Det säger Pernilla Andersson Joona, arbetsmarknadsforskare vid Socialforskningsinstitutet, Sofi, vid Stockholms universitet.

I diskussionen om hur nyanlända ska få jobb finns flera förslag om enkla jobb och sänkta ingångslöner. Enligt Pernilla Andersson Joona finns dock ingen entydig forskning som visar att det har effekt. Det säger Pernilla Andersson Joona, arbetsmarknadsforskare vid Socialforskningsinstitutet, Sofi,

– De flesta studier som finns är från USA och då handlar det om effekten av höjda minimilöner. Frågan har varit om höjda minimilöner leder till färre jobb, och resultaten varierar. Men Sverige och USA är svåra att jämföra och i Sverige handlar det om att sänka löner, det är inte studerat lika mycket.

Den nationalekonomiska teorin säger att en person utan erfarenhet är mindre produktiv och ska därför inte ha samma lön som en med längre erfarenhet. Kostnaden för arbetsgivaren blir lägre, men även inkomsten för den som ska arbeta till den lägre lönen, poängterar Pernilla Andersson Joona.

Hon pekar också på att det saknas så kallade enkla jobb i Sverige, det vill säga jobb som varken kräver utbildning eller erfarenhet. Det gör att enkla jobb måste skapas.

Exempel som förekommit är att packa kundernas påsar i butiker.

– Vi vet inte vad som händer med dem som får sådana jobb. De kanske inte alls går vidare till mer kvalificerade arbeten utan fastnar. De enkla jobben ger inte någon erfarenhet som är värdefull i reguljära jobb.

Tidigare forskning visar att oavsett arbetstagarens bakgrund är en subventionerad anställning den säkraste vägen till ett icke- subventionerat arbete.

– Enkla jobb i den form vi talar om är ganska långt ifrån ett vanligt jobb på den svenska arbetsmarknaden, som ju kräver minst gymnasiestudier.

Så vad ska politikerna göra?

– Satsa på att ge de nyanlända mycket tid med sin handläggare, arbetsförmedlare eller någon privat aktör, öka valideringsinsatserna och få in fler i subventionerade jobb.

Pernilla Andersson Joonas forskning visar att intensifierad handledning och coachning är ett bra sätt att lotsa nyanlända till arbete och studier.

– I våra kvantitativa studier har det bevisad effekt, det handlar om antal timmar, antal ärenden per handläggare och så vidare. Men vi vet inte vad som händer under handledningen, om det är något specifikt innehåll som avgör resultatet. Vi har inte gjort intervjuer.

Pernilla Andersson Joona har tillsammans med två forskarkolleger även utvärderat den etableringsreform som sjösattes 2010. Rapporten Reforming the integration of refugees presenterades hösten 2016.

Reformen infördes för att politikerna ansåg att etableringen gick för långsamt. Innan 2010 var tanken att de nyanlända skulle lära sig svenska först och sedan komma ut i jobb eller utbildning.

Med det nya arbetssättet ska svenskundervisningen ske parallellt.

Går det snabbare att etablera sig i arbete och eller studier idag än tidigare?

– Nej, forskningen har visat att det inte är någon större skillnad. Tvärtom är det ganska stabilt över åren. Det tar ganska lång tid oavsett konjunktur och insatser. Det verkar heller inte spela någon roll varifrån flyktingarna kommer.