Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

För dig som arbetar med service och kommunikation
Tema: Järnvägsunderhåll
Reportage

Hur mår spåren?

De som dagligen arbetar med att lappa och laga järnvägsspår har fått nog av att fel inte blir åtgärdade. De vill att mer pengar ska ut "på spåren", annars finns risk för svåra olyckor. Ansvariga på Trafikverket anser dock att allt fungerar som det ska. Två bilder som inte går att förena.

14 februari 2014 15:48

Fakta

Trafikverkets åtgärdsprogram

Efter den kritik som Trafikverket fått efter urspårningarna och i Riksrevisionens granskning 2013 har generaldirektör Gunnar Malm lanserat ett åtgärdsprogram som ska ”stärka järnvägen”.

Trafikverket ska dels utreda om besiktningen kan skötas i egen regi, dels granska hur besiktningsverksamheten och åtföljande åtgärder fungerar i de tre storstadsområdena.

Tredjepartskontroller av att Trafikverket får det som beställts i underhållskontrakten ska införas i hela landet.

Rutiner och organisation ska ses över. Och Trafikverket ska ta reda på om fel kan åtgärdas snabbare än idag.

Ulf Karlsson sträcker ut armen i en van gest. Han ger tecken åt lokföraren att vi sett det framrusande tåget. Föraren bekräftar genom att blinka med ljusen.

Efter 28 år som ban- och brotekniker sitter gesten i ryggmärgen. Ulf Karlsson blickar ut över spårområdet vid Stockholms central och konstaterar att det kommer att ta minst tio år att få en bra standard på svensk järnväg. Allt mer underhåll är avhjälpande, allt mindre förebyggande, säger han.

– Standarden sjunker och risken för olyckor ökar.

Enbart vid Centralen, som har en mycket hög belastning, finns hur mycket som helst att göra. Allvarliga fel som Ulf Karlsson själv anmälde när han var anställd på Infranord för flera år sedan, är fortfarande inte åtgärdade.

Till de mer allvarliga felen hör ruttna sliprar, där rälsen inte kan fästas ordentligt.

– Vi byggde på de plattor som håller rälsen på plats för att hitta något ställe på slipern där skruven kunde få fäste. Tänkt som nödlösning, men de provisoriska plattorna sitter fortfarande kvar. Och den ruttna slipern ligger där den ligger.

SONY DSC

Ulf Karlsson menar att risken för urspårningar är stor.

– Varje gång ett tåg kör över slipern så skakar det till. Där plattorna är utslitna orkar de inte hålla emot. Då lossnar skruven och rälsen rör sig i sidled, säger Ulf. Allt det som är trasigt behöver bytas ut.

En annan banarbetare säger att 1200 sliprar behöver bytas på en lång sträcka i centrala Stockholm, men hittills har bara hälften bytts ut.

Han vill vara anonym, men berättar att personal sitter på dagtid och väntar på tillgång till spåren, timme efter timme.

– Det är slöseri med resurser som kunde användas till annat. I Stockholm är det mer effektivt att arbeta nattetid när spåren kan stängas av.

Teknikerna har tröttnat på att lappa och laga. De har tröttnat på att inte få göra sitt jobb när de ser att det behövs. De vill ha en ny syn på underhållet där fokus ligger på att byta ut och rusta upp. Helst i Trafikverkets egen regi, inte som i dag där företagen konkurrerar om kontrakten med lägsta pris. Men de tycker sig tala för döva öron.

Trafikverket, som har det yttersta ansvaret för underhållet på järnvägen, avvisar all kritik om dåligt underhåll. Tvärtom anser underhållsansvariga chefer att det fungerar bra. Den underhållsskuld som finns är snart åtgärdad.

Tony Persson är Trafikverkets underhållsområdeschef för väg och järnväg i Stockholm. Han är nöjd med det arbete som underhållsföretagen gör. Allt blir gjort som det ska i enlighet med kontrakten, anser han.

– Det syns i alla våra system, säger han. Och det framkommer vid möten mellan vår personal och underhållsföretagen.

Och vad beträffar sliperbytet i centrala Stockholm säger Tony Persson att det är så man ska göra. Det görs i enlighet med säkerhetsföreskrifterna.

– Man får bara byta fem till sju sliprar på raken så att spårstabiliteten inte påverkas för mycket, säger han.

Tony

Tony Persson litar på systemet. Den tilliten saknas hos många av de spårtekniker som Sekotidningen har varit i kontakt med. Teknikerna talar tvärtom om systemfel, om dålig återkoppling vid felanmälningar, om chefer – i underhållsföretagen och på Trafikverket – som inget kan om det tekniska arbetet och därför fattar fel beslut.

Teknikerna misstror den växande floran av underentreprenörer och bemanningsföretag och de är rädda om sina jobb. Drygt 700 personer varslades om uppsägning 2013, trots att det ska finnas mer resurser än någonsin till järnvägsunderhåll.

– När vi går till arbetsledningen för att prata om tekniska problem förstår de inte vad vi pratar om. De har fått sitt jobb för att de är bra på att leda och fördela, inte för att de vet något om järnväg, säger en av Sekotidningens källor.

Samma brister finns enligt uppgift på Trafikverket. Där saknas kompetens i tekniska frågor, vilket påverkar kvaliteten i de kontrakt som skrivs med underhållsentreprenörerna. Samtidigt saknas skriftlig uppföljning av kontrakten, och få verkar känna till hur underentreprenörerna sköter sitt jobb eller för den delen, hur många de är.

Trafikverket gör ingen kontroll av de två dominerande underhållsföretagen Infranords och Struktons underentreprenörer. Bolagen själva är förtegna.

Oron och misstron bland teknikerna speglas även i det faktum att få anställda i branschen vågar framföra kritik i media. I alla fall inte under eget namn.

Ulf Karlsson är pensionär och har därför inget att frukta när han talar öppet om hur det ser ut i spåren. När vi träffar Ulf är det i slutet av januari, snön har lagt ett tunt täcke över spårområdet vid Stockholms central, och allt han vill visa upp syns inte.

Ulf Karlsson har haft ett par svettiga men intressanta veckor i rampljuset. Han har blivit intervjuad i tv, radio och tidningar. Han har deltagit i debatter med infrastrukturministern, träffat företrädare för olika riksdagspartier och synts i debattspalterna.

Orsaken till uppståndelsen är framför allt en urspårning i Stuvsta söder om Stockholm i början av januari i år. Den är dock bara en i raden av urspårningar i Stockholmsområdet det senaste halvåret. Samtliga har skett med godståg, och i minst ett av fallen kände Trafikverket till att det fanns skador på anläggningen.

Enligt Svt har Trafikverket i 23 av 61 stora urspårningar i Sverige de senaste fem åren känt till felen som orsakat olyckorna. Upprördheten har varit stor och bland andra Seko har krävt att Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm ska avgå. Han har enligt Seko det yttersta ansvaret för att järnvägen är i dåligt skick.

För Ulf har de här veckorna varit ett nytt inslag:

– Det känns ovant att se och höra sig själv, men det här är så viktigt. När det här hände var det självklart att gå ut med min berättelse, säger Ulf.

Han gör det för ”grabbarnas skull”, det vill säga kollegerna på Infranord som kämpar kvar där ute på spåren. De som rapporterar in fel och lämnar besiktningsanmärkningar som ingen bryr sig om. De som ser förfallet och inget kan göra, eftersom varken de egna cheferna eller Trafikverket lyssnar.

– Det är skrämmande, säger han.

Utvecklingen med mer avhjälpande underhåll i stället för förebyggande har eskalerat under senare år. Trots mer pengar till järnvägsunderhåll. Det har flera beräkningar visat. Trafikverkets egen analys av fyra baskontrakt åren 2011–2012 kom fram till att fokus i kontrakten ligger på avhjälpande underhåll, trots att det är fyra gånger dyrare. Andelen var minst 50 procent.

– En alldeles för hög siffra, säger Ulla Juntti som doktorerat vid Luleå tekniska universitet i ämnet drift och underhåll och har personlig erfarenhet av arbete i branschen.

Hon säger att forskare överlag är eniga om att relationen mellan förebyggande och avhjälpande underhåll ska vara 80/20 procent. – Om det akut avhjälpande underhållet är mer än 20 procent i tid och pengar har man tappat greppet över anläggningens kvalitet, säger hon.

Det som räknas in i 80/20-relationen ska vara arbete i spåret och inköp av material, men inte planering, upphandling och andra administrativa processer. Det är Ulla Junttis bestämda uppfattning.

Jsnne P

Trafikverkets högsta ansvariga för underhållet, Jan Pettersson, tillbakavisar alla uppgifter om att verket inte jobbar med förebyggande underhåll av järnvägen.

Han säger att den uppgiften är en av flera myter om underhållet. Pengarna kommer ut i spåren och de går till förebyggande insatser, är hans budskap.

– 75 procent av de medel vi får för underhåll går till förebyggande underhåll. De senaste två åren har vi tecknat nyutvecklade baskontrakt som innehåller betydligt mer förebyggande underhåll av spår, spårväxlar, kontaktledningar och liknande, säger han.

Hur mycket av underhållet som är förebyggande och därmed bidrar till att rusta upp spår och andra anläggningar tvistas det alltså om. Senast det gjorde en beräkning var 2008 och då kom dåvarande Banverkets tjänstemän fram till att det förebyggande arbetet i spåren var så lågt som 10 procent.

Sedan dess har det möjligen hänt saker. Siffrorna är inte entydiga och en del kontrakt har förhandlats om under senare år. Å andra sidan larmar personal på underhållsföretagen om att det fortfarande är för mycket av lappa och laga i spåren.

En av Trafikverkets enhetschefer säger att han förstår den känslan. De reinvesteringar som ska göras – byte av räls exempelvis – ligger olika långt fram i tiden och till dess att det är gjort måste man lappa och laga.

Ulf Karlsson, som varit med på resan från monopolet SJ till dagens marknadskonkurrens, tycker att det var ”bättre förr”, om än inte helt bra. Inte någon gång har det satsats tillräckligt. Men förut fanns i alla fall mer personal på plats som hade lokal kunskap och som kunde utföra jobbet direkt.

– Vi var frustrerade redan på 90-talet. Sedan dess har trafiken ökat dramatiskt men underhållet blivit ännu sämre, säger Ulf Karlsson när vi stelfrusna lämnar Stockholms central. En ordningsvakt påstår att vi gått förbi avspärrningar på en av perrongerna, men det stämmer inte. Någon har sett oss och inte gillat att vi tagit oss en titt på spåren. Från perrongen.

Sossar

Några dagar senare möts Ulf och jag igen. Nu i Sundbyberg där Socialdemokraterna valt att lägga en presskonferens ute på spåren vid Infranords kulturmärkta lokstallar.

Media och personal från Infranord trängs om utrymmet. Kylan tränger sig på. S vill successivt återreglera underhållet av järnvägen, meddelar Stefan Löfven. Statliga Infranord ska – åter – bli en underhållsenhet på Trafikverket.

Vad Ulf Karlsson tycker om det hinner jag inte fråga, men det hörs ett positivt mummel i publiken. Någon hörs säga: ”Hoppas det inte bara är valfläsk”.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

650 får gå från Telia

Telia måste spara i den svenska verksamheten och bantar med cirka 650 tjänster, av dessa är ett 40-tal Sekomedlemmar. Det står klart efter gårdagens fackliga förhandlingar. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Besvikna pendelstädare oroar sig för framtiden

Besvikna pendelstädare oroar sig för framtiden

Det blev 28 städare som förlorar sitt arbete på pendeln i Stockholm när Solreneriet drar ner. 41 städare får sin arbetstid sänkt till 50, 40 eller 20 procent. Fyra får nytt jobb på tunnelbanan. Läs mer

Kongress 2017

Allt om kongressen

Läs mer

Slipp stressen på semestern

Slipp stressen på semestern

På ISS Transport i Malmö har de anställda lite olika planer inför semestern. Några planerar, andra tar dagen som den kommer. Läs mer

Strejk stoppar finska tåg

Lokförarna i Finland lägger ner arbetet i protest i kväll klockan 19.00 svensk tid. Sju andra transportfack är redo att stödja aktionen. Läs mer

Långa dagar i bilen – utan riktig lön

Långa dagar i bilen – utan riktig lön

De berättar om långa dagar i bilen. Om jobbiga körningar när sömnen tränger sig på, och så det värsta – att vara borta från familjen långt in på kvällen, var och varannan dag. Läs mer

”Vi får kämpa hela tiden”

”Vi får kämpa hela tiden”

Läs mer

Janne Rudén tackar för sig

Janne Rudén tackar för sig

Efter 15 år som förbundsordförande har Janne Rudén gått i pension. Här berättar han om framgångar och bakslag och om fördelen med att Frölunda förlorar i ishockey. Läs mer

Seko är sina medlemmar

Seko är sina medlemmar

En ny förbundsledning ska nu göra Seko till ett öppet och lyssnande förbund dit nya söker sig och gamla stannar kvar. Läs mer

Nej till begränsningar i konflikträtten

Uppenbarligen blir det ett ingrepp i förhandlingarna till fördel för en arbetsgivare som agerar antifackligt, skriver Seko Stockholms styrelse apropå regeringens kommande utredning av konflikträtten. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Chaufför omkom vid Postnords terminal

En chaufför har avlidit i en olycka vid Postnords terminal i Segeltorp i södra Stockholm. Olyckan inträffade för en vecka sedan och chauffören avled efter några dagar på sjukhus. Läs mer

Minst och bäst – på Boxholmsdepån gick övergången utan problem

Minst och bäst – på Boxholmsdepån gick övergången utan problem

När Alstom tog över Boxholmsdepån 2014 var det Jörgen Liebgotts tredje arbetsgivare på sex år. Alla övergångar har varit okej, men det senaste bytet gick riktigt bra, säger han. Läs mer

Konkurrens får finska fack att se rött

Konkurrens får finska fack att se rött

UPPDATERAD MED VARSEL OM POLITISK STREJK. Huvudlöst! Det säger facket om den finska regeringens förslag att utsätta passagerartrafiken på landets järnvägar för konkurrens. Läs mer

Arbetsmiljöbrott på Euromaint

Arbetsmiljöbrott på Euromaint

Euromaint Rail har accepterat att betala en företagsbot på 200 000 kronor efter en arbetsolycka på bolagets anläggning på Minuthandelsgatan i Göteborg 2015. Läs mer

DSB vill sälja Upptåget till Transdev

Danska DSB säljer DSB Uppland, Upptåget, till Transdev. Innan affären går i lås ska dock Region Uppsala godta försäljningen. Läs mer

Boden breddar lokförarutbildningen

I september börjar en ny kull lokförarelever sin utbildning i Boden. Fyra av 27 har utomsvensk bakgrund. De har rekryterats till utbildningen tack vare riktade insatser. Läs mer

Reneriets vd: Vi klarar kvaliteten med färre städare

Reneriets vd Tina Wessman Hellstadius säger till Sekotidningen att hon är övertygad om att företaget klarar kvaliteten på städningen på Stockholms pendeltåg med färre anställda. Läs mer

Mellan 15 och 25 pendelstädare sägs upp

I början av juli varslades 90 pendeltågsstädare på Reneriet i Stockholm om uppsägning. Efter förhandlingar med facket är det klart att upp emot 25 heltidstjänster försvinner och 40 tidigare heltidsjobb omvandlas till deltid. Läs mer

Bristyrken
Svårt för många branscher att locka ungdomar

Svårt för många branscher att locka ungdomar

En ko ställer sig och tittar på Linnea Sundfors när hon åker upp i liftkorgen. Hon och Leif Bergman är i Smedsbyn utanför Örnsköldsvik för att besikta gatubelysningen. Läs mer

Lönedifferentiering

Skillnader i lön som beror på olika faktorer som ansvar, ålder, yrkesskicklighet med mera.