Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Tema: Arbetsplatsen
Uppdrag etablering. Fatmeh Baker, Samir Amin och sonen Mohammed får hjälp av Jonathan Karlsson på arbetsförmedlingen i Göteborg. Foto: Tomas Ohlsson
Reportage

Här är vägen in i Sverige

I centrala Göteborg ligger arbetsförmedlingens etableringskontor. Hit kommer de som fått uppehållstillstånd för att slussas in på arbetsmarknaden. Där kan de få hjälp av Sekomedlemmarna Jonathan Karlsson och Khawlah Abbassi.

9 juni 2016 15:29

I december 2010 infördes en ny reform i Sverige, etableringsreformen. Syftet är att underlätta för personer som är nya i Sverige för att de så snabbt som möjligt ska lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning i landet. Det är Arbetsförmed­lingen som har det samordnande ansvaret för etableringen.

Därför har det startats särskilda etable­ringskontor runt om i landet.

– Vi tar över när Migrationsverket är klara. När en person beviljats asyl och fått uppe­hållstillstånd kommer den till oss, säger Jonathan Karlsson.

Han andas precis ut efter ett intensivt ar­betspass i direktservice. Det är i det stora mottagningsrummet dit folk kommer för att skriva in sig eller ställa frågor om allt från eta­bleringsstöd till praktikplatser och bostäder.

När Sekotidningen är på besök är det fre­dag eftermiddag och ganska lugnt. Ett tju­gotal personer sitter vid datorerna och söker jobb, eller väntar på sin tur för att få hjälp av en arbetsförmedlare.

– Jag gör ett sådant pass i veckan, annars är jag mycket ute på arbetsplatser och raggar arbetsgivare som vill ta emot praktikanter.

På etableringskontoret i Göteborg arbetar omkring 80 personer. Jonathan Karlsson har varit här i ett år och trivs alldeles utmärkt.

– Jag har ju jobbat på ”vanliga” Arbetsför­medlingen tidigare. Även om jag inte skulle säga aldrig igen så är det absolut inte aktuellt att gå tillbaka – inte nu i alla fall.

Hans kollega, Khawlah Abbassi, svarar dis­tinkt nej på frågan om hon skulle vilja byta till ett vanligt kontor.

– Det är ett tufft jobb, men väldigt omväxlande och givande, säger hon.

Vi går in på Jonathan Karlssons kontor och där tar han fram sin så kallade handgrip, som han tränar med för att motverka belastnings­ skador i armen.

af4

– Men när man ska träffa arbetsgivare kan det vara bra att ha den för att träna upp mun­nen, säger Khawlah Abbassi med ett skratt.

Under den så kallade etableringsfasen får varje deltagare en individuell etableringsplan. Det handlar om aktiviteter på heltid, bland annat studier i svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering. Men de jobbar också mycket mot arbetsmarknaden.

– Först kartlägger vi personens kompetens, tittar på utbildningar och yrkeskunskaper. Men många har inga papper som styrker deras kunskaper och då har vi samarbeten  med yrkesskolor där de kan validera sin kompetens, säger Jonathan Karlsson.

Det är en brokig skara människor som kommer till dem. Över hälften kommer från Syrien, övriga främst från Eritrea, Somalia  och Afghanistan. Även utbildningsnivån varierar stort: en tredjedel har mindre än nio års grundskola medan lika många har eftergymnasial utbildning i bagaget, något som ställer väldigt olika krav på insatser.

– För en analfabet krävs ju en grund­utbildning, medan andra tillhör en efterfrå­gad yrkesgrupp som knappt finns i Sverige. För dem är det ganska lätt. Jag hade en som var stuckatör till exempel. Arbetsgivaren sa att klarar han det så kan han göra vad som helst, säger Jonathan Karlsson.

Mycket av hans tid går alltså åt till att hitta arbetsgivare som vill ta emot praktikanter inom etableringsuppdraget. Och att sålla bort oseriösa arbetsgivare.

– Det är klart att det finns arbetsgivare som försöker utnyttja systemet, men det är inte så vanligt. Vi gör alltid en bedömning från fall till fall, om det till exempel redan finns många på nystartsjobb på en arbetsplats så skickar vi inte fler.

Innan en arbetssökande skickas ut på praktik sker diverse kontroller av arbetsgiva­ren, och man stämmer också av med facket.

– Det får ju inte handla om lönedumpning eller undanträngning av reguljära jobb. Vi vet till exempel att Handels säger nej till prak­tikanter från oss under julhelgen och Hotell och Restaurang på sommaren. Då är det ju högsäsong för de branscherna, och prakti­kanter skulle konkurrera ut säsongsanställ­ningarna, säger Jonathan Karlsson.

Men det är inte bara facket som får säga sitt.

– Vi kollar ju med olika myndigheter också. Skatteverket och kronofogden till exempel för att försäkra oss om att det är en seriös arbets­givare. Och skulle någon slinka igenom kon­trollerna kan vi avbryta en praktik om vi får signaler om att allt inte är som det ska, säger Khawlah Abbassi.

af2

Hon är så kallad SIUS-konsulent, som arbe­ tar med dem som har nedsatt arbetsförmåga på grund av någon funktionsnedsättning, inom etableringsuppdraget.

– Det kan vara både fysisk och psykisk funktionsnedsättning. Många mår ju väldigt dåligt efter att ha levt i krig och sedan ytt hela vägen till Sverige. De kanske har familj kvar i hemlandet som de oroar sig för.

I hennes jobb ingår också att vara med ute på praktikplatsen och se till att allt funkar.

– Det handlar både om att hjälpa till vid introduktionen på arbetsplatsen och att vid behov gå med under en tid tills de klarar sig själva.

Hennes tid går också mycket åt till att träffa arbetsgivare och försöka försöka fixa praktik­ platser och jobb. Och hon gillar utmaningen.

– Det är extra roligt när man lyckas med något som känns hopplöst till en början. Jag hade en nyanländ som var nästan helt för­lamad, han var rullstolsburen och kunde knappt röra sina händer. Nu arbetar han som IT­-tekniker och då känns det bra, säger Khawlah Abbassi.

Även om många är traumatiserade när de kommer till Sverige tycker både hon och Jonathan Karlsson att de flesta de möter är väldigt positiva.

– Det  finns en väldigt drivkraft hos de fles­ta. Man tar sig ju inte från krigets Syrien till Sverige genom att vara passiv, säger Jona­than Karlsson.

– Och så träffar vi dem i ett positivt skede av deras liv när de precis fått uppehållstill­stånd och kan börja blicka framåt, tillägger Khawlah Abbassi.

När en person är klar i etableringsfasen, antingen efter två år eller då de arbetat i sex månader och anses etablerade på arbets­marknaden, lämnar de etableringskontoret.

– Men ibland springer man på någon på stan, eller på någon arbetsplats, och de kom­ mer fram och tackar, då känns det bra. Här­omdagen fick jag mejl från en kille med en bild på en bil. Han skrev: ”den här bilen har jag tack vare dig” och då känner man att man lyckats, säger Jonathan Karlsson.

Mattias Dahlgren, Reporter
mattias.dahlgren@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Kvinnor avstår fackliga kurser efter sextrakasserier

Kvinnor avstår fackliga kurser efter sextrakasserier

Sexuella trakasserier är så vanligt förekommande att kvinnor avstår från att gå på fackliga kurser. Nyligen inträffade ett allvarligare fall på LO:s kursgård Runö.  Läs mer

Lokföraren som inte var sjuk

Lokföraren som inte var sjuk

Det här är berättelsen om lokföraren som inte var sjuk och arbetsgivaren som gav honom ett ultimatum: ät medicin eller få sparken! Nu är frågan på väg till Arbetsdomstolen och Lasse Holm hoppas på upprättelse. Men under tiden mår han dåligt. Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Valle Karlsson: Inget ska sopas under mattan

-Vi förstår att vi inom Seko och fackföreningsrörelsen inte är fredade från sexuella trakasserier. Och vi tar det väldigt allvarligt. Nu måste vi gå från ord till handling. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Spelet om Postnord

Spelet om Postnord

Seko posten sparkade ut de danska fackrepresentanterna ur bolagsstyrelsen. Danskarna blev sura, men enligt Seko posten var det nödvändigt för få danska och svenska staten att enas om ett kapitaltillskott till Postnord. Läs mer

När jobbet leder till döden

När jobbet leder till döden

Hittills i år har 40 personer dött på jobbet. Här är en berättelse om hur det kan gå till. Om entreprenörskedjor, bristande kontroll och olyckliga omständigheter. Läs mer

”Det vi gör har aldrig gjorts förut”

”Det vi gör har aldrig gjorts förut”

Pierre Fredriksson är verkstadsingenjör vid Uppsala universitet och gillar att arbeta i teknikens framkant. Läs mer

Med orättvisorna i fokus

Med orättvisorna i fokus

Hennes drivkraft är kampen mot orättvisor. Och det är en fajt som Gabriella Lavecchia tagit i många olika roller inom arbetarrörelsen. Sedan i våras som vice förbundsordförande för Seko. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

6F utreder ny lönemodell

Förbunden inom 6 F har länge varit kritiska till den svenska lönebildningsmodellen. Nu tillsätter förbunden en gemensam utredning som ska försöka hitta en bättre modell. Läs mer

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

Kvinnligt nätverk viktigt forum att prata ut om jobbet

– Titta så små byxorna är, säger tunneltvättare Madelene Berglund och lyfter upp en arbetsbyxa från bordet där ett av de större klädföretagen placerat sitt utbud. Läs mer

Rödgrönt löfte om skärgårdstrafik i egen regi

Vid en facklig hearing i landstingshuset i Stockholm lovade de rödgröna att ta tillbaka bland annat delar av skärgårdstrafiken i egen regi om de kommer till makten. För personalens och resenärernas skull, men också för att få en möjlighet att jämföra olika driftsformer. Läs mer

Avtal klart för skärgårdstrafik

Seko och Almega har kommit överens om ett nytt treårigt avtal för de anställda i skärgårdstrafiken. Därmed dras strejkvarslet tillbaka. Läs mer

Väg- och ban öppnar för ny yrkesutbildning

Väg- och ban öppnar för ny yrkesutbildning

Även väg- och banbranschen har nu ett avtal om yrkesintroduktionsanställning, YA. Unga, nyanlända och långtidsarbetslösa kan lära sig ett yrke och samtidigt få lön, arbetsgivaren står för handledning men slipper betala arbetsgivaravgift. Läs mer

Tågvärdar testar kroppskameror

Under tre månader framåt ska ett antal tågvärdar på Pågatågen bära kroppskameror. Tanken är att det ska öka tryggheten ombord på tågen. En utvärdering får avgöra om alla ska bära kameror. Läs mer

Arbetsmiljöverket kritiserar Strukton

Arbetsmiljöverket kritiserar Strukton

Efter en inspektion på Strukton rail riktar Arbetsmiljöverket kritik mot företagets arbetsmiljöarbetet. Bolaget har två månader på sig att svara hur man ska åtgärda bristerna. Läs mer

Försäkringar
Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Fackets försäkring hjälpte Tomas efter stroken

Paketchauffören Tomas Dahl fick en stroke för tre år sedan. Genom Sekos sjukförsäkring fick han 50 000 kronor – pengar som var välkomna när han blev sjukskriven på heltid i tre månader. Läs mer

I-lön

Se Individuell lön.