Några tunna slöjmoln skymtar bakom Turning Torso, annars gassar solen från en klarblå himmel. Peabgänget är i full gång med att lägga asfalt på parkeringen utanför Malmö högskola.

– Visst vet man om riskerna med solen och försöker vara i skuggan när man kan, säger Torsten Centerdal.

Alla fyra är solbrända efter flera månaders utomhusjobb. Säsongen drar igång i mars här i södra Sverige och pågår året ut.

Ingen har keps idag men det är illgrön skyddströja eller -väst, skyddsbyxor eller -shorts och skor med stålhätta och värmetålig sula som gäller. Bara Torsten har långbyxor.

– I början av säsongen när solen börjar bränna smörjer jag in mig med solskydd med hög skyddsfaktor och så är det kepsen på. Mitt i sommaren är man ju mer van, säger Torsten som har varit i branschen i 33 år.

Arbetar ni med bar överkropp?

– Det händer. När det är djävulskt varmt vill man ju nästan dra av sig skinnet också. Första dagen kan man jobba utan tröja i en halvtimme och nästa dag en timme. Man vänjer sig successivt. Men om man jobbar på en väg eller annat trafikerat område har man alltid skyddsväst på sig.

Alf Truedsson stoppar in öronpropparna och drar igång asfaltsvälten. 300 kvadrat ska läggas före lunch. Det ryker och dundrar från maskinerna.

Det är bara lite över 20 grader varmt, vinden fläktar lätt från havet men bakom asfaltsläggaren som spyr ut den varma asfaltmassan är det riktigt hett.

– En varm dag kan det bli uppåt 40 grader här, säger Torsten. Gänget har hela södra Sverige som arbetsfält. Idag är det ett förmiddagspass i centrala Malmö, på eftermiddagen ska de en sväng till Fosie och lägga asfalt och imorgon är det en gatstump i Ystad som ska fixas till.

Torsten Centerdal sköter beställningar och håller koll på leveranser, Joakim Jönsson kör asfaltsläggaren, Alf Truedsson kör välten som plattar till massan och Torsten Centerdal och Stefan Svensson går bakom och håller koll på fall och tjocklek.

Arbetsdagen börjar klockan halv sju och slutar för det mesta sex på kvällen.

Vad gör ni om solen blir för jobbig?

– Man jobbar klart om man asfalterar, men sedan kan man ta en paus och sätta sig i skuggan. Vid ett vägbygge finns det ju arbetsbodar och här inne i stan hittar man alltid någon skugga. Annars får man sätta sig i bilen en stund, säger Torsten och lägger till att de dricker vatten.

– Man måste minst få i sig tre 1,5-litersflaskor om dagen. Dricker man inte så svimmar man.

Har du gjort det? Torsten nickar och ler.

– Det har hänt …

Alf säger att han brukar hoppas på regn till helgen när han är ledig, och de andra håller med.

– Då kan man vara inne med gott samvete, säger Torsten. Man får nog av utomhuslivet på jobbet.

Pratar ni om solriskerna?

– Nej, men vi vet ju vad som gäller. Och företagshälsan kollar oss vart tredje år, säger Torsten.

Har ni varit med om något alarmerande?

– Ja, förra året hittade jag ett märke på armen som såg konstigt ut men en check vid specialistmottagningen i Lund gav lugnande besked, säger Joakim.

Så skyddar du dig

Hur ska man skydda sig bäst när man jobbar utomhus, och vilka prickar är farliga? Vi bad docent Mats Berg, överläkare vid hudkliniken i Sörmland, att reda ut begreppen.

Hur kan man minska riskerna för hudcancer?

– Kläder ger det bästa skyddet. Så heltäckande som möjligt men mer realistiskt är ju t-shirt, långbyxor eller långa shorts och en keps som skyddar de mest utsatta delarna som näsan, öronen och huvudet. Det är klokt att smörja in sig med solskydd framförallt på näsa och öron som brukar ta stryk, i alla fall i början av säsongen innan man har fått lite färg.

Är man olika känslig beroende på hudtyp?

– Ja, absolut. Cirka 10 procent av befolkningen blir aldrig brun utan bränner sig bara och bör inte alls vistas i solen någon längre tid.

Finns det någon gräns för hur många timmar man kan vistas utomhus?

– Nej, inte om man skyddar sig med kläder och keps och ser till att inte bränna sig.

Ger solen cancer?

– Ja, brännskador kan ge malignt melanom. Och människor som vistas utomhus mycket som anläggningsarbetare, bönder, sjömän, seglare, golfare med flera har en överrepresentation av basaliom och aktinisk keratos.

Vilka är de vanliga hudcancerformerna?

– Malignt melanom är den som är farlig och kan ge metastaser. Basaliom och aktinisk keratos måste frysas, skäras eller skrapas bort och återkommer ofta, men är inte livshotande. Aktinisk keratos är ett förstadium till skivepitelcancer, en relativt godartad hudcancer men som i enstaka fall kan vara livshotande.

Hur ser farliga hudförändringar ut?

– Håll utkik efter fläckar som större än 5–6 mm, har oregelbunden form eller flera färger i samma fläck – svarta, bruna, ljust bruna eller röda. Det kan också vara ett födelsemärke som ändrar form och börjar växa. Men även torra, skrovliga, ljusa partier bör kollas upp.

Kan hudcancer uppträda flera år efter att man blivit solskadad?

– Ja, oftast har man hunnit bli över 50 innan cancern dyker upp. Brännskadan kan vara 30 år gammal. Men vi har även patienter i 20-årsåldern.

Vad är ditt viktigaste tips?

– Bränn dig aldrig! Klä på dig om du vistas länge i solen, använd solskyddskräm och keps. Och åk inte till Thailand på vintern när huden är blek!