Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

För dig som arbetar med service och kommunikation
Tema: Arbetsplatsen
Uppdrag etablering. Fatmeh Baker, Samir Amin och sonen Mohammed får hjälp av Jonathan Karlsson på arbetsförmedlingen i Göteborg. Foto: Tomas Ohlsson
Reportage

Här är vägen in i Sverige

I centrala Göteborg ligger arbetsförmedlingens etableringskontor. Hit kommer de som fått uppehållstillstånd för att slussas in på arbetsmarknaden. Där kan de få hjälp av Sekomedlemmarna Jonathan Karlsson och Khawlah Abbassi.

9 juni 2016 15:29

I december 2010 infördes en ny reform i Sverige, etableringsreformen. Syftet är att underlätta för personer som är nya i Sverige för att de så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning i landet. Det är Arbetsförmed­lingen som har det samordnande ansvaret för etableringen.

Därför har det startats särskilda etable­ringskontor runt om i landet.

– Vi tar över när Migrationsverket är klara. När en person beviljats asyl och fått uppe­hållstillstånd kommer den till oss, säger Jonathan Karlsson.

Han andas precis ut efter ett intensivt ar­betspass i direktservice. Det är i det stora mottagningsrummet dit folk kommer för att skriva in sig eller ställa frågor om allt från eta­bleringsstöd till praktikplatser och bostäder.

När Sekotidningen är på besök är det fre­dag eftermiddag och ganska lugnt. Ett tju­gotal personer sitter vid datorerna och söker jobb, eller väntar på sin tur för att få hjälp av en arbetsförmedlare.

– Jag gör ett sådant pass i veckan, annars är jag mycket ute på arbetsplatser och raggar arbetsgivare som vill ta emot praktikanter.

På etableringskontoret i Göteborg arbetar omkring 80 personer. Jonathan Karlsson har varit här i ett år och trivs alldeles utmärkt.

– Jag har ju jobbat på ”vanliga” Arbetsför­medlingen tidigare. Även om jag inte skulle säga aldrig igen så är det absolut inte aktuellt att gå tillbaka – inte nu i alla fall.

Hans kollega, Khawlah Abbassi, svarar dis­tinkt nej på frågan om hon skulle vilja byta till ett vanligt kontor.

– Det är ett tufft jobb, men väldigt omväxlande och givande, säger hon.

Vi går in på Jonathan Karlssons kontor och där tar han fram sin så kallade handgrip, som han tränar med för att motverka belastnings­ skador i armen.

af4

– Men när man ska träffa arbetsgivare kan det vara bra att ha den för att träna upp mun­nen, säger Khawlah Abbassi med ett skratt.

Under den så kallade etableringsfasen får varje deltagare en individuell etableringsplan. Det handlar om aktiviteter på heltid, bland annat studier i svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering. Men de jobbar också mycket mot arbetsmarknaden.

– Först kartlägger vi personens kompetens, tittar på utbildningar och yrkeskunskaper. Men många har inga papper som styrker deras kunskaper och då har vi samarbeten  med yrkesskolor där de kan validera sin kompetens, säger Jonathan Karlsson.

Det är en brokig skara människor som kommer till dem. Över hälften kommer från Syrien, övriga främst från Eritrea, Somalia  och Afghanistan. Även utbildningsnivån varierar stort: en tredjedel har mindre än nio års grundskola medan lika många har eftergymnasial utbildning i bagaget, något som ställer väldigt olika krav på insatser.

– För en analfabet krävs ju en grund­utbildning, medan andra tillhör en efterfrå­gad yrkesgrupp som knappt finns i Sverige. För dem är det ganska lätt. Jag hade en som var stuckatör till exempel. Arbetsgivaren sa att klarar han det så kan han göra vad som helst, säger Jonathan Karlsson.

Mycket av hans tid går alltså åt till att hitta arbetsgivare som vill ta emot praktikanter inom etableringsuppdraget. Och att sålla bort oseriösa arbetsgivare.

– Det är klart att det finns arbetsgivare som försöker utnyttja systemet, men det är inte så vanligt. Vi gör alltid en bedömning från fall till fall, om det till exempel redan finns många på nystartsjobb på en arbetsplats så skickar vi inte fler.

Innan en arbetssökande skickas ut på praktik sker diverse kontroller av arbetsgiva­ren, och man stämmer också av med facket.

– Det får ju inte handla om lönedumpning eller undanträngning av reguljära jobb. Vi vet till exempel att Handels säger nej till prak­tikanter från oss under julhelgen och Hotell och Restaurang på sommaren. Då är det ju högsäsong för de branscherna, och prakti­kanter skulle konkurrera ut säsongsanställ­ningarna, säger Jonathan Karlsson.

Men det är inte bara facket som får säga sitt.

– Vi kollar ju med olika myndigheter också. Skatteverket och kronofogden till exempel för att försäkra oss om att det är en seriös arbets­givare. Och skulle någon slinka igenom kon­trollerna kan vi avbryta en praktik om vi får signaler om att allt inte är som det ska, säger Khawlah Abbassi.

af2

Hon är så kallad SIUS-konsulent, som arbe­ tar med dem som har nedsatt arbetsförmåga på grund av någon funktionsnedsättning, inom etableringsuppdraget.

– Det kan vara både fysisk och psykisk funktionsnedsättning. Många mår ju väldigt dåligt efter att ha levt i krig och sedan ytt hela vägen till Sverige. De kanske har familj kvar i hemlandet som de oroar sig för.

I hennes jobb ingår också att vara med ute på praktikplatsen och se till att allt funkar.

– Det handlar både om att hjälpa till vid introduktionen på arbetsplatsen och att vid behov gå med under en tid tills de klarar sig själva.

Hennes tid går också mycket åt till att träffa arbetsgivare och försöka försöka fixa praktik­ platser och jobb. Och hon gillar utmaningen.

– Det är extra roligt när man lyckas med något som känns hopplöst till en början. Jag hade en nyanländ som var nästan helt för­lamad, han var rullstolsburen och kunde knappt röra sina händer. Nu arbetar han som IT­-tekniker och då känns det bra, säger Khawlah Abbassi.

Även om många är traumatiserade när de kommer till Sverige tycker både hon och Jonathan Karlsson att de flesta de möter är väldigt positiva.

– Det  finns en väldigt drivkraft hos de fles­ta. Man tar sig ju inte från krigets Syrien till Sverige genom att vara passiv, säger Jona­than Karlsson.

– Och så träffar vi dem i ett positivt skede av deras liv när de precis fått uppehållstill­stånd och kan börja blicka framåt, tillägger Khawlah Abbassi.

När en person är klar i etableringsfasen, antingen efter två år eller då de arbetat i sex månader och anses etablerade på arbets­marknaden, lämnar de etableringskontoret.

– Men ibland springer man på någon på stan, eller på någon arbetsplats, och de kom­ mer fram och tackar, då känns det bra. Här­omdagen fick jag mejl från en kille med en bild på en bil. Han skrev: ”den här bilen har jag tack vare dig” och då känner man att man lyckats, säger Jonathan Karlsson.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

650 får gå från Telia

Telia måste spara i den svenska verksamheten och bantar med cirka 650 tjänster, av dessa är ett 40-tal Sekomedlemmar. Det står klart efter gårdagens fackliga förhandlingar. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Besvikna pendelstädare oroar sig för framtiden

Besvikna pendelstädare oroar sig för framtiden

Det blev 28 städare som förlorar sitt arbete på pendeln i Stockholm när Solreneriet drar ner. 41 städare får sin arbetstid sänkt till 50, 40 eller 20 procent. Fyra får nytt jobb på tunnelbanan. Läs mer

Kongress 2017

Allt om kongressen

Läs mer

Slipp stressen på semestern

Slipp stressen på semestern

På ISS Transport i Malmö har de anställda lite olika planer inför semestern. Några planerar, andra tar dagen som den kommer. Läs mer

Strejk stoppar finska tåg

Lokförarna i Finland lägger ner arbetet i protest i kväll klockan 19.00 svensk tid. Sju andra transportfack är redo att stödja aktionen. Läs mer

Långa dagar i bilen – utan riktig lön

Långa dagar i bilen – utan riktig lön

De berättar om långa dagar i bilen. Om jobbiga körningar när sömnen tränger sig på, och så det värsta – att vara borta från familjen långt in på kvällen, var och varannan dag. Läs mer

”Vi får kämpa hela tiden”

”Vi får kämpa hela tiden”

Läs mer

Janne Rudén tackar för sig

Janne Rudén tackar för sig

Efter 15 år som förbundsordförande har Janne Rudén gått i pension. Här berättar han om framgångar och bakslag och om fördelen med att Frölunda förlorar i ishockey. Läs mer

Seko är sina medlemmar

Seko är sina medlemmar

En ny förbundsledning ska nu göra Seko till ett öppet och lyssnande förbund dit nya söker sig och gamla stannar kvar. Läs mer

Nej till begränsningar i konflikträtten

Uppenbarligen blir det ett ingrepp i förhandlingarna till fördel för en arbetsgivare som agerar antifackligt, skriver Seko Stockholms styrelse apropå regeringens kommande utredning av konflikträtten. Läs mer

Vill Jernhusen ha fler försenade tåg?

Kanske är det som författaren Jesper Meijling hävdar att fastighetsbolaget Jernhusen och dess stationshus bäst Läs mer

Chaufför omkom vid Postnords terminal

En chaufför har avlidit i en olycka vid Postnords terminal i Segeltorp i södra Stockholm. Olyckan inträffade för en vecka sedan och chauffören avled efter några dagar på sjukhus. Läs mer

Minst och bäst – på Boxholmsdepån gick övergången utan problem

Minst och bäst – på Boxholmsdepån gick övergången utan problem

När Alstom tog över Boxholmsdepån 2014 var det Jörgen Liebgotts tredje arbetsgivare på sex år. Alla övergångar har varit okej, men det senaste bytet gick riktigt bra, säger han. Läs mer

Konkurrens får finska fack att se rött

Konkurrens får finska fack att se rött

UPPDATERAD MED VARSEL OM POLITISK STREJK. Huvudlöst! Det säger facket om den finska regeringens förslag att utsätta passagerartrafiken på landets järnvägar för konkurrens. Läs mer

Arbetsmiljöbrott på Euromaint

Arbetsmiljöbrott på Euromaint

Euromaint Rail har accepterat att betala en företagsbot på 200 000 kronor efter en arbetsolycka på bolagets anläggning på Minuthandelsgatan i Göteborg 2015. Läs mer

DSB vill sälja Upptåget till Transdev

Danska DSB säljer DSB Uppland, Upptåget, till Transdev. Innan affären går i lås ska dock Region Uppsala godta försäljningen. Läs mer

Boden breddar lokförarutbildningen

I september börjar en ny kull lokförarelever sin utbildning i Boden. Fyra av 27 har utomsvensk bakgrund. De har rekryterats till utbildningen tack vare riktade insatser. Läs mer

Reneriets vd: Vi klarar kvaliteten med färre städare

Reneriets vd Tina Wessman Hellstadius säger till Sekotidningen att hon är övertygad om att företaget klarar kvaliteten på städningen på Stockholms pendeltåg med färre anställda. Läs mer

Mellan 15 och 25 pendelstädare sägs upp

I början av juli varslades 90 pendeltågsstädare på Reneriet i Stockholm om uppsägning. Efter förhandlingar med facket är det klart att upp emot 25 heltidstjänster försvinner och 40 tidigare heltidsjobb omvandlas till deltid. Läs mer

Bristyrken
Svårt för många branscher att locka ungdomar

Svårt för många branscher att locka ungdomar

En ko ställer sig och tittar på Linnea Sundfors när hon åker upp i liftkorgen. Hon och Leif Bergman är i Smedsbyn utanför Örnsköldsvik för att besikta gatubelysningen. Läs mer

Löneglidning

Löneökningar som ligger utöver de pengar man kommit överens om i de centrala kollektivavtalen. Förekommer ibland efter lokala löneförhandlingar och gäller för ett enskilt företag eller enskild arbetsplats.