Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Nyhet

Intervju Åsa Torstensson

13 december 2006 06:00

När centerpartisten Åsa Torstensson tog över Ulrica Messings titel och tjänsterum fick hon utsikt över ett av transportsveriges stora problem: bron över Stockholms ström med den alltför trånga infarten till Stockholms Centralstation. Efter decenniers utredande trodde de flesta att det var klart att problemen skulle byggas bort med Citybanan, en sex kilometer lång pendeltågstunnel under Stockholm. Men nu kallar regeringen in ännu en utredare som på nytt ska utreda om tunneln behövs.
På frågan om hon kan förstå de som suckar svarar Åsa Torstensson ja – med en lätt suck.
– Men jag förstår även suckarna över att kostnaderna stigit från 7,5 till 13,5 miljarder kronor. Och vad tränger inte det undan av investeringar i kollektivtrafik, vägar och järnvägar?

Åsa Torstensson tror att framtiden kommer att bekräfta det kloka i att göra halt och utreda spårtrafiken ytterligare, nu som en del av en total trafiklösning för Stockholm, inklusive trängselavgifter.
– Men vi kan inte vänta till 2016, när Citybanan ska vara klar. Det är akut att hitta lösningar för att människor inte ska välja bort kollektivtrafiken på grund av alla förseningar.
Vilka lösningarna blir får utredningen visa. Dess första del är klar till årsskiftet.
I samband med höstens riksdagsval presenterade arbetsgivarna, i form av Svenskt Näringsliv, en skrift där man framhöll det ”nödvändiga” i en privatisering av Vägverket och Banverket. Det gäll-er de delar som konkurrerar med privata företag om att bygga nytt, underhålla och driva vägar och järnvägar.
– Det kan nog vara en bra idé, tycker ministern. Vi kommer att se över verken och titta på de här delarna, och återkommer om det blir något i den riktningen. Vårt uppdrag är att se till att marknaden funkar och att det offentliga inte konkurrerar med det privata.
Liknande resonemang gäller för delar av Luftfartsverkets verksamhet.

När regeringen presenterade sin första budget slogs det fast att ett av målen är en avreglerad persontrafik på järnväg. När blir det av?
– Det är en sådan sak vi ska återkomma till, säger Åsa Torstensson. På frågan om vilka fördelarna är med en avreglering, vill hon inte säga mer än: ökad tillgänglighet och konkurrens.
När Åsa Torstensson tillträdde var det 12 år sedan vi senast hade en borgerlig minister med ansvar för infrastruktur och kommunikationer. Då hette ministern Mats Odell, kristdemokraten som chefade över ett eget kommunikationsdepartement. Nu är infrastrukturen en del av Näringsdepartementet med Maud Olofsson som chef. Man kan säga att en stor del av Sekos branscher därmed vilar på centergrund under minst fyra år framåt.
I en liten skrift om de första 100 dagarna på Näringsdepartementet, som centern gav ut före valet(!), återfinns inte någon av Sekos branschfrågor, undantaget är att man säger nej till att införa den beslutade flygskatten.
Och när vi frågar vad Åsa Torstensson vill bli i hågkommen för som infrastrukturminister är svaret att ha bidragit till högre tillväxt och fler jobb. Infrastrukturen är en viktig del för att skapa grundläggande förutsättningar för tillväxt i gamla och nya företag.

Vad är viktigast att ta itu med?
– De eftersatta investeringarna i vägar och det eftersatta underhållet på vägar och järnvägar.
Men det handlar inte i första hand om att släppa till skattemedel.
– Vi vill öppna för en lösning där det offentliga och näringslivet delar på finansieringen, så kallade PPP – lösningar. Det är viktigt att det finns ett regionalt näringsliv och en regional marknad att samarbeta med. Då kan vi tidigarelägga stora investeringar.
– Jag är regionalist och vill att regionerna ska ha ett tydligare ansvar för tillväxt och infrastruktur, då är det också svårare att flytta investeringar från en region till en annan.
Åsa Torstensson vill också se en grundlagsändring som gör det möjligt för regioner att införa trängselavgifter och att kunna göra egna prioriteringar av vilka investeringar man vill satsa på.

De stora investeringar ministern talar om gäller i första hand på vägsidan. Innebär det att järnvägsinvesteringarna läggs i malpåse?
– Vi har ju ett stort Norrbotniaprojekt. Det är inte finansierat och hamnar i samma vågskål som andra investeringar i infrastrukturen. Här är näringslivet en viktig part för att skapa förutsättningar för projektet som ger en modern järnväg och ökar arbetsmarknaden.
Enligt Åsa Torstensson väntar nu en översyn av de väg- och järnvägsplaner som finns, hur de är prioriterade, och hur, och om de är finansierade.
– Vi kan ju också koppla på offentlig–privat samverkan på järnvägsområdet. Jag tror att näringslivet ser ett stort behov av en bättre järnväg, säger Åsa Torstensson och återkommer till regionernas ansvar.
– Näringslivet ser investeringarna i sitt perspektiv och då kommer lösningarna. Det är inte riksdag och regering som är bäst på att hitta de kreativa lösningarna för att skapa utveckling och hitta finansiering.

Kommer det någon ny trafikpolitisk proposition?
– Delar av de transportpolitiska målen ska ses över, och det arbetet drar igång 2007.
Många efterlyser att sjöfarten får en tonnageskatt, som gör det möjligt för svensk sjöfart att konkurrera på lika villkor. Åsa Torstensson säger att frågan ligger på Finansdepartementet, med prioritet.
Nu ska Åsa Torstensson ge sig ut i landet för att besöka byggprojekt som tunneln under Hallandsåsen och Norrbotniabanan. Hon ska besöka verk och myndigheter och diskutera alternativ finansiering, i den mån pengar saknas.
Och vill facket komma och diskutera, hälsas de välkomna av den nya infrastrukturministern.

I riksdagen har du frågat din företrädare om vad hon gör för att undanröja frågetecknen om Bohusbanan. Vad blir svaret om frågan återanvänds? Och om man tillfogar Västerdalsbanan?
– I det korta perspektivet har Banverket fått i uppdrag att revidera banhållningsplanen fram till juni 2007. I det längre perspektivet ska rege-ringen genomföra en ny planeringsomgång, och då ingår att ta ställning till behovet av underhållsinsatser.

Vid samma tillfälle talade du om vikten av att skapa alternativa kommunikationer till vägtransporter. Hur kommer det att märkas ?
– Regeringen har föreslagit en höjning av Banverkets anslag för investeringar, drift och underhåll med drygt 2 miljarder kronor. Vi ska även se på åtgärder för sjöfart och kollektivtrafik.

När kan man vänta sig beslut om Svensk Kassaservice?
– Ärendet är under beredning så det är för tidigt att svara på.

Vilka delar av Luftfartsverket anser du ska konkurrensutsättas, och/eller privatiseras, och när kan ett beslut komma?
– Regeringen beslutade den 1 juni 2006 om en översyn av det samlade svenska flygplatssystemet. Utredningen ska redovisa uppdraget till regeringen senast den 31 december 2007. Därefter kommer regeringen att överväga utredningens slutsatser och förslag. Frågan om konkurrensutsättning av flygtrafiktjänster bereds för närvarande inom regeringskansliet. Ett eventuellt beslut kan bli aktuellt först i slutet av 2008.
mats.andersson@sekotidningen.se

ÅSA BRITT MARIA TORSTENSSON
Född: 25 mars 1958.
Arbete: Infrastrukturminister, centerpartiet.
Familj: Särbo, inga barn.
Bor: Strömstad.
Inkomst: 97.000 kronor i månaden.
Övrigt: Åsa Torstensson är socionom. Hon har inte betalat någon tv-licens på många år. Anledningen är att hon inte har någon tv-apparat i sitt hem.

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Rättelse om Postnordartikel

Fel version av artikeln ”Seko postens kupp mot danska facket” är publicerad i senaste numret av Sekotidningen och innehåller felaktiga citat. Det beror på att reportern missuppfattade Seko postens ordförande Johan Lindholm, vilket vi ber om ursäkt för. Den korrekta versionen av texten finns att läsa här https://sekotidningen.se/artikel/spelet-om-postnord/ Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höjd pensionsålder

De sex partierna i pensionsgruppen har slutit en överenskommelse om att förändra pensionssystemet. Lägstaåldern för pensionsuttag höjs från 61 till 64 år, rätten att jobba kvar höjs från 67 till 69 år och skyddet för de fattigaste pensionärerna stärks. Läs mer

Metoo-upprop inom Kriminalvården

Över 1000 anställda och tidigare anställda inom Kriminalvården har skrivit under uppropet #virivermurarna mot sexuella trakasserier och kränkningar på jobbet. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Tågkompaniet ska köra Krösatågen

Nu är det klart att Krösatågen tas över av Tågkompaniet från och med december 2018 och nio år framåt. Båda affärerna, nord och syd, ingår i upphandlingen. Idag är det Transdev som kör trafiken. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Mutanklagelser mot Trafikverket

Mutanklagelser mot Trafikverket

”Vi ska vända på alla stenar.” Det var löftet från Trafikverket när Sekotidningen i april skrev om den muthärva som Kalla fakta på TV4 fortsatt att granska. Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko tappar inte längre medlemmar

-Seko tappar inte längre medlemmar. Antalet aktiva medlemmar är strax under 74 000 och har legat stilla sedan april i år. Läs mer

Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt

Vinden tycks ha vänt för den svenska handelsflottan.  Tre rederier har beslutat att låta sammanlagt åtta fartyg gå under svensk flagg. Läs mer

Externt företag vill ta över SJ:s kundtjänst

SJ kan låta ett externt företag ta över verksamheten vid servicecentret i Ånge. SJ har ett 100-tal anställda i Ånge, som nu är oroliga för avtalsdumpning. Men enligt SJ kan det vara ett sätt att rädda jobben. Läs mer

Sänkt avgift i Sekos a-kassa

Avgiften till Sekos a-kassa sänks med 15 kronor den 1 januari 2018, under förutsättning att beslutet godkänns av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Läs mer

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Trots höjningen av a-kassetaket för två år sedan är många arbetslösa fortfarande underförsäkrade. Åtta av tio av arbetslösa Sekoiter får mindre än 80 procent. För hela arbetsmarknaden är det sju av tio. Läs mer

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

Nollavtal

Ett kollektivavtal utan centralt överenskomna löneökningar.