Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Att ha jobb, det är att vara lyckad, säger Yeter Erdal. Foto: Susanne Kronholm
Reportage

Hur lång tid ska det ta att bli betraktad som svensk?

Om du har ett jobb, då är du lyckad. Kanske sammanfattar den meningen allt. Det är Yeter Erdal, terminalarbetare på Posten i Årsta, som beskriver vad integration betyder för henne. Ordet som så ofta förekommer i media, i den politiska debatten och i samtal människor emellan.

15 juni 2015 12:58

Vad ordet innebär skiftar beroende på vem som använder det och i vilket syfte. Formellt är integration detsamma som delaktighet i samhället, på alla områden från sociala relationer och politiskt deltagande till arbete och boende.

För Yeter är det inget konstigt, hon är integrerad. Hon kom till Sverige som barn på 60-talet, har arbete sedan 35 år tillbaka, hon har barn och barnbarn som är födda här. Yeter Erdal är svensk kort och gott.

– Men trots detta, trots att vi är fyra generationer i Sverige, mina föräldrar, jag, mina barn och barnbarn, är det många som ser mig som ”svartskalle”. Mitt namn, mitt utseende räcker. Jag bryr mig inte för egen del, men varför ska mina barn betraktas som ”svartskallar”?

Sekotidningen har träffat Yeter Erdal och två av hennes kolleger, Jabin Ezdani Khan och Zafu Beyene, för ett samtal om hur de ser på begreppet integration. Vad de lägger in i ordet. Alla delar Yeters uppfattning att arbete – och utbildning – är avgörande.

De har alla bott i Sverige större delen av sina liv, de har barn och familjer i Stockholm, de jobbar sedan decennier på Posten. Men de och deras familjer möts ändå av detta var de ”egentligen” kommer ifrån. Efter mellan 30 och 50 år i landet.

– Varifrån kommer du? Trivs du här? Tänker du åka tillbaka? Varför kommer de här frågorna?

– Visst, det är småsaker och man skrattar åt det, men det sticker här, i bröstet, säger Jabin Ezdani Khan.
Zafu Beyene nickar och håller med sina kolleger.

– Lyssna bara på sportradion, när de kommenterar olika fotbolls- och tennisspelare med att pappa kommer från det och det landet. Det känns inte okej, säger hon.

Zafu, Yeter och Jabin är integrerade. Yeter säger att hon ska begravas i Sverige. De är alla delaktiga i samhället olika delar, de är svenskar, men de väntar på att bli betraktade som svenskar, överallt. Utan att bli ifrågasatta.

– När ska det ske? Vilken generation får uppleva det, undrar Yeter.

Skillnaderna märks på många sätt, säger de, ofta i de små detaljerna som var och en för sig kan tyckas betydelselösa. Sammantaget Namnet är en sådan detalj. Liksom språket och frågan om var de egentligen kommer ifrån. Ingen vill byta sitt namn för att passa in. Namnet är en del av identiteten.

Med barnen är det delvis annorlunda. Zafu och Yeter har gjort vissa anpassningar. Zafu har utgått från bibliska namn, som är internationellt gångbara. Yeter har funderat över svenskklingande namn.

På jobbet handlar det delvis om annat, som löner och möjligheten att göra karriär.

– Jag tycker att alla som gör samma jobb, vi arbetar enligt ett schema där alla gör och kan alla moment, ska ha samma lön. Men inte. Det skiljer en 50-lapp, en hundring och ingen förstår varför. Vi halkar efter, säger
Zafu Beyene och Yeter Erdal.

Zafu:

– 50 kronor i månaden är inte mycket, men efter 35 år blir det en hel del. Vi jobbar och kan vårt arbete, ändå har vi lägre lön än en del kolleger.

Yeter säger att hon tror att det kan bero på relationerna mellan chefer och anställda. Män med svensk bakgrund får större lönelyft och kan göra snabb karriär.

– Jag tänker ibland: vad var det som hände där då? Jag har jobbat i 35 år, Zafu har arbetat lika länge och Jabin nästan 30 år. Vi har inte samma chanser att få en bättre tjänst. Vi är kvinnor också.
Sämre löneutveckling och mindre möjligheter att avancera på jobbet är två effekter av att inte betraktas som fullt ut svensk.

Å andra sidan, säger Jabin och de andra, är Posten en blandad och inkluderande arbetsplats. På terminalen är det ingen som frågar: vad är det där för ena?

– Här finns det plats för alla. Vi trivs och därför har vi blivit kvar så länge, säger Jabin. Det skulle inte vara lätt att byta jobb.

Jabin Ezdani Khan och Yeter Erdal är skyddsombud för Seko på terminalen, och Zafu Beyene är ledamot av Sekos sektionsstyrelse.
De är fackligt engagerade och glada över att ha fått förtroendeuppdrag.
När det gäller inflytande är deras upplevelse att facket kan vara svårare än arbetsplatsen.

– Gubbarna håller hårt i sina positioner. Så det gäller att inte ge upp, säger de.

Zafu lägger till att det är särskilt svårt att få uppdrag på hög nivå. Och det gäller inom hela LO.
– En stor del av medlemmarna har inte svensk bakgrund, ändå är det stopp när det gäller högre poster inom facket. Det är diskriminering, säger Zafu.

Att vara svensk, men inte alltid betraktas som svensk av omgivningen påverkar individen och samhället, tror tjejerna på Årstaterminalen. Det tar tid att integreras och därför är viktigt att snabbt stödja nyanlända
flyktingar i deras etablering.
– Särskilt mammorna måste ut i jobb snabbt, säger Jabin. Jag tror personligen att det är avgörande för barnen.
Zafu vill lägga till att den som kommer till Sverige också måste ”integrera sig”. Det vill säga lämna en del av det gamla bakom sig och närma sig det nya.

Yeter beskriver vad migrationen kräver av individen med en bild:
– Man måste knäcka ägget och komma ut.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Rättelse om Postnordartikel

Fel version av artikeln ”Seko postens kupp mot danska facket” är publicerad i senaste numret av Sekotidningen och innehåller felaktiga citat. Det beror på att reportern missuppfattade Seko postens ordförande Johan Lindholm, vilket vi ber om ursäkt för. Den korrekta versionen av texten finns att läsa här https://sekotidningen.se/artikel/spelet-om-postnord/ Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höjd pensionsålder

De sex partierna i pensionsgruppen har slutit en överenskommelse om att förändra pensionssystemet. Lägstaåldern för pensionsuttag höjs från 61 till 64 år, rätten att jobba kvar höjs från 67 till 69 år och skyddet för de fattigaste pensionärerna stärks. Läs mer

Metoo-upprop inom Kriminalvården

Över 1000 anställda och tidigare anställda inom Kriminalvården har skrivit under uppropet #virivermurarna mot sexuella trakasserier och kränkningar på jobbet. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Tågkompaniet ska köra Krösatågen

Nu är det klart att Krösatågen tas över av Tågkompaniet från och med december 2018 och nio år framåt. Båda affärerna, nord och syd, ingår i upphandlingen. Idag är det Transdev som kör trafiken. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Mutanklagelser mot Trafikverket

Mutanklagelser mot Trafikverket

”Vi ska vända på alla stenar.” Det var löftet från Trafikverket när Sekotidningen i april skrev om den muthärva som Kalla fakta på TV4 fortsatt att granska. Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko tappar inte längre medlemmar

-Seko tappar inte längre medlemmar. Antalet aktiva medlemmar är strax under 74 000 och har legat stilla sedan april i år. Läs mer

Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt

Vinden tycks ha vänt för den svenska handelsflottan.  Tre rederier har beslutat att låta sammanlagt åtta fartyg gå under svensk flagg. Läs mer

Externt företag vill ta över SJ:s kundtjänst

SJ kan låta ett externt företag ta över verksamheten vid servicecentret i Ånge. SJ har ett 100-tal anställda i Ånge, som nu är oroliga för avtalsdumpning. Men enligt SJ kan det vara ett sätt att rädda jobben. Läs mer

Sänkt avgift i Sekos a-kassa

Avgiften till Sekos a-kassa sänks med 15 kronor den 1 januari 2018, under förutsättning att beslutet godkänns av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Läs mer

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Trots höjningen av a-kassetaket för två år sedan är många arbetslösa fortfarande underförsäkrade. Åtta av tio av arbetslösa Sekoiter får mindre än 80 procent. För hela arbetsmarknaden är det sju av tio. Läs mer

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

OB-tillägg

Ett extra tillägg för arbete som utförs under obekväm arbetstid på nätter och helger.