Även andelen personer med fysiska och psykiska besvär har minskat, också där med vissa skillnader mellan män och kvinnor samt mellan arbetare och tjänstemän.

Det visar en undersökning som Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån gjort tillsammans.

Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg tycker i en kommentar att undersökningen ger positiva signaler om arbetsmiljön.

Sten Gellerstedt, arbetsmiljöombudsman på LO, vill dock varna för att sätta likhetstecken mellan sjukfrånvaro och arbetsmiljö.

–Rent spontant vill jag säga att sjukfrånvaro inte mäter arbetsmiljön. Sjukfrånvaron beror i hög grad på hur regelverket ser ut. Vi vet också att sjuknärvaron är stor, särskilt i branscher med låg lön, där det kostar mycket att vara hemma, säger Sten Gellerstedt.

Han pekar också på att befolkningen i allmänhet blivit friskare jämfört med 60- och 70-talen. Bättre kosthållning, bättre bostäder och sjukvård har gjort att människor är mer motståndskraftiga i arbetsmiljön.

–Det är inte lika många som får hjärt- och kärlsjukdomar och cancer av arbetet, säger han, eftersom fler klarar påfrestningar, säger han. Å andra sidan är det kanske svårare att komma in på arbetsmarknaden om man inte är frisk. Nålsögat har blivit smalare.

En färsk studie bland 200 000 unga vuxna visar att den som är arbetslös har 50 procent högre risk att bli sjukskriven eller sjukpensionär. Arbetslösa är stressade och har i regel mindre kontroll över sitt liv. Studien är gjord av Magnus Helgesson vid Uppsala universitet och  

publicerad på nätet i facktidskriften European Journal of Public Health.