och kritik när 6F:s och Katalys rapport ”Lågt lönemärke gynnar högavlönade” diskuterades på ett seminarium i Stockholm på tisdagen. Läs mer

Facklig företrädare fick rätt – JK kritiserar Kriminalvården

Facklig företrädare fick rätt – JK kritiserar Kriminalvården

Kriminalvården får kritik av Justitiekanslern, JK, för att en regionchefer brutit mot repressalieförbudet i grundlagarna. Offentliganställda får inte straffas för att de uttalar sig om sin arbetsplats i media. Läs mer

Ny rapport: Arbetare missgynnas av lågt lönemärke

Ny rapport: Arbetare missgynnas av lågt lönemärke

De privatanställda tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas vid flera avtalsperioder sedan sedan industriavtalets tillkomst 1998. För att vända trenden behövs ett högre ”märke” och samtidiga låglönesatsningar. Läs mer

Sparkade av ISS – kräver jobbet tillbaka

Sparkade av ISS – kräver jobbet tillbaka

ISS har avskedat fyra biljettkontrollanter av personliga skäl. ISS uppger att de fyra validerat sina egna SL-kort, vilket skulle vara att likställa med fusk eller bedrägeri. Seko har ogiltigförklarat samtliga avsked och menar att de fyra enbart följt företagets instruktioner. Läs mer

Efter metoo – de efterlyser visselblåsare på sjön

Efter metoo – de efterlyser visselblåsare på sjön

På Youtube finns videon #lättaankar, där kvinnor inom svensk sjöfart vittnar om grova övergrepp och sexuella trakasserier på jobbet. Ett Metoo-upprop i branschen har samlat 1150 underskrifter. Läs mer

Premielön

En lön som består av en större del fast tidlön och en mindre rörlig del, som beror på arbetsresultat eller prestation.