Hastigheterna måste ner och trafiken ledas om där det är möjligt.

– Vi måste göra något, säger Glenn Nordström, huvudskyddsombud på Skanska. I somras var Seko ute och mätte hastigheten och det var verkligen nedslående. Väldigt många kör för fort.

För honom är omledning av trafiken prio 1. Att få bort trafiken från arbetsplatserna är säkrast, och det gör arbetet mer effektivt. Något som Krister Rosén, huvudskyddsombud, (HSO) på NCC håller med om.

– Jag föredrar avstängning och omledning, säger han. Arbetet går snabbare, ger en bättre kvalitet och livslängden på vägen ökar med tre fyra år om vi inte släpper på trafiken på en gång.

– NCC har ett färskt exempel mellan Norrköping och Katrineholm där vägen var avstängd under ett par veckor. Det fungerade utmärkt.

Många kommuner har insett detta, säger Krister, men Trafikverket är en bromskloss. Även om det har blivit något bättre.

– Trafikverket prioriterar trafiken framför oss som arbetar på vägarna. Därför väljer de så sällan att leda om trafiken. Om bilisterna får veta i god tid att det ska vara avstängt fungerar det bra.

Glenn Nordström har lagt märke till att räddningstjänsten börjat stänga av vägar när de arbetar.

– Har vi inte samma arbetsmiljöregler? undrar han.

Bertil Ekström är HSO på Peab anläggning. Omledning är nummer ett även för honom, men det är inte alltid det fungerar.

– Det kan leda till att tung trafik leds in i samhällen, förbi förskolor och skolor. Det brukar Trafikverket säga nej till och det förstår jag, säger han.

Även Claes Halvars, som är huvudskyddsombud på Svevia, håller med om att omledning och avstängning är bra, men han tror att mycket går att göra på arbetsplatsen.

– Det finns ett bra sätt att få ner hastigheten vid vägarbeten och det är att göra det omöjligt att köra fortare än den hastighetsgräns som är satt, exempelvis 30 km/timme, säger han.

– Det gör man genom fysiska hinder, eller genom att göra genomfarten smal och trång. Det bästa är att själv köra igenom arbetsplatsen för att få trafikantens perspektiv. Skyltningen ska vara tydlig och det ska vara enkelt att köra rätt.

Krister Rosén håller med om att olika fysiska hinder drar ner tempot. Men han befarar att det inte blir gjort om det kostar extra.

Att alla insatser, och det finns många sätt att skydda vägarbetarna, kostar pengar är de fyra huvudskyddsombuden väl medvetna om. Pengar styr det mesta, konstaterar de. Därför vore det bra om säkerheten fick en särskild peng från början.

Glenn Nordström tror lösningen är att trafikanordningen, TA- planen, som anger vilka regler som gäller och hur säkerheten ska tillgodoses, plockas ut ur upphandlingen.

– De regler som gäller, de gäller. Och det kostar vad det kostar. Den kostnaden bör vara given från början, säger han. Resten av upphandlingen kan företagen priskonkurrera om.

Det är en lösning som även Bertil Ekström lyfter fram.

Kontroll och uppföljning är bra, säger skyddsombuden, och den får gärna öka. I dag är det för få kontrollanter ute på vägarna.

– Det enda som verkligen hjälper är om Arbetsmiljöverket kommer ut och lägger ett vite, men det händer nästan aldrig, säger Glenn Nordström. Det är alldeles för få inspektörer.

Trafikverket inför nya regler vid årsskiftet som innebär att företag som inte följer säkerhetsreglerna på sikt kan uteslutas från upphandlingar. Claes Halvars tycker det är bra.

– Då lönar det sig att vara seriös. Bolag som lägger mycket pengar på säkerhet bör prioriteras vid upphandling, säger han.

Glenn Nordström tror dock inte att det påverkar säkerheten särskilt mycket.

– Det blir bara ett annat företag som får jobbet i stället, och det bolaget kanske inte är ett dugg bättre, säger han

Som skyddsombud försöker Claes, Krister, Glenn och Bertil ständigt påverka arbetsmiljön. Helst
vill de komma
in i processen
så tidigt som
möjligt, innan
arbetet påbörjas. De anser att
skyddsombud
har kunskap som är viktig att utnyttja i riskbedömningen.

– Vi har en dialog med Trafikverket och försöker få till en omledning, det brukar vara det första vi tar upp, säger Bertil Ek- ström.

Claes Halvars konstaterar att en TA-plan kan se fin ut på papperet men vara helt annorlunda i verkligheten.

– Vi vet inte hur det ser ut förrän vi varit på platsen. Det är först då vi kan planera för en säker arbetsplats, säger Claes Halvars.