Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Tema: Sexuella trakasserier
Gunilla Carstensen, lektor i sociologi, säger att det är viktigt att agera mot sexuella trakasserier på en gång. Foto: Lennart Engström

”Förstärker det som är dåligt på jobbet”

–Det finns ett stort mörkertal av drabbade när det gäller sexuella trakasserier. Det vi ser och får höra talas om är toppen på ett isberg.

13 juni 2016 12:56

Fakta

Stort mörkertal

Enligt forskare på området är det svårt att mäta förekomsten av sexuella trakasserier. Det beror på att det är oklart vilka beteenden som faller inom ramen för definitionen.

Sedan 1999 har Arbetsmiljöverket regelbundna arbetsmiljöundersökningar med frågor om sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön.

Sammantaget visar undersökningarna att unga kvinnor mellan 16 och 29 år är särskilt utsatta för trakasserier av av såväl arbetskamrater och chefer som av andra, till exempel kunder eller patienter.

Vid senaste mätningen, 2013, uppgav 5 procent av de yngsta kvinnorna att de utsatts av arbetskamrater eller chefer. För samtliga kvinnor var andelen 3 procent.

En procent av männen (oavsett ålder) uppgav 2013 att de trakasserats det senaste året. En undersökning som LO gjort ger ett liknande resultat.

LO visar också att unga kvinnor med osäker anställning drabbas oftare.

Källa: Arbetsmiljön 2013/Arbetsmiljöverket, LO:s jämställdhetsbarometer 2015.

”…uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”

Begreppet sexuella trakasserier myntades i den nordamerikanska kvinnorörelsen under mitten av 1970-t­alet.

Syftet var att synliggöra kvinnors erfarenheter och byta fokus – från den enskilda kvinnans ansvar till de strukturella problemen med könsrelationer. Sedan dess har sexuella trakasserier tagit steget in i lagstiftningen och är en viktig del i arbetet för ökad jämställdhet och mot  diskriminering. Sedan 2008 reglerar den svenska diskrimineringslagen vilka krav som ställs på arbetsgivare att utreda händelser och vidta åtgärder på den enskilda arbetsplatsen.

I diskrimineringslagen definieras sexuella trakasserier som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Handlingen ska vara oönskad, kränkande eller av sexuell natur.

Det är ett krav att alla arbetsplatser har en policy och handlingsprogram mot sexuella trakasserier.

Källa: Artikel i ”Privat på jobbet”, utgiven av Krus (Kompetensrå­det för utveckling i staten) 2012, LO:s Jämställdhetsbarometer 2015.

Det säger Gunilla Carstensen, lektor i sociologi vid Högskolan i Dalarna, vars avhandling berör sexuella trakasserier.

Hon intervjuade kvinnliga doktorander som sa att de inte blivit utsatta, men som senare  berättade om händelser som Gunilla objektivt skulle beteckna som just sexuella trakasserier.

– Det var ovälkomna händelser men doktoranderna hade olika förklaringar till att de inte såg det som trakasserier. Som: ”det hände bara en gång”, ”han gör så mot alla” och liknande.

Enligt diskrimineringslagen är det den som blir utsatt som ska definiera om det är trakasserier eller inte. Samtidigt är det vissa handlingar som lagen objektivt pekar ut som ”sexuella trakasserier”.

Det finns en gränsdragnings­ problematik som leder till en relativt stor gråzon av situationer och beteenden som utspelas på arbetsplatsen men som är svåra att benämna och ”dra fram i ljuset”.

– Det här blir problematiskt och gör att kvinnan – om hon väljer att anmäla – måste kunna visa att något faktiskt hänt som faller inom ramen för det objektiva. Hon kan få frågor av typen ”du sa väl ett tydligt nej?”.

– Det är många som inte orkar driva sitt ärende. Istället avbryter de sin anställning eller byter jobb. Det är en fråga om våld och det är så känsligt. Många känner skuld, känner sig delaktiga i det som hänt, säger Gunilla Carstensen.

För att ett beteende ska betecknas som trakasserier räcker det att det har hänt en gång, till skillnad från mobbning där det ofta krävs en viss systematik.

Ändå är det viktigt, enligt Gunilla Carstensen, att den som utsätts dokumenterar allt, skriver dagbok, för att kunna visa upp vid en anmälan.

Sexuella trakasserier är ofta sammankopplade med könsmaktsstrukturer och andra maktförhållanden på arbetsplatsen. På en jämställd arbetsplats är risken mindre.

– Det är ofta en överordnad som trakasserar, en person som är äldre, oftast en man. De mest utsatta är unga kvinnor.

–Det ingår som en del i det heterosexuella kontraktet, skulle jag säga, kvinnor anses vilja bli bekräftade i sin könsroll, få komplimanger exempelvis. Det finns kulturella föreställningar om att det ska vara så, säger Gunilla Carstensen.

Hon tillägger att det väl alltid är kul att få en komplimang. Inget fel i det.

– Men när det är ovälkommet blir det problematiskt. Att säga till en person som är överordnad, som kanske ska sätta din lön, att hen ska sluta bete sig på ett visst sätt, är svårt.

Vilka effekter får sexuella trakasserier på arbetslivet?

– Det skapar normer för hur arbetsmiljön ska vara. Hur vi är på jobbet. Det förstärker saker som vi säger att vi vill komma

ifrån, som hierarkier, kotterier och allianser. Vi vill vara professionella och sakliga på jobbet. Vi måste sträva efter att nå dit, men olika normer för kvinnlighet och manlighet gör det svårt.

Vad ska vi göra?

– Prata om det. Det låter naivt kanske, men jag tror att kunskap om hur vanligt det är och vad det innebär för den enskilda – som mår dåligt – och för den gemensamma arbetsmiljön gör att vi kan minska problemet.

– Man måste se trakasserier som en process och ta tag i det på en gång.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

Rättelse om Postnordartikel

Fel version av artikeln ”Seko postens kupp mot danska facket” är publicerad i senaste numret av Sekotidningen och innehåller felaktiga citat. Det beror på att reportern missuppfattade Seko postens ordförande Johan Lindholm, vilket vi ber om ursäkt för. Den korrekta versionen av texten finns att läsa här https://sekotidningen.se/artikel/spelet-om-postnord/ Läs mer

Avtal 2017

Allt om avtalsrörelsen

Här kan du läsa alla våra artiklar om avtalsrörelsen 2017 där Seko ska förhandla om drygt 20 centrala avtal. Läs mer

Höjd pensionsålder

De sex partierna i pensionsgruppen har slutit en överenskommelse om att förändra pensionssystemet. Lägstaåldern för pensionsuttag höjs från 61 till 64 år, rätten att jobba kvar höjs från 67 till 69 år och skyddet för de fattigaste pensionärerna stärks. Läs mer

Metoo-upprop inom Kriminalvården

Över 1000 anställda och tidigare anställda inom Kriminalvården har skrivit under uppropet #virivermurarna mot sexuella trakasserier och kränkningar på jobbet. Läs mer

Chefen viktig för trivseln

Chefen viktig för trivseln

Stoppa allt skitsnack, låt ingen vara eller känna sig utesluten, glöm inte de sjukskrivna. Några tips från Seko Skåne om vägen till en trivsam arbetsplats. Läs mer

Tågkompaniet ska köra Krösatågen

Nu är det klart att Krösatågen tas över av Tågkompaniet från och med december 2018 och nio år framåt. Båda affärerna, nord och syd, ingår i upphandlingen. Idag är det Transdev som kör trafiken. Läs mer

Först på plats efter olyckan

Först på plats efter olyckan

Att se en svårt skadad, kanske avliden, människa påverkar alla. -Vi är inga hårda typer utan känslor, säger Anders, som är en av Trafikverkets olycksplatsansvariga. Läs mer

”Jag bestämmer över mitt arbete”

”Jag bestämmer över mitt arbete”

Läs mer

Han ger de asylsökande en röst

Han ger de asylsökande en röst

Viktor Bankes mobil ringer i det närmaste oavbrutet, sms trillar in, han svarar ett par tre gånger. ”Det kan vara dagis”, säger han ursäktande. Läs mer

För dyrt med god arbetsmiljö

För dyrt med god arbetsmiljö

Kedjan med entreprenörer hade fem länkar, med Trafikverket överst. Men den sista länken brast och en provanställd 22-åring omkom i en olycka. Kanske hade den undvikits om facket fått spela sin roll. Läs mer

Inga arbetare på riksdagslistan

Inte ett fackligt namn på valbar plats när socialdemokraterna i Norrbotten sätter ihop sin riksdagslista. Det är helt enkelt inte acceptabelt tycker LO-distriktet i Norra Sverige. Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

Mutanklagelser mot Trafikverket

Mutanklagelser mot Trafikverket

”Vi ska vända på alla stenar.” Det var löftet från Trafikverket när Sekotidningen i april skrev om den muthärva som Kalla fakta på TV4 fortsatt att granska. Läs mer

Samtal på liv och död

Samtal på liv och död

Lotta Andersson har varit med länge, medan Johan Ridell är ganska ny på jobbet som operatör på Polisens kontaktcenter i Malmö. De har mycket gemensamt och förenas i sin kärlek till de som ringer 114 14. Läs mer

Seko tappar inte längre medlemmar

-Seko tappar inte längre medlemmar. Antalet aktiva medlemmar är strax under 74 000 och har legat stilla sedan april i år. Läs mer

Trendbrott när åtta fartyg flaggar svenskt

Vinden tycks ha vänt för den svenska handelsflottan.  Tre rederier har beslutat att låta sammanlagt åtta fartyg gå under svensk flagg. Läs mer

Externt företag vill ta över SJ:s kundtjänst

SJ kan låta ett externt företag ta över verksamheten vid servicecentret i Ånge. SJ har ett 100-tal anställda i Ånge, som nu är oroliga för avtalsdumpning. Men enligt SJ kan det vara ett sätt att rädda jobben. Läs mer

Sänkt avgift i Sekos a-kassa

Avgiften till Sekos a-kassa sänks med 15 kronor den 1 januari 2018, under förutsättning att beslutet godkänns av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Läs mer

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Sju av tio arbetslösa slår i a-kassetaket

Trots höjningen av a-kassetaket för två år sedan är många arbetslösa fortfarande underförsäkrade. Åtta av tio av arbetslösa Sekoiter får mindre än 80 procent. För hela arbetsmarknaden är det sju av tio. Läs mer

ROBOTISERING
Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Konduktören Niclas blev ersatt av en stolpe

Kommer robotarna att ta över jobben? Forskare, politiker, fack och arbetsgivare är överens om att vi står inför en helt ny arbetsmarknad. Sekotidningen har bland annat pratat med konduktören Niclas som blev ersatt av en stolpe och arbetsmarknadsministern som "leker med tanken" att a-kassan kan användas till kompetensutveckling även om man inte är arbetslös. Läs mer

Strejk

En stridsåtgärd där facket stoppar allt arbete på en arbetsplats eller inom ett företag.