Meny

Tipsa ossom nyheter

Maila eller ring 070-523 53 76

Tema: Sexuella trakasserier
Gunilla Carstensen, lektor i sociologi, säger att det är viktigt att agera mot sexuella trakasserier på en gång. Foto: Lennart Engström

”Förstärker det som är dåligt på jobbet”

–Det finns ett stort mörkertal av drabbade när det gäller sexuella trakasserier. Det vi ser och får höra talas om är toppen på ett isberg.

13 juni 2016 12:56

Fakta

Stort mörkertal

Enligt forskare på området är det svårt att mäta förekomsten av sexuella trakasserier. Det beror på att det är oklart vilka beteenden som faller inom ramen för definitionen.

Sedan 1999 har Arbetsmiljöverket regelbundna arbetsmiljöundersökningar med frågor om sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön.

Sammantaget visar undersökningarna att unga kvinnor mellan 16 och 29 år är särskilt utsatta för trakasserier av av såväl arbetskamrater och chefer som av andra, till exempel kunder eller patienter.

Vid senaste mätningen, 2013, uppgav 5 procent av de yngsta kvinnorna att de utsatts av arbetskamrater eller chefer. För samtliga kvinnor var andelen 3 procent.

En procent av männen (oavsett ålder) uppgav 2013 att de trakasserats det senaste året. En undersökning som LO gjort ger ett liknande resultat.

LO visar också att unga kvinnor med osäker anställning drabbas oftare.

Källa: Arbetsmiljön 2013/Arbetsmiljöverket, LO:s jämställdhetsbarometer 2015.

”…uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”

Begreppet sexuella trakasserier myntades i den nordamerikanska kvinnorörelsen under mitten av 1970-t­alet.

Syftet var att synliggöra kvinnors erfarenheter och byta fokus – från den enskilda kvinnans ansvar till de strukturella problemen med könsrelationer. Sedan dess har sexuella trakasserier tagit steget in i lagstiftningen och är en viktig del i arbetet för ökad jämställdhet och mot  diskriminering. Sedan 2008 reglerar den svenska diskrimineringslagen vilka krav som ställs på arbetsgivare att utreda händelser och vidta åtgärder på den enskilda arbetsplatsen.

I diskrimineringslagen definieras sexuella trakasserier som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Handlingen ska vara oönskad, kränkande eller av sexuell natur.

Det är ett krav att alla arbetsplatser har en policy och handlingsprogram mot sexuella trakasserier.

Källa: Artikel i ”Privat på jobbet”, utgiven av Krus (Kompetensrå­det för utveckling i staten) 2012, LO:s Jämställdhetsbarometer 2015.

Det säger Gunilla Carstensen, lektor i sociologi vid Högskolan i Dalarna, vars avhandling berör sexuella trakasserier.

Hon intervjuade kvinnliga doktorander som sa att de inte blivit utsatta, men som senare  berättade om händelser som Gunilla objektivt skulle beteckna som just sexuella trakasserier.

– Det var ovälkomna händelser men doktoranderna hade olika förklaringar till att de inte såg det som trakasserier. Som: ”det hände bara en gång”, ”han gör så mot alla” och liknande.

Enligt diskrimineringslagen är det den som blir utsatt som ska definiera om det är trakasserier eller inte. Samtidigt är det vissa handlingar som lagen objektivt pekar ut som ”sexuella trakasserier”.

Det finns en gränsdragnings­ problematik som leder till en relativt stor gråzon av situationer och beteenden som utspelas på arbetsplatsen men som är svåra att benämna och ”dra fram i ljuset”.

– Det här blir problematiskt och gör att kvinnan – om hon väljer att anmäla – måste kunna visa att något faktiskt hänt som faller inom ramen för det objektiva. Hon kan få frågor av typen ”du sa väl ett tydligt nej?”.

– Det är många som inte orkar driva sitt ärende. Istället avbryter de sin anställning eller byter jobb. Det är en fråga om våld och det är så känsligt. Många känner skuld, känner sig delaktiga i det som hänt, säger Gunilla Carstensen.

För att ett beteende ska betecknas som trakasserier räcker det att det har hänt en gång, till skillnad från mobbning där det ofta krävs en viss systematik.

Ändå är det viktigt, enligt Gunilla Carstensen, att den som utsätts dokumenterar allt, skriver dagbok, för att kunna visa upp vid en anmälan.

Sexuella trakasserier är ofta sammankopplade med könsmaktsstrukturer och andra maktförhållanden på arbetsplatsen. På en jämställd arbetsplats är risken mindre.

– Det är ofta en överordnad som trakasserar, en person som är äldre, oftast en man. De mest utsatta är unga kvinnor.

–Det ingår som en del i det heterosexuella kontraktet, skulle jag säga, kvinnor anses vilja bli bekräftade i sin könsroll, få komplimanger exempelvis. Det finns kulturella föreställningar om att det ska vara så, säger Gunilla Carstensen.

Hon tillägger att det väl alltid är kul att få en komplimang. Inget fel i det.

– Men när det är ovälkommet blir det problematiskt. Att säga till en person som är överordnad, som kanske ska sätta din lön, att hen ska sluta bete sig på ett visst sätt, är svårt.

Vilka effekter får sexuella trakasserier på arbetslivet?

– Det skapar normer för hur arbetsmiljön ska vara. Hur vi är på jobbet. Det förstärker saker som vi säger att vi vill komma

ifrån, som hierarkier, kotterier och allianser. Vi vill vara professionella och sakliga på jobbet. Vi måste sträva efter att nå dit, men olika normer för kvinnlighet och manlighet gör det svårt.

Vad ska vi göra?

– Prata om det. Det låter naivt kanske, men jag tror att kunskap om hur vanligt det är och vad det innebär för den enskilda – som mår dåligt – och för den gemensamma arbetsmiljön gör att vi kan minska problemet.

– Man måste se trakasserier som en process och ta tag i det på en gång.

Karin Lindgren Strömbäck, reporter
karin.lindgrenstromback@sekotidningen.se

Dela det här

Kommentera

Klicka här för att läsa våra villkor för kommentarer.

AD avgör tågvärdars rätt till ob

AD avgör tågvärdars rätt till ob

Den 20 juni avgör Arbetsdomstolen om två tågvärdar på Öresundståg har rätt till ob-ersättning för så kallad uppehållstid, tid då tågvärden inte utför sina normala uppgifter, men har betald arbetstid. Seko stämde Transdev, som kör Öresundståg, till AD hösten 2016. Läs mer

Avskedade kontrollanter till AD

Avskedade kontrollanter till AD

Seko stämmer ISS i Arbetsdomstolen för avskedandet av biljettkontrollanter i Stockholm. De centrala förhandlingarna med Almega ledde inte till att biljettkontrollanterna fick tillbaka sina jobb. Läs mer

ISS: Vi har vidtagit tillräckliga åtgärder

ISS: Vi har vidtagit tillräckliga åtgärder

ISS har vidtagit tillräckliga åtgärder när det gäller de sexuella trakasserierna på biljettkontrollen. Det säger ISS affärsområdeschef Ulrika Andersson. Läs mer

Fransk strejkvåg når energisektorn

Fransk strejkvåg når energisektorn

Franska energiarbetare stänger av strömmen för dåliga arbetsgivare och lovar samtidigt att leverera billigare el till hushållen. - Vi vill tvinga regeringen till att helt lägga om kurs, säger Rachel Neis, hos gasföretaget GRDF. Läs mer

”Erfarenhet borde synas på lönen”

”Erfarenhet borde synas på lönen”

– Jag är trygg i min yrkesroll och kan bemöta de intagna på ett helt annat sätt idag jämfört med när jag var ny på jobbet, säger Anette Skrydtrup, kriminalvårdare på häktet i Helsingborg. Läs mer

Sextrakasserier på ISS till AD

Sextrakasserier på ISS till AD

Seko och Almega kunde inte komma överens om hur problemen med sexuella trakasserier på ISS biljettkontroll ska lösas. Seko förbereder nu en stämning till Arbetsdomstolen. Läs mer

Många brev med narkotika på Posten

Brevbärare och postombud riskerar att oskyddade exponeras för den extremt farliga drogen fentanyl. Arbetsmetoder för att göra postpersonalen tryggare har tagits fram. Läs mer

”Vi är som Sherlock Holmes”

”Vi är som Sherlock Holmes”

Läs mer

Med jämlikhet i fokus

Med jämlikhet i fokus

Kadir Kasirga kom till Sverige från Kurdistan som 15-åring. Efter många år som fackligt aktiv i Seko kandiderar han i höst till riksdagen för Socialdemokraterna.
 Läs mer

Vem vill jobba mer?

Vem vill jobba mer?

Problemet är inte att det går dåligt för Sverige. Problemet är att våra gemensamma tillgångar är orättvist fördelade. Läs mer

En sjukförsäkring att lita på

"Vi förväntar oss att en samlad arbetarrörelse gör gemensam sak för att utveckla den svenska modellen där en rättvis och trygg sjukförsäkring är självklar!" Det skriver Agneta Tiger Seko och Ingemar Nilsson, riksdagsledamot (S). Läs mer

Ingen tar betalt på ersättningsbussen – inga problem tycker SL

I maj sparkades konduktörerna på Tvärbanan i Stockholm. Istället ska resenärerna själva ”blippa” sina Läs mer

”Jag är ung och har inte behövt kriga”

”Jag är ung och har inte behövt kriga”

– Varför ska man vara med i facket och betala medlemsavgift när alla får ta del av villkoren som vi förhandlar fram? Frågan lyfts när Sekos vice ordförande, Gabriella Lavecchia, besöker klubb Fastigheter i Stockholm, som en del av medlemsveckan. Läs mer

Tull vill att brevbärare knarkspanar

Tull vill att brevbärare knarkspanar

Tullkriminalen vill använda brevbärare som spanare, det väcker obehag och frågor om säkerhet och ansvar. Men brevhemligheten väger tungt. Läs mer

Facklig seger när MTR tar över städning

Den 1 maj tar MTR över städningen av pendeltågen i Stockholm. Enligt Seko innebär övergången en facklig seger för medlemmarna, då viktiga villkor behålls eller stärks. Läs mer

6F:s lönerapport får kritik

6F:s lönerapport får kritik

Det blev en hel del mothugg och kritik när 6F:s och Katalys rapport ”Lågt lönemärke gynnar högavlönade” diskuterades på ett seminarium i Stockholm på tisdagen. Läs mer

Facklig företrädare fick rätt – JK kritiserar Kriminalvården

Facklig företrädare fick rätt – JK kritiserar Kriminalvården

Kriminalvården får kritik av Justitiekanslern, JK, för att en regionchefer brutit mot repressalieförbudet i grundlagarna. Offentliganställda får inte straffas för att de uttalar sig om sin arbetsplats i media. Läs mer

Ny rapport: Arbetare missgynnas av lågt lönemärke

Ny rapport: Arbetare missgynnas av lågt lönemärke

De privatanställda tjänstemännens löner har ökat mer än arbetarnas vid flera avtalsperioder sedan sedan industriavtalets tillkomst 1998. För att vända trenden behövs ett högre ”märke” och samtidiga låglönesatsningar. Läs mer

Efter metoo – de efterlyser visselblåsare på sjön

Efter metoo – de efterlyser visselblåsare på sjön

På Youtube finns videon #lättaankar, där kvinnor inom svensk sjöfart vittnar om grova övergrepp och sexuella trakasserier på jobbet. Ett Metoo-upprop i branschen har samlat 1150 underskrifter. Läs mer

Konfliktåtgärder

Stridsåtgärder i samband med kollektivavtalsförhandlingar. För arbetstagarsidan: strejk, mertids-, nyanställnings- och övertidsblockad. För arbetsgivarsidan: lock out.