Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Hyllade regissören Gabriela Pichler ser människors sårbarhet Foto: Lennart Engström
Intervjun

Hon vill skildra ett annat Sverige

– Om det finns någon här som har minsta frö till en dröm om att göra film – gör det. Våga satsa och kör stenhårt. Orden är Gabriela Pichlers när hon talar till gymnasieelever som just sett hennes långfilmsdebut Äta sova dö.

19 december 2012 11:10

Fakta

Gabriel Pichler

Namn Gabriela Katarina Pichler.

Född 11 mars 1980.

Yrke Regissör.

Familj Pojkvän, hund och mamma.

Bor I lägenhet i Göteborg.

Lön Om jag har stipendium försöker jag plocka

ut 13 000 i månaden. Vill inte tänka på när jag

inte har stipendium.

Om någon av eleverna i biosalongen hyser några sådana drömmar så håller de dock tyst om dem. När ordet blir fritt är det bara lärarna som ställer frågor. Allt är över på en halvtimme.

Efteråt frågar jag henne om det var värt resan från Göteborg, där hon bor, till Uppsala.

– Om en enda därinne tog till sig av det jag sa, och vågar satsa på sin dröm, om det så är att filma, skriva eller vad som helst, så var det klart värt det, svarar hon.

Och tillägger:

– Jag vet att det hade betytt väldigt mycket för mig att få höra det i den åldern. För hennes del var det inte ens självklart att läsa vidare efter högstadiet. Men eftersom kompisarna gjorde det gjorde hon likadant.

– Jag har alltid fått uppmuntran hemifrån men det fanns ju ingen studietradition. Man skulle vara flitig och sköta sitt jobb.

Hennes mamma, med ursprung i Balkan, arbetade som städerska innan hon förtidspensionerades. Pappa, från Österrike, var byggjobbare och lastbilschaffis, innan han förtidspensionerades. Så det var ingen självklarhet att hon till och med skulle fortsätta plugga efter gymnasiet. Och att hon skulle bli filmare var ingen lågoddsare.

– Första gången jag höll i en kamera var jag 23 år, så jag kom in sent i branschen.

Men då hade hon länge fascinerats av filmens möjligheter. Dock mer skolad av MTV än Bergman och Fellini.

– Jag såg oerhört mycket på tv. Jag såg allt, även det som klassas som skit. Men det tog ganska lång tid för mig att begripa att det fanns en människa bakom filmerna, någon som tänkt ut och skapat allt detta. Jag har alltid gillat att skriva och berätta, jag såg möjligheterna och tyckte att det verkade fantastiskt.

Så småningom kom hon in på en filmutbildning på Ölands folkhögskola.

– Helt sjukt egentligen, för den tar in folk som inte har någon filmerfarenhet tidigare. Det är skitbra för då kan fler få chansen. Med min examensfilm därifrån kom jag in på filmhögskolan i Göteborg och med examensfilmen därifrån vann jag en Guldbagge.

Trots framgångarna med filmen lever hon inget Hollywoodliv.

– Det finns så många andra som ska ha pengar från filmen innan de kommer till mig.

Ibland, när hon får något stipendium, kan hon ta ut lön och då försöker hon sprida ut pengarna så mycket som möjligt. Hon bor med sin sambo, som är filmens fotograf, i Bergsjön i Göteborg, längst ut på spårvagnslinjen.

– Vi försöker båda få den andra att skaffa ett välbetalt jobb. Du som är så smart borde ju bli läkare, och så där. Men vi vill ju bara hålla på med film.

Nu hoppas hon att det ska bli lättare att ordna pengar till nästa film.

– I alla fall så jag kan ta ut lön under tiden.

Autenticitet, dokumentär känsla, äkthet, realism är ord som används för att beskriva hennes film. Ord hon själv använder, och som är oerhört viktiga för henne.

– Den dokumentära känslan är viktig för trovärdigheten. Jag är livrädd att det ska se ut som en klichébild av arbetarklassen. Något man sett och försöker härma.

Därför använder hon nästan bara amatörskådespelare. Och de har fått bidra med sina egna liv till rollerna. Läkaren är läkare på riktigt. De arbetslösa som hos jobbcoachen berättar om hur de blev av med jobbet berättar sin egen historia, den lokala fackrepresentanten är det i verkligheten och så vidare.

– Det var bara så jag kunde få de här erfarenheterna. Om fler utbildade skådespelare haft den här bakgrunden hade jag gärna prövat den vägen också.

När hon började filma fanns inget manus utan bara en idé i hennes huvud. Hon visste vad hon ville skildra. Ett annat Sverige, arbetarklass, invandrare på landsbygden, ett litet samhälle beroende av en arbetsgivare och den sårbarhet det skapar.

– Jag är så djävla trött på att invandrare i film alltid ska bo i förort och alltid vara i konflikt med svenskar. Jag vill visa att det finns mycket mer än så, att Sverige är annorlunda nu.

Men hon irriterar sig också på hur kvinnor och män skildras, alla förväntningar på hur en tjej ska vara och bete sig. Något hon vänder på i sin film. Huvudpersonen Raša beskriver hon som en Rocky på den skånska landsbygden. Men i stället för att slåss i ringen tar hon fajten mot samhället.

– Hon är en muslimsk tjej utan slöja som super till på sin 20-årsdag och inte tar skit från någon.

Även mansrollen vänder hon på. Som exempel nämner hon fackklubbsordföranden som inte riktigt lever upp till förväntningarna på hur en sådan ska vara.

– Och pappan, familjefadern, som ska vara den starke men inte klarar det, utan sköter om hemmet när dottern försörjer dem.

I filmen framstår alla människor som relativt godhjärtade. Alla vill sina medmänniskor väl, om än på ett lite tafatt sätt. Vd:n som säger upp folk gör det inte för att vara taskig och det märks att hon tycker det är jobbigt, liksom läkaren som inte sjukskriver pappan, eller jobbcoachen som tvingar de arbetslösa att spela rollspel och skaffa sig hobbyer. I stället är det systemet som tvingar dem till dessa handlingar.

– Mitt mål är att skildra människan i systemet. Det är tråkigt med de goda mot de onda. Det ökar inte förståelsen mellan människor. Jag är själv väldigt lättrörd och ser till slut alltid någon detalj, något sårbart hos en människa som jag först tyckte var för djävlig.

Gabriela Pichler har höga ambitioner och har sagt att hon vill förändra världen.

– Att göra film är mitt sätt att försöka förändra det som känns fel. Samhället i dag är så individbaserat, medan solidariteten och det kollektiva har blivit o-coolt. Jag sörjer det.

– Därför är det viktigt att bli medveten om att samhället inte är som det måste vara utan som det blivit på grund av politiska beslut. Och jag är inte nöjd med det samhälle vi lever i i dag.

Även om hon sörjer kollektivets o-coolhet så får även facket sin släng av sleven i filmen. Den lokala företrädaren är tafatt och hjälplös och blir själv uppsagd. När två ombudsmän kommer för att förhandla tänker de anställda att allt ska bli bra, men inget händer. Hon berättar att när hon började med researchen för filmen hörde hon massor om varsel och uppsägningar.

– Folk var oroliga men ingen blev förbannad. Jämför med Frankrike, där slänger de tomater på de ansvarigas trapp. Jag pratade med en på facket och hans förklaring var att så gör vi inte i Sverige, vi tar det vid förhandlingsbordet, och han var jättestolt. Men alla de som inte förhandlar utan är beroende av resultatet, hur mår de, vad händer med deras frustration?

När hon själv började jobba, på en kakfabrik, var det inte aktuellt för henne att gå med i facket.

– Inte en chans att jag skulle gå med. Betala, hur mycket sa du? Oh, my god, det kan ju jag leva gott på själv. Nästan ingen annan gick med heller. Men det är synd, för det kollektiva är ju så bra.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Häktet i Göteborg flyttade på skyddsombud

Häktet i Göteborg flyttade på skyddsombud

I april beslutade Kriminalvården i region väst att flytta Sekos skyddsombud Leif Kyldal från häktet Göteborg till Skogomeanstalten. Han närmaste chef hade känt sig hotad när Leif pekade på arbetsmiljöproblem på avdelningen. Läs mer

LO-prognos: Bra tillfälle att främja välfärden

LO-prognos: Bra tillfälle att främja välfärden

LO:s ekonomer räknar med ytterligare några goda år - och med lägre arbetslöshet än någon annan prognosmakare. Använd de goda tiderna för att ta itu med bristerna i välfärden, uppmanar de. Läs mer

Indien: Facklig kamp gav rätt till mammaledighet

Indien: Facklig kamp gav rätt till mammaledighet

Kvinnliga busskonduktörer i den indiska delstaten Maharashtra får sin betalda mammaledighet utökad från sex till nio månader. Bland annat tack vare Sekos stöd till det lokala facket och dess kvinnliga aktivister. Läs mer

Efter granskningen av Förbifarten: ”Ser över handlingsalternativ”

Efter granskningen av Förbifarten: ”Ser över handlingsalternativ”

Trafikverket ”ser över möjliga handlingsalternativ” och ska göra en ”heltäckande analys” av arbetsmiljöarbetet. Det sker efter tidningen Arbetets avslöjande om allvarliga arbetsmiljöbrister på Förbifart Stockholm-bygget på Lovön. Läs mer

Därför skvallras det på arbetsplatser

Därför skvallras det på arbetsplatser

Har det alltid funnits skitsnack, skvaller och grupperingar på arbetsplatser, och går det att göra något åt det? Vi frågade Samuel West, psykolog och forskare. Läs mer

Seko hjälpte Bo när vibrationsskador avslutade yrkeslivet

Seko hjälpte Bo när vibrationsskador avslutade yrkeslivet

Vibrationsskador satte stopp för Bo Hadrys yrkesliv. Genom Seko har han fått hjälp att söka de ersättningar han har rätt till. – Helt plötsligt har det funnits en massa pengar på kontot. Läs mer

”Vi är som Sherlock Holmes”

”Vi är som Sherlock Holmes”

Läs mer

Med jämlikhet i fokus

Med jämlikhet i fokus

Kadir Kasirga kom till Sverige från Kurdistan som 15-åring. Efter många år som fackligt aktiv i Seko kandiderar han i höst till riksdagen för Socialdemokraterna.
 Läs mer

Vem vill jobba mer?

Vem vill jobba mer?

Problemet är inte att det går dåligt för Sverige. Problemet är att våra gemensamma tillgångar är orättvist fördelade. Läs mer

En sjukförsäkring att lita på

"Vi förväntar oss att en samlad arbetarrörelse gör gemensam sak för att utveckla den svenska modellen där en rättvis och trygg sjukförsäkring är självklar!" Det skriver Agneta Tiger Seko och Ingemar Nilsson, riksdagsledamot (S). Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Facklig brevbärare och kristdemokrat, inget för LO

Facklig brevbärare och kristdemokrat, inget för LO

Brevbäraren Åsa Åsberg är aktiv i Seko Posten och vald till LO-distriktets representantskap i Västerbotten. Hon uppmanades att lämna det uppdraget eftersom hon står på Kristdemokraternas lista i valet till kommunfullmäktige. Det är inget Seko står bakom. Läs mer

Lagom stress är en del av arbetet på Sjöfartsverket

Lagom stress är en del av arbetet på Sjöfartsverket

– Jag skriver en lista och bockar av varje sak som jag har gjort när det blir körigt på jobbet, säger Janet Floreng Lindfors som arbetar som administratör på Sjöfartsverket i Malmö. Läs mer

Ministern om tunnelbygget: Trafikverket måste agera

Ministern om tunnelbygget: Trafikverket måste agera

Trafikverket har en "skyldighet att agera" mot bristerna. Det menar infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) efter tidningen Arbetets avslöjande om arbetsmiljöbrister på bygget av Förbifart Stockholm. Läs mer

Svenska sedeltryckeriet flyttar till Malta

Svenska sedeltryckeriet flyttar till Malta

170 personer varslas när Crane AB flyttar sedeltryckeriet från Tumba pappersbruk till Malta. Dessutom berörs ett 60-tal bemanningsanställda av flyttbeskedet. Läs mer

Vi kollar fakta om ungdoms-arbetslösheten

Vi kollar fakta om ungdoms-arbetslösheten

”Vi har den lägsta ungdomsarbetslösheten på 15 år.” Så skrev Socialdemokraternas partiledare och Sveriges statsminister Stefan Löfven på DN debatt den 26 februari i år. Vi kollar om det stämmer. Läs mer

Livsfarlig arbetsmiljö vid tunnelbygge

Livsfarlig arbetsmiljö vid tunnelbygge

Livsfarliga brister i sprängmedelshanteringen och farliga maskiner. Arbetsmiljöverket riktar hård kritik mot allvarliga brister i arbetsmiljön hos en av Trafikverkets underentreprenörer som arbetar med Förbifart Stockholm. Det skriver tidningen Arbetet. Läs mer

Många brev med narkotika på Posten

Brevbärare och postombud riskerar att oskyddade exponeras för den extremt farliga drogen fentanyl. Arbetsmetoder för att göra postpersonalen tryggare har tagits fram. Läs mer

Konfliktåtgärder

Stridsåtgärder i samband med kollektivavtalsförhandlingar. För arbetstagarsidan: strejk, mertids-, nyanställnings- och övertidsblockad. För arbetsgivarsidan: lock out.